Utställning i Storfors Spruthus

Detta är ett brandmuseum för hela Värmland. Här visas värmländsk påverkan på brandsläckningens område och hur bränder är en del av det kollektiva minnet. Det finns kopplingar till berömdheter som Selma Lagerlöf, Alfred Nobel, Gustaf Fröding, John Ericsson, LM Ericsson och Anna-Maria Lenngren. Olika sammanhang visas på skyltar i lokalen. Vår ideella klubb ska främja intresset för att samla, bevara och vårda äldre brandmateriel i Värmland. Målet är att bevara allt från fordon och tyngre material till böcker, minnen och bilder från bränder och brandsläckning i hela landskapet. Verksamheten avser sådan materiel som räddningstjänster eller andra ägare inte avser att visa eller bevara själva.

Börja gärna vid centralskylten

Samma dag som brandbilen från Filipstad skulle invigas fick den göra sin allra första utryckning hit till Storfors. Det var vid den stora industribranden lördagen den 26 augusti 1935.

Den fyrhjuliga handsprutan kommer från slottet Long utanför Grums och är tillverkad i London. Slottet byggdes 1850 och då skaffade sprutan av greve Löwenhjelm. Han är troligen en av förebilderna till kavaljerna i Gösta Berlings saga.

Brandmännen fick springa med brandmaterialen lastad på kärror. Filipstads gamla kärror, slangvagn, vattenkar och handsprutor finns i museet. Vatten langades fram till pumparna med hinkar.

Hästdragna redskapsvagnar skaffades. Brandkårerna använde bensindrivna pumpar som drogs av hästar innan man skaffade de första brandbilarna. Här finns hästdragna vagnar från Sunne och Hammarö.

Ångsprutor uppfanns och köptes. 1882 beslutades att köpa en till Karlstad. Vid stadsbranden i Kristinehamn, valborg 1893, fraktas karlstadssprutan dit på järnvägen. Museets ångspruta är lånad från Uddevalla och är landets största och den enda som finns kvar av denna storlek.

Allmänna brandförsäkringsverket bildades 1782 och tecknade brandförsäkring på fast egendom såväl i städerna som på landet. Det gällde större hus och egendomar med dyrbarare byggnader, industrier (järnbruk, smedjor, sågverk), kyrkor och andra offentliga byggnader. Från 1788 kunde man teckna "Allframtidsförsäkring". Mårbacka har en sådan försäkring sedan 1820.

Vid en brand i Karlskoga ålderdomshem 1914 bildades en langningskedja från Möckeln. Vattnet fylldes i stora kar där sprutorna kunde få sitt vatten. Vid langningen deltog bl a blivande statsministern Per-Albin Hansson. Han hade när branden börjat hållit tal på torget.

Apotekare Frans Joakim von Aken (rimordet hos A-M Lenngren dikt Törstsläckningen) uppfann ett eldsläckningsmedel och blev en rikskändis. Medlet visades för kung Gustav III på Gärdet i Stockholm år 1792 och provades på små uppbyggda trähus i Karlstad 1794. I Kristinehamn grävdes år 1822 en reservoar på Södra Torget där vätskans förvarades. Efter ett par årtionden avstod man från ämnet.

Värmlands Brandhistoriska Klubb

---

Förteckning över de viktigaste föremålen
1	Brandbil med stege från Filipstad. Volvo 1934
2	Träkar som fylldes med vatten. Härifrån kunde vatten sedan pumpas. Fungerade karet som en vattendepå i närheten av brandplatsen.
3	Handdriven brandspruta från 1875. Sprutorna kunde förr inte suga upp vatten från vattentag. Vatten langades eller kördes därför fram och fylldes i pumpkaret.
4	Vita larmrockar. De var vita för att minska besvär av värmestrålningen från elden.
5	Larmklocka som hängt i tornet på Storfors Spruthus. Vid brand ringde man i klockan och då kom hästarna springande från hagen.
6	Albin motorspruta från 1941, 4-cylindrig motor. Ger 1600 liter per minut vid 90 mvp (meter vattenpelare).
7	Albin motorspruta från 1940, modell A 30 ger 800 liter/min
8	Albin motorspruta, modell 800. Ger 850 liter/min
9	Handdragen slangkärra från Filipstad.
10	Golvsåg från 40-talet som användes för att öppna golv och komma åt dolda brandhärdar.
11	Nedfirningsanordning från Eds brandkår i Slottsbron. Skulle sättas fast i bjälke eller fönsterkarm. Nödställd kunde sedan hissas ner. Har förts med på brandbil som inköptes 1949.
12	Friskluftmask med instruktionsblad. Luft kunde för hand pumpas till en brandman som befann sig i en rökfylld byggnad
13	Motorspruta från API med Archimedesmotor. Mest använd inom industrin. Pumpen var vid utryckning placerad på en kärra.
14	Hakstegar med såghake. Brandmannen kunde fästa den genom att slå in första stegens hake i ett fönster. Den andra stegen lyfte han upp och slog in i nästa fönster. På så vis kunde en ensam brandman klättra högt upp på fasader och fästa linor för att bl a rädda liv.
15	Hästdragen brandspruta. Kunde både suga och trycka fram vatten.
16	Skogsbrandjeep (Willys 1953) med Lännakärra och Panamapump. Vattentanken rymmer 500 l. Allt är komplett för skogsbrandsläckning. Bilen var i tjänst till 1983.
17	Handdriven brandpump. Användes på 1700- och 1800 talet.
18	Hästdragen manskaps- och redskapsvagn från 1905. Vagnarna var stationerade vid Vidö gård fram till mitten av 40-talet och bemannades av lantbrukets folk. Lantbrukets hästar blev vilda när brandlarm blåstes med ångvisslan i fabriken. Vid utryckning sprang hästarna i galopp
19	Hästdragen motorspruta. Byggd på Motala Verkstad 1905, kapacitet 600 l/m. Levererad av Henrikssons Sprutfabrik.
20	Brandtelegraf från Kristinehamns gamla brandstation. Detta vilströmsystem, tillverkat av LM Eriksson, uppsattes 1930. Brandskåp och automatiska brandlarm anslöts via eget nät. Vid larm ritade telegrafen korta och långa streck på en remsa, de lästes av telegrafvakten som slog larm på brandstationen.
21	Bärbar och handdriven brandpump för två man från 1850-talet. Förfärdigad vid V. Sjöbergs Faktori i Stockholm. Sprutan kommer från slottet Long utanför Grums. Sprutan fungerar.
22	Handdriven brandpump för upp till sex man från 1850-talet. Tillverkad i London av Shand & Mason. Den kunde suga vatten från karet eller från vattensamling. Sprutan kommer från slottet Long utanför Grums. Sprutan fungerar.
23	Larmkläder från förr till nu
24	Vattentunna på hjul, daterad till 1825. Troligen ansluten till handpump. En vattenskopa av trä användes för att kasta vatten på branden. På samma sätt brukades svabbar för att blöta ner ytor och släcka gnistor.
25	Vattenkanon från Karlstad. Matades med vatten från två grova slangledningar och används bla vid bränder i sågverk och brädgårdar men även i träbebyggelse när brandmän inte kan komma nära branden.
26	Bärbar motorspruta för skogsbränder. Både pump och motor är av Albins tillverkning. Från 40-talet. Dess kapacitet är 200 liter per minut vid 6 kg/cm2.
27	Bärbar och handdriven brandpump för två man från 1850-talet. Förfärdigad vid V. Sjöbergs Faktori i Stockholm. Märkt Priviligium Excelsium. En storlek mindre än den liknande från Long.
28	Motorspruta för industri. Tillverkad i Lindesberg (Berg och Co mekanisk verkstad). Motor av märket Trygg.
29	International 1500 från 1968. Vattentank och pump (1000 l/min vid 10 kg/cm2). Med V8-motor och dubbelhytt.
30	Ångspruta från 1912. Den är exceptionellt stor och kunde ge 3400 l/min vid ca 10 kg tryck. Det har bara funnits två så stora i landet och detta är den enda som är kvar. Under förvaringen i Uddevallas hamn var den nära att brinna inne. Brännmärke finns. Inlånad som underlag till projekt
31	Tryckluftapparat AGA 1715 med komprimerad luft. Flaskan rymmer 5 liter och trycket är 150 atö. Luftförrådet är 750 liter vilket räckte i 15 - 30 minuter beroende på arbetsbelastningen. Vikt ca 14 kg
32	Brandsprutor med vars hjälp man kunde suga upp vatten ur en hink och sedan spruta en stråle några meter.
33	Handdragen redskapskärra från Filipstad. Använd tillsammans som slangkärran
34	Scania 80S från 1975. Vattentank (5000 l) och pump (1400 l/min vid 10 kg/cm2). Var i tjänst i Lesjöfors till 1997. Ej alltid på plats vid Spruthuset
35	Anordning för att kasta ut brandsläckningspulver
36	Rivningshake från gården Berg (Östra Fågelvik). Det var tillsammans med brandstege och brandsläckare obligatorisk utrustning vid alla hus och gårdar.