1800-talet (efter 1809) – industrialiseringen

Vid 1800-talets början skedde en stor befolkningsökning. Laga skifte infördes 1827 och byar splittrades och riskerna för brandspridning från gård till gård i de äldre byarna minskades. Mellan åren 1859-1914 ökade industriarbetarnas andel av befolkningen från 9 till 30 % och folkmängden mer än fördubblades till drygt 5 miljon personer. Från 1850-talet och framåt gjordes stora statliga investeringar i infrastruktur som järnvägar mm. Samtidigt ökade industrins tillväxt.  Nils Eriksson från Långban fick 1855 i uppdrag att planera de statliga järnvägarna som byggdes ut under senare hälften av 1800-talet. Nils broder John konstruerade världens första ångspruta i London 1829. 1855 avskaffas husbehovsbränningen för gott. Telefonsystem byggs upp. Ökat kommunalt självstyre i och med 1862 års kommunallagar

Brukskulturen blomstrade i Värmland. Storhetstid för Värmlands författare, Selma Lagerlöf skrev Gösta Berlings saga 1891 om brukslivet. Bruksdöd i Värmland när nya metoder inom järnhanteringen (Bessemer 1850, Martin 1860) minskade beroendet av skogens träkol och gav stordriftfördelar. Från 1868 koncentrerades järnframställningen till sju stora bruk i östra Värmland. Därefter levde skogsnäringen upp och svarade för en stor del av rikets produktion. När ångsågarna kom och beroendet av vattenkraft minskades sjönk produktionen i Värmland. Landets första träsliperi, för tillverkning av mekanisk pappersmassa, anlades i Bäckhammar 1871 och på 1880-talet var Värmland landets främsta producent av sådan massa.

                      Händelser                                                                      Organisation

1809, okt 25	Storfors Herrgård brann ner. Troligen pga oförsiktighet med ljus på vinden. Den byggs upp igen och 1866 byts taket ut till skiffer	1807	Föreslås att vretmoar i Karlstad ökas från 4 till 16 alnars bredd beroende på om det är trä- eller stenhus eller om det finns brandmur.
1811	På hösten brann det hos Svarten-grens på Sollom (Holmedal). Elden uppstod när en man som skulle hämta brännvin ur apparaten föll och tappade den brinnande törestickan i en näverhög. Vid sockenstämman före jul bad Svarten-gren om hjälp med återuppbyggnaden.	1809	Nitade brandslangar började användas. Hittills hade de varit sydda
1812, mars 20	Kvarnhusen vid Storfors brann	1809	Sockenstämman i Karlskoga förbjuder svedjebränning pga risken för skogsbrand
1812	Smedja, mjölkvarn och andra byggnader förstördes vid brand i Ölsboda. Där brann också 1815	1812, mars	Kvarnhusen vid Storfors hade brunnit förliden höst. Därför beslöts att teckna brandförsäkring på den nya kvarnen samt byggnader vid Lillfors, Hätteälven samt Nykroppa masugn.
1812, sep 30	Stor brand i Kristinehamn. Östra delen av staden, nio gårdar brann ner.	1812	Spruthus uppförs på rådhustomten i Kristinehamn
1815	Kvarnen i Sälboda, Gunnarskog, brann. En man  omkom, han kom ut ur kvarnkammaren men fann ej utgången ur kvarnen.	1813, nov	Ny brandordning i Karlstad. En brandkassa inrättas dit varje tomtägare betalade. Borgarna vill ha kvar 4 alnars vretmo.

1816	Kyrkan i Västra Ämtervik brann. Pastor Gyllander hade bevittnad denna brand och när han verkade i Gåsborn oroades han av att kyrkan låg mellan två eldfarliga inrättningar – hyttan och stugorna.	1814, febr	Bregårdens slangspruta i Karlskoga körs till en kopparslagare i Kristinehamn för lagning
1817?	Prästgården vid Noretorp med all kyrkböcker försvann vid branden några år tidigare	1814	I Karlstad beslutas om att uppsätta gatlyktor i varje gatukors.
1820, mars 4	I Filipstad uppstod vådeld hos en sadelmakare vara fasighet gränsade mot kvarnen. Taket antändes jämte en del inredning. Efter denna brand försågs kvarnen med skiffertak.	1814, okt 3	En brandmästare anställs i Karlstad
1820, sep 19	Vådeld utbröt i Arvika, i färgare Sundins hus. Upprop om hjälp till de svårast hemsökta.	1816, maj 12	Sockenstämman i Långserud diskuterar om kyrkan ska brandförsäkras
1820-talet	Första alarmering till eldsvåda i Karlstad var två kanonskott. Härtill användes pjäser från ett batteri salutkanoner som Carl XIV Johan skänkt till staden på 1820-talet. De finns i brandkårens ägo	1820, dec	Regementsskrivare Daniel Lagerlöf ansöker om försäkring på kronoskattehemmanet Mårbacka. Denna allframtidsförsäkring i Allmänna Brandförsäkringsverket gäller än.
1821	Lillfors hammarsmedja i Storfors brann	1821	Med anledning av alla bränder i Storfors inrättades ett omfattande brandförsvar – Storfors första.
1822	På pingstnatten mördades ett torparpar i Gustav Adolf. Hemmet plundrades innan det sattes i brand. ”Ullfallsmordet” fick stor uppmärksamhet. Mördarna greps och halshöggs inför flera tusen åskådare.
1822	Fyra tomter härjas av brand i Karlstad	1821	Finnes i Kristinehamn sex sprutor på hjul.
1822, sept	Brännbara ämnen hade inlagts i en bälg vid Storfors södra smedja. En 17-årig yngling flydde på en stulen häst, infångades, förhördes, erkände och dömdes till 20 dygns vatten och bröd. Därefter blev han bortkörd från bruket.	1822	Storfors Bruk beslutar köpa in två stor brandsprutor med slangar och annan brandredskap till Storfors, Lillfors, Nykroppa och Hättelfven
1823	Ett större träkolsupplag vid Brunsberg brann. Smedsmästaren hade trots förbud skickat in smederna i magasinet med bloss i stället för talgljuslampor. Han fick böta och därefter fick den som blev sedd med bloss böta till fattigkassan.	1822	Ny brandmästare i Karlstad. Träsprutor ersätts med sprutor av metall

1824	Brukspatron Waern som ägde största delen av Gåsborns hyttelag stämde bergsmannen Olsson i Hökhöjden för att på ersättning för skogsbrand som härjat flera hundra tunnland. Flera stämningar skedde för samma brand som tycks ha berört Långbansände och Långbanshytte skogar.	1822	Under ett 40-tal år användes i Kristinehamn von Akens eldsläckningsmedel. Av vatten med däri upplösta ämnen och då den sprutades på en brandhärd bildade en hinna över det brinnande föremålet vilket hindrade syretillförsel. En reservoar grävdes 1822 på Södra Torget för vätskans förvaring. Efter ett par årtionden avstår man från ämnet
		1824, sept 21	Kungl. cirkulärbrev anger att alla städers brand- och byggnadsordningar ska granskas av länsstyrelser. ”Grunder” för dessa byggnadsordningar hade utvecklats av Allmänna brandförsäkringsfonden och blev underlag för granskning.
1826	Gården Bergs huvudbyggnad i Väse brann ner genom vådeld och blev ínte återuppbyggd.	1826	Slangar av hampa, utan söm, började tillverkas i Sverige vid Kristinehamns repslageri
1826 aug	Skada av skogsbrand i Esbjörbyn ger ersättning i	1827	I Kristinehamn förbjuds skjutning med raketer inom Staketgatorna. Ny brandordning i Kristinehamn, två hästar anskaffas. Brandvakt skulle utgöras av två lejda karlar. Annonser för brandsprutor tillverkade av Victor Sjöberg
1827, febr 18	Brand i lektor Fryxells gård i Karlstad. Detta var Karlstads första offentliga friluftsanläggning med orangeri och salong. Hela kvarteret med 11 fastigheter brann. En bred gata, en trädgård och en gedigen manbyggnad hjälpte till att hindra branden i tre väderstreck. I öster insattes den mesta släckningen. 110 personer hemlösa. Städernas allmänna brandstodsbolag betalade ut 20453 rdr banco. Branden startade i ett boktryckeri. Trots brandsegel och sprutor kunde branden inte begränsas till de först tända husen men den spreds inte utanför kvarteret.	1827, juli 27	Ny brandordning och ny byggnadsordning i Karlstad. Båda givna Stockholms slott 27 juni, 1827. Förbud mot brygd och bak när storm råder vilket tillkännages genom flaggning från kyrkan
1827	Edsvalla klädesfabrik brann med alla maskiner, ull, garn, kläden mm. Inom kort vara allt återställt	1828	Ett större spruthus ska uppföras i Karlstad vid Norra Torggatan. Hästar för framforsling av material skulle hållas av vissa tomtägare. Karlstad får ett eget teaterhus. Huset var byggt av trä i en våning och rymde 400 personer.
		1828	Städernas Allmänna Brandstodsbolag upptar stadsfondens verksamhet vilken likviderades 1827.

		1828, juli	Vid syn på militiebostället Hammar yrkade generalmajor Carl Cederström att den nya huvudbyggnaden skulle läggas 42 alnar närmare Hammarö kyrka. Kyrkfolk protesterade men eftersom avståndet ändå var 85 alnar bedömdes det vara tillräckligt.
1829, pingst	Manbyggnaden till prästbostället på Noretorp (Sunnemo) brann ner till grunden. En piga hade bränt torrt ris i öppna spisen varvid torvtaket fattade eld.	1828, okt 1	Kungl cirkulärskrivelse om städernas byggnads- och eldsläckningsväsende. Det gällde att delvis reglera städernas bebyggelse och man ville ha ny tomtreglering efter större bränder. Gator skulle vara 20 alnar breda. Dessutom skulle varje stad skulle ha ett erforderligt förråd av det Akenska medlet,
		1829	En entreprenör fick uppdrag att hålla med hästar till brandkåren i Karlstad
		1829	John Ericsson konstruerade världens första ångspruta i London
1830	Kvarntorps smedja i Forshaga brann och fick ligga i ödsmål i tre år.	1829, okt 1	Kungl Majt cirkulärbrev där varje stad ålades att hålla ett visst förråd av von Akens släckmedel. Samma sak skrevs 1794
1832	Blaxmo kvarn, även kallad Visnums tullkvarn, skadades av eld. Den var försäkrad i Allmänna brandförsäkringsverket (nr 11300)	1830, juli 6	Första åtgärder från samhället (Arvika) för att möta eldfara. En spruta skulle inköpas och ett spruthus byggas
1833, aug	Nils Jansson hade genom vådeld förlorat inte bara sin stuga utan även alla kläder, matvaror, redskap och husgeråd. Då han inte antecknat sig i brandstodsföreningen fick han ingen brandstod men sockenstämman lovade ändå att sända honom mat och kläder.	1831	Karlstad får ett reglemente då polis och brandkår slogs ihop - ett äldre karlstadsystem.
1834, april	Kjettlisborna får hjälp till uppbyggnad sedan den flesta av byns uthus brunnit.
1834, sept 30	En krutladdning med svavel och lättantändliga föremål stoppades in under länsman Per Erikssons bostad i Råglanda. När skottet brann av, under sängen, lyftes golvet upp mot taket. Länsmannen klarade sig. Mordbranden behandlades vid tinget i Molkom och blev mycket omtalad.	1833	Vid Bjurbäcken finns en större och en mindre slangspruta samt ämbar, skopor, yxor, stegar mm
1837, juni 30	Karlstad förskräcktes av larmsignaler när Lilla Våxnäs herrgård brann. Folk och sprutor kom med skyndsamhet från staden. Taket hade antänts av gnistor. Byggnaden kunde räddas.	1835	Filipstad återfår stadsrättigheterna som drogs in efter branden 1694.

1837, juli 26	Vid Kvarntorps bruk brann det nybyggda sågverket, tegelbruket, ett tröskverk och sågverksarbetarnas boningshus. Man förmodade att det berodde på gnistor från en kolmila. Det var starkt blåst vid tillfället.	1837, nov	Tomtägarna i Arvika ålades att i tur och ordning lämna en vaktkarl till brandvakten
1837, okt 10	Brand vid Skarped, Sunne, förstörde ett kolhus och hotade hela bruket. Belöning gavs av ”Allmänna Brandförsäkringsverket för byggnader på landet” till flera personer för goda insatser vid branden. Det såga som uppmuntran till rådighet och mod vid olyckshändelser.	1837	Kungl Majt godkänner reglemente för en brandstodsföreningen inom Kils härad. Värmlands äldsta brandstodsbolag.
1838, jan 17	Uppbrann genom vådeld, förorsakad av ovarsamhet vid linhäckling, en kontorsbyggnad vid Gullsby Pappersbruk	1838, sept	Brev från Städernas Allmänna Brandstodsbolag efter stadsbranden i Växjö där eldstäder och kakelugnar varit uppförda emot träväggar, utan brandmur eller nisch. Man befarade att det var lika förhållande inom flera städer. Bolaget önskade därför att man i varje stad skulle undersöka detta. Ledamöter som var med borde kräva att sådana eldstäder revs.
1838, febr 5	En stor brand var hotande nära i Malméns hus vid Torget i Karlstad. Genom stark eldning började det glöda och ryka bakom kakelugnar. Genom att riva dem kunde man komma åt elden och släcka. Många människor var på plats liksom sprutorna.	1838 okt 21	I Långserud bestöms att fargtak och tak av töre eller näver ska täckas med torv
1840, apr 20	Hemmanet Gryttjom i Brunskog drabbades varvid 40 hus blev lagda i aska. De tillhörde fem bönder. Skadorna för husen värderades till minst 1759 riksdaler. Detta kännbara belopp uttaxerades i socknen vid en extra stämma.	1839	Frivillig brandkår bildas i Karlstad. De bar uniform med bredskyggiga hattar och blaggarnblusar. Ett reglemente antogs. Kåren bestod av 80 man. Landshövding af Wingård, biskop Agardh och borgmästare Florman blev hedersledamöter. Kårens övningar utfördes till hornmusik. Man fick teoretisk utbildning. Bildas Nordens näst äldsta frivilliga brandkår som ännu existerar, Ystads Frivillige Bergnings-Corps

1842	Sölje glasbruk brann ner men byggdes upp och utvidgades 1843,	1841, april	Carlstads Frivilliga Brandkorps hade en större övning på Stora torget och Salttorget med marscherande, hoppning från tak och genom säck samt provning av brandredskapen. Många åskådare såg övningarna som rätt skickligt och raskt genomfördes av de uniformerade i blaggarnsblusar och bredskyggiga hattar
1842, jun 18	Skogseld på Sörmon vid Önnerud, Grava socken. Omkring 800 man från Wermlands regemente kom till hjälp	1842	Ett länstäckande brandstodsbolag bildas på Fastingmarknaden i Kristinehamn. Stadfästs 11 mars 1843
		1842, juli 24	På sockenstämman i Holmedal fastställs normer för brandstod. Ett villkor var att man hade ordentliga murar och brandstegar.
1842, nov 8	Kristinehamn hotas vid brand i stark sydvästlig storm. Bara några uthus brann	1842	Hus på stadsjord försäkras om de låg minst 1000 alnar (600m) från närmaste hus i stad. Förlängdes omk 1870 till 1500 alnar.
1842, nov 22	Brand i Kristinehamn på Nya Kyrkogatans sydsida. Brand utbröt samtidigt på flera ställer. En pyroman blev fast och dömdes av rådhusrätten att mista livet men hovrätten ändrade domen till livstids straffarbete.	1843, jan	Hammarö sockenstämma var klar med den indelning i brandrotar som föreskrevs i brandstodsbolagets reglemente. Tio rotar och tjugo brandrotmästare utsågs. De skulle besiktiga varje försäkrat hus till tak och eldstäder.
1842, dec	Soteld i Karlstads rådhus. Släckt utan att väcka någon allmän uppmärksamhet. Man påmindes om hur maktpåliggande det är att ha all möjlig omsorg om eld och eldstäder
1842, dec	Karlstads invånare väcktes av klämtningar från kyrktornet vid ½ 2 en morgon. En tackjärnslastad och infrusen pråm brann vid norra älvstranden. Den man som vaktade lasten bodde i kajutan och hade somnat från elden. Tornväktaren upptäckte branden. Frivilliga brandcorpsen släckte elden snabbt men mannen fick svåra brandskador.	1843	Försäkringsvillkor om minst en båtshake och en till husets höjd passande stege, så stark att den kan bära minst fyra personer.
1843	Huvudbyggnaden på Rottneros brinner ner igen. Även några intilliggande hus brann.	1845	Reglemente för brandväsendet i Arvika utarbetas
1845, jun 14	Brand i helt kvarter i Arvika	1846	Allmän brandsyn för första gången i Arvika. En frivillig brandkår bildas. Tre á fyra brandsegel skulle anskaffas. En brandspruta givande 60 kannor i minuten skall inköpas.

1848	Spiksmedjan i Stöpafors brinner	1847, dec	Reglemente för "frivilliga brandcorpset i Carlstad". Bestod av 130 man
1851, apr 14	Hemmansägare Nilssons hus i Gustav Adolf nedbrunnet. Han själv, hustrun, pigan och tre barn kunde med största svårighet rädda sig undan elden.	1848	Brandstodsbolagen anställde brandinspektörer som fördelades i elva distrikt. Uppgiften var att göra tillsyn hos brandkårerna. Premiernas storlek för berodde på brandkårens utrustning och effektivitet. Försäkringsbolagen försökte på detta sätt normera städernas släckorganisation.
		1850-talet	Värmlands brandstodsbolag får stark konkurrens av nybildade socken och häradsbolag. (Gunnarskogs pastorats brandstodsbolag bildat 1852)
1851, maj 12	Eld utbryter i färgare Paufwes hus i Arvika	1852	Munkfors bruk tillsätter eldvakter och bötfäller ovarsamhet med eld..
1852, jan 28	Nedbrann manbyggnaden för bonden Nils Svensson i Mosserud, Frykerud socken	1853	Brandstod inte längre obligatorisk på landsbygden
		1853, okt	I Arvika beslöts att beställa som prov en vattentunna med kärra och sedan utlysa entreprenadauktion på ytterligare fem.
1853, maj	Vid Mölnbacka bruk hade ena smedjebyggnaden för fyra stångjärnshärdar brunnit ner	1853, febr	Vid Eda glasbruk har en frivillig brandkår inrättats och flera av de större bruken torde följa efter
1855, mars	Alla ladugårdshus vid Varpnäs (Nor) herrgård, med 62 djur, brann upp. Det blev en stor förlust eftersom brandförsäkringen endast uppgick till 10 000 rdr bko.	1855	Säkerhetständstickor börjar spridas över landet.
1856, nov	Åskan slog ner i Karlstads Domkyrka. Ingen annan skada än några splittrade takrännor och ett fönster.	1856, dec	Alla byggnader i Karlstad ska få ny brandvärdering för att de skulle få högre brandförsäkring
		1857, juli	Kristinehamns båda tornväktare fick lönerna höjda från 50 till 60 riksdaler
1856, dec 25	Allvarligt tillbud när en piga hängde en trasig lykta på en spik när hon gav korna morgonfoder. Husfolk och grannar märkte röken och kunde släcka.	1858	Kontrakt för smidesmästare vid Rottneros bruk ålägger honom att hålla all slags brandredskap och att elden ska vårdas inom- och utomhus.
1860, febr 10	Skolhuset i Lesjöfors brann ner. Även skolan böcker förstördes. Elden utbröt på kvällen på grund av ett sprucket spisrör. Släckning pågick hela natten i 25 graders kyla.	1859, juni	Åskledare uppsatt på domkyrkan i Karlstad. Det gjordes av herr Lignell, kommissarie på en elektriska telegrafstationen.

1860, dec 27	På morgonen inträffade en eldsvåda i Lämås, Ölme socken. En större manbyggnad, allt lösöre och spannmål blev lågornas rov.	1860, jan 4	Magistraten i Karlstad kallade alla röstberättigade invånare till sammanträde för att välja ledamöter i brandstodskommittén uti Städernas bolag för försäkring av lösöre. Stadens husägare skulle välja ledamöter i kommittén för Städernas Allmänna Brandstodsbolag.
1864 juni	Boningshuset på von Wachenfeldts gård (Herrgårdsgatan) vid pråmkanalen i Karlstad brann ner. Genom oförtrutet släckningsarbete av brandkorpsen och flertalet av stadens invånare kunde man begränsa elden till detta hus som dock blev alldeles förstört.	1861	Fotogen infördes i Sverige. I första hand användes den för att ge ljus. Under krigets slutår 1917-18 tog importen slut och man gick över till karbidlampor
1865, apr 9	Brand i Forshaga glasbruk. Tak och  övervåning skadades. Men ugnar, skorstenar och andra murar klarade sig.
1865, apr 25	Brand i ångbränneri i Södra Forsnäs.	1862	Kungörelse om upplag och försändning av eldfarliga oljor. SFS 1862:75 Ny kommunallag som ökade kommunens ansvar och självstyre. Man fick ansvar för bla brandkår. Sveriges första ångspruta anskaffas till Göteborgs brandkår. Gasverk och gaslyktor klart i Karlstad
1865, maj 25	Brand i Tabergs gruvor (Rothoffs ort). Arbetare, som uppförde en linskiva hade från sina bloss spillt glödande kol. Luftväxlingen var god och elden fick god fart. Försöken att släcka misslyckades, varför gruvrummets öppningar tilltäpptes. Den 27 kunde man komma åt att släcka.

1865, juli 2	Den stora stadsbranden i Karlstad började under gudstjänsttid hos en bagare som torkade ved i bakugnen. Brandväsendet var här liksom i alla dåtida svenska städer föga effektivt, fastän man tidvis, i synnerhet efter varje inträffat eldsvådetillbud sökte åstadkomma förbättringar. Branden gick ej att hejda. En del manskap ”deserterade” för att rädda sitt eget bohag. Hela staden brann och 5000 personer blev hemlösa.  Nöden var mycket stor och ett skyfall dränkte det som räddats. Det sägs att ”landshövdingen grät och bad medan biskopen svor och släckte”. Biskopen var Anton Niklas Sundberg - en mycket frispråkig person, framför allt med tanke på hans position som biskop. Städernas allmänna brandstodsbolag betalade ut ca 1,9 millioner kronor.	1862, febr 1862	Kringvandrande personer sålde ballonger av gummi som kunde sväva i luften. En ”bättre man son” hade kommit nära ett levande ljus och gasen exploderade varvid sonen blev illa bränd i ansiktet. Det Akenska släckmedlet fanns ännu i bla Filipstad, Arvika, Karlstad och Kristinehamn
1865, aug	Telegram från grannstäder (Filipstad och Åmål) som försöker locka karlstadbor att flytta. Det var en åldrig tradition att borgarna i Åmål ville att Karlstad skulle överges efter bränder. Ingen klockklämtning kan ske ty kyrktornet har brunnit. Vid brand ska signal skjutas med salutkanoner. Brandstodsbolaget som åderlåtits på 2 mkr krävde en avsevärd upprustning av Karlstad brandväsen och vägrade teckna försäkring innan det skett.	1865	Brunskogs Brandstodsbolag bildas.
1866, apr 15	Brand i ångbränneri vid Kurland, Varnhem. Ersättningen nedsätts med 20% för att man hade för få handbrandsprutor.
1868, nov 18	Brand på morgonen vid Ruds gård i Övre Ullerud. Sju personer innebrändes. Den utfattige man som där var inhyst var seden en längre tid borta för att söka arbete. Branden upptäcktes av modern i sista stund men bara det äldsta, 9 år, barnet kunde rädda sig.	1866	Alfred Nobel tar patent på Dynamit.
1868, nov 23	Eld i boningshus på Herrhagen i Karlstad. Inga signaler från tornet. Pga oklarhet om de som bodde i Tingvallastaden var tvungna att hjälpa till.	1866, nov 16	Ny brandordning i Karlstad. Varje arbetsför man mellan 18 och 55 år är skyldig att delta i släckningsarbete. Trumslagare ska slå larm vid brand.

1868,  jul	Bergskolans hus i Filipstad brann	1867 okt	Kronolänsmannen i Ekshärad yrkade att kyrkostallarna skulle flyttas längre bort från kyrkan. Han var rädd att det korta avståndet (100 alnar) till kyrkan kunde hota densamma vid eldsvåda. Ärenden bordlades för undersökning
		1868	Förbud mot handel och transport av nitroglycerin. Tillfälliga regler för dynamit. SFS 1868:42
1869, nov	Bryggeriet på Färjestad i Karlstad brann upp en natt.	1868 mars	Ordningsstadga för städer – 6§ den som i stad eller i dess område är ovarsam med eld eller ovarsamt förfar med eldfarligt eller exploderande ämne straffas med böter om man inte straffas enligt allmän lag.
1870, maj 29	Det lilla bruket vid Lyred brann och då förstördes bland annat masugnen.  Elden började i kolhuset, Masugnen och kupolen brann liksom herrgårdens ekonomibyggnader. Gjuteriet blev ej uppbyggt.	1869 maj	Medlemmar av Carlstads missionsförening tillkännagav att de ej kunde lyda ordern från brandkåren att på Kristi himmelsfärdsdag deltaga i brandsprutornas prövning alldenstund det icke är något nödfallsverk och således kan uppskjutas till någon annan dag
		1869, maj 28	Magistraten i Carlstad tillkännagav att man skulle gå brandsyn i själva staden samt Haga och Klara och de byggnader på Kvarnberget och Herrhagen som var försäkrade i Städernas Allmänna Brandstodsbolag. Man skulle börja på tomt nr 1, Biskopshuset, och sedan fortsätta i nummerföljd.
		1870	1000 fot obebyggt område behövs mellan försäkrat hus och själva staden för att få teckna försäkring.
		1870 ca	Alfred Nobel föreslår gasbelysning med förbättrad brandsäkerhet på teatrar
1870, maj	Brand i Borgviks kvarn. Åter- uppbyggdes 1871 för 23.000 kr.	1870	Ångtröskverk ska ligga 200 fot från annan byggnad för att försäkring ska gälla.
1871	Skoghalls ångsåg brinner ner till grunden.	1872	Landshövdingen (konungens befallningshavare) stadfäste en instruktion för Karlstad brandkår

1872, jan	Under flera dagar var boende i Kristinehamn förskräckta. Någon hade borrat hål i flera väggar och där hällt fotogen. Misstänkta personer med ljus och lykta hade varit sedda på logar öster om staden.	1872	Försäkringsvillkor om fotogenlampor.
		1872, febr	Stadsfullmäktige i Kristinehamn antog en brandordning.
1872, mars 7	Tullmjölkvarnen i Dalby brinner. Ersättning reduceras eftersom nattvakten inte var på plats.	1872	Landets första yrkesbrandkår inrättas i Göteborg.
		1873, okt	En inspektör från Tarifföreningen yrkade att Arvika borde anskaffa ytterligare en spruta samt anlägga en cistern. Detta avslogs eftersom man knappt hade folk som kunde sköta den befintliga.
1872, dec 27	Glava glasbruk brinner. Hytta och lager brann medan övriga byggnader kunde räddas	1873, dec	Minskas övningsmöten för brandmanskapet i Karlstad från fyra till två gånger per år.
1872	Mangårdsbyggnaden på gården Byn, där Gustav Fröding (1860-1911) bodde som barn, brann. Den antändes av åskeld en sommarsöndag. Nämns i Strövtåg i hembygden (1896)	1874	Brandstadga för städer och Byggnadsstadga med planbestämmelser (breda trafikleder som brandgata). SFS 1874:26 (brand) och 1874:25 (byggn)
1873, juli	Blombacka tändsticksfabrik, Nyed, brann ner efter ett par års tillverkning av säkerhetständstickor. Upphettat paraffin fattade eld och när en arbetare kastade en hink vatten på elden flammade den upp och antände taket.  Pappersbruket och tändsticksfabriken brann ner.	1870-talet	Brandtelegrafer och brandskåp börjar uppsättas i städerna.
1874	En serie mordbränder i Karlstad	1875	Efter förslag från brandstodsbolaget inköps ny brandmaterial till Karlstad
1874, febr 27	Tullmjölkvarnen i Molkom brinner. Ersättning minskas pga bristande vakthållning	1875	Ny förordning ang eldfarliga oljor. 14 städer hade vattenledningar med brandposter
		1875	Efter en rad bränder i tändsticksfabriker tillsätter Kung. Maj:t (civildept) en inspektör över landets tändsticksfabriker.
1875, juli 17	Eldsvåda i Karlstad centrum. Tornväktaren fanns ej på sin post och sprutorna kunde pga av vattenbrist ej träda i funktion förrän en timme förflutit. Skarp kritik riktas mot detta.	1875 juli	Brandchefen i Arvika fick efter beslut köpa en räddningssäck, ett springsegel, fyra mekaniska stegar och tre plåtreservoarer. Senare beslutades i stället för tre plåtreservoarerna skaffa en enda av koppar
1875, juli	Järnbruket i Edsvalla härjades av en svår eldsvåda och strax därefter även sågverket. Järnbruket byggdes upp omedelbart.	1876	Ny brandordning i Kristinehamn med inte mindre än 68 paragrafer.

1875	Kymsbergs AB har brand i manbyggnad. Sju personer förlorar lösöret.