1809, okt 25

Storfors Herrgård brann ner. Troli­gen pga oförsiktighet med ljus på vinden. Den byggs upp igen och 1866 byts taket ut till skiffer

1807

Föreslås att vretmoar i Karlstad ökas från 4 till 16 alnars bredd beroende på om det är trä- eller stenhus eller om det finns brand­mur.

1811

På hösten brann det hos Svarten-g­rens på Sollom (Holmedal). Elden uppstod när en man som skulle hämta brännvin ur apparaten föll och tappade den brinnande töre­stickan i en näverhög. Vid sock­enstämman före jul bad Svarten-gren om hjälp med återuppbyggna­den.

1809

Nitade brandslangar började an­vändas. Hittills hade de varit sydda

1811 april 5

En soldat och hemmanbruksägare från Näved, Järnskog, får brandstod sedan hans stuga brunnit.

1809

Sockenstämman i Karlskoga för­bjuder svedjebränning pga risken för skogsbrand

1812, mars 20

Kvarnhusen vid Storfors brann

1812, mars

Kvarnhusen vid Storfors hade brunnit förliden höst. Därför be­slöts att teckna brandförsäkring på den nya kvarnen samt bygg­nader vid Lillfors, Hätteälven samt Nykroppa masugn.

1812

Smedja, mjölkvarn och andra byggnader förstördes vid brand i Ölsboda. Där brann också 1815

1812

Länsman Ljunggren i Silbodal ville att den som använde töre för belysning i huset inte skulle få ersättning vid brand och att de som använde töre skulle lagföras. Förslaget avvisades,

1812, sep 30

Stor brand i Kristinehamn. Östra delen av staden, nio gårdar brann ner.

1812

Spruthus uppförs på rådhustom­ten i Kristinehamn

1815

Kvarnen i Sälboda, Gunnarskog, brann. En man omkom, han kom ut ur kvarnkammaren men fann ej utgången ur kvarnen.

1813, nov

Ny brandordning i Karlstad. En brandkassa inrättas dit varje tomtägare betalade. Borgarna vill ha kvar 4 alnars vretmo.

1815 aug 3

Kyrkan i Västra Ämtervik brann. Pastor Gyllander hade bevittnad denna brand och när han verkade i Gåsborn oroades han av att kyr­kan låg mellan två eldfarliga inrätt­ningar – hyttan och stugorna.

1814, febr

Bregårdens slangspruta i Karl­skoga körs till en kopparslagare i Kristinehamn för lagning

1817?

Prästgården vid Noretorp med all kyrkböcker försvann vid branden några år tidigare

1814

I Karlstad beslutas om att upp­sätta gatlyktor i varje gatukors.

1818?

En tidig herrgårdsbyggnad i Ransberg, en envånings timmerbyggnad, brann ner.

1814 febr 13

Sockenstämman i Järnskog vill fortsätta med den sockenvis upprättade brandstodsföreningen och blir överens om att skadestånd hädanefter bara ska lämnas till hus som behövs för egendomen. Inga karaktärsbyggnader eller överflödshus som tillkommer i framtiden ska vara med i beräkningarna.

1820, mars 4

I Filipstad uppstod vådeld hos en sadelmakare vars fastighet grän­sade mot kvarnen. Taket antändes jämte en del inredning. Efter denna brand försågs kvarnen med skif­fertak.

1814, okt 3

En brandmästare anställs i Karl­stad

1820, sep 19

Vådeld utbröt i Arvika, i färgare Sundins hus. Upprop om hjälp till de svårast hem­sökta.

1816, maj 12

Sockenstämman i Långserud diskuterar om kyrkan ska brandförsäkras

1820-talet

Första alarmering till eldsvåda i Karlstad var två kanonskott. Härtill användes pjäser från ett batteri salutkanoner som Carl XIV Johan skänkt till staden på 1820-talet. De finns i brandkårens ägo

1820, dec

Regementsskrivare Daniel La­gerlöf ansöker om försäkring på kronoskattehemmanet Mår­backa. Denna allframtidsförsäk­ring i All­männa Brandförsäkrings­verket gäller än.

1821

Lillfors hammarsmedja i Storfors brann

1821

Med anledning av alla bränder i Storfors inrättades ett omfattande brandförsvar – Storfors första.

1822 maj

På pingstnatten mördades ett torparpar i Gustav Adolf (Hagfors). Torpet sattes i brand för att dölja morden och stöld av värdesaker från hemmet. En pojke undkom genom att gömma sig under soffan och kunde vittna. ”Ullfallsmorden” fick stor uppmärksamhet. Mördarna greps och halshöggs inför flera tusen åskådare

1822

Fyra tomter härjas av brand i Karl­stad

1821

Finnes i Kristinehamn sex sprutor på hjul.

1822, sept

Brännbara ämnen hade inlagts i en bälg vid Storfors södra smedja. En 17-årig yngling flydde på en stulen häst, infångades, förhördes, er­kände och dömdes till 20 dygns vatten och bröd. Därefter blev han bortkörd från bruket.

1822

Storfors Bruk beslutar köpa in två stor brandsprutor med slangar och annan brandredskap till Stor­fors, Lillfors, Nykroppa och Hät­telfven

1823

Ett större träkolsupplag vid Bruns­berg brann. Smedsmästaren hade trots förbud skickat in smederna i magasinet med bloss i stället för talgljuslampor. Han fick böta och därefter fick den som blev sedd med bloss böta till fattigkassan.

1822

Ny brandmästare i Karlstad. Trä­sprutor ersätts med sprutor av metall

1823

I Norra Nolby socken, By, hade en fru Wennberg blivit utblottad genom brand. Socknen beslöt om spannmålssammanskott. Hon fick ev två stockar per hemman till egen stuga.

1824

Brukspatron Waern som ägde största delen av Gåsborns hyttelag stämde bergsmannen Olsson i Hökhöjden för att på ersättning för skogsbrand som härjat flera hundra tunnland. Flera stämningar skedde för samma brand som tycks ha berört Långbansände och Långbanshytte skogar.

1822

Under ett 40-tal år användes i Kristinehamn von Akens eldsläck­ningsmedel. Av vatten med däri upplösta ämnen och då den sprutades på en brandhärd bil­dade en hinna över det brinnande föremålet vilket hindrade syretill­försel. En reservoar grävdes 1822 på Södra Torget för vätskans förvaring. Efter ett par årtionden avstår man från ämnet

1824

Första sågverket vid Dejefors brann

1824

Bruket vid Mölnbacka härjas av eld

1824, sept 21

Kungl. cirkulärbrev anger att alla städers brand- och byggnadsord­ningar ska granskas av länssty­relser. ”Grunder” för dessa byggnadsordningar hade utveck­lats av Allmänna brandförsäk­ringsfon­den och blev underlag för granskning.

1824

En skogsbrand startad vid kolning i Näbbol, Stavnäs. Kolarna hade supit sig berusade och märkte inte att brand startade i den torra marken. Folk från byarna runt omkring och brandvärnet i Gillberga arbetade med släckningen, 1200 hektar brann. Området heter nu Näbbolsbränna.

1825 juli 28

Böter för Olof Spikh i Karlskoga för att ha vållat skogsbrand. Bränning av buskar och trädrötter på en odling skulle bevakas väl men på aftonen spred sig elden över de diken som omgav odlingen. Stark torka och hård vind gynnade elden spridning.

1826

Gården Bergs huvudbyggnad i Väse brann ner genom vådeld och blev ínte återuppbyggd.

1826

Slangar av hampa, utan söm, började tillverkas i Sverige vid Kristinehamns repslageri

1826

Bonde i Järnskog nekas brandstod för brunnen havre och hö i en ängslada. Dels för att sådant inte ersätts och dels för att elden berodde på oförsiktighet och eget vållande.

1826 aug

Skada av skogsbrand i Esbjörbyn ger ersättning i form av havretunnor från sockenmagasinet.

1827

I Kristinehamn förbjuds skjutning med raketer inom Staketgatorna.

Ny brandordning i Kristinehamn, två hästar anskaffas. Brandvakt skulle utgöras av två lejda karlar.

Annonser för brandsprutor tillverkade av Victor Sjöberg

1827, febr 18

Brand i lektor Fryxells gård i Karl­stad. Detta var Karlstads första offentliga fri­luftsanläggning med orangeri och salong. Hela kvarteret med 11 fastigheter brann. En bred gata, en trädgård och en gedigen manbyggnad hjälpte till att hindra branden i tre väderstreck. I öster insattes den mesta släckningen. 110 personer hem­lösa. Städernas allmänna brandstodsbolag beta­lade ut 20453 rdr banco. Branden startade i ett boktryckeri. Trots brandsegel och sprutor kunde branden inte begränsas till de först tända husen men den spreds inte utanför kvarteret.

1827, juni 27

Ny brandordning och ny bygg­nadsordning i Karlstad. Båda givna Stockholms slott 27 juni, 1827. För­bud mot brygd och bak när storm råder vilket tillkännages genom flaggning från kyrkan

1827

Edsvalla klädesfabrik brann med alla maskiner, ull, garn, kläden mm. Inom kort vara allt återställt

1828

Ett större spruthus ska uppföras i Karlstad vid Norra Torggatan. Hästar för framforsling av material skulle hållas av vissa tomtägare.

Karlstad får ett eget teaterhus. Huset var byggt av trä i en våning och rymde 400 personer.

1828

Tullmjölkvarnen vid Alstrum, Alster, avbrann genom vådeld. Den återuppbyggdes och brandförsäkrades.

1828

Städernas Allmänna Brandstods­bolag upptar stadsfondens verk­samhet vilken likviderades 1827. Reglemente fastställdes av Kongl. Maj:t i 1828.

1829, pingst

Manbyggnaden till prästbostället på Noretorp (Sunnemo) brann ner till grunden. En piga hade bränt torrt ris i öppna spisen varvid torvtaket fattade eld.

1828, juli

Vid syn på militiebostället Ham­mar yrkade generalmajor Carl Cederström att den nya huvud­byggnaden skulle läggas 42 alnar närmare Hammarö kyrka. Kyrkfolk protesterade men eftersom av­ståndet ändå var 85 alnar bedöm­des det vara tillräckligt.

1830

Kvarntorps smedja i Forshaga brann och fick ligga i ödsmål i tre år.

1828, okt 1

Kungl cirkulärskrivelse om städer­nas byggnads- och eldsläcknings­väsende. Det gällde att delvis reglera städernas bebyggelse och man ville ha ny tomtreglering efter större bränder. Gator skulle vara 20 alnar breda. Dessutom skulle varje stad skulle ha ett erforderligt förråd av det Akenska medlet,

1830 jan 20

Erik Danielsson i Remjäng miste sin stuga vid vådeld och beviljas brandskadestånd. 4 riksdaler ska ges av varje helt hemman och proportionellt för de mindre. Dessa medel ska insamlas av de olika byfogdarna och tillställas de brandskadade.

1829

En entreprenör fick uppdrag att hålla med hästar till brandkåren i Karlstad

1830 mars

Åtta hus, foder och lösöre brann i Gunnarsrud, Skillingmark (Eda). Skadan besiktigades och värderades. Ersättning gavs för byggnader och djurfoder bl.a. genom att två hus flyttades dit. Sockenmännen gjorde arbete Stämman ville skapa en by brandstodsförening som även ger ersättning för lös egendom.

1829

John Ericsson konstruerade värl­dens första ångspruta i London

1832

Gunnar Nilsson i Lofsbyn (Järnskog) har lidit betydlig förlust inte bara av hus och egendom utan ock av barn och anhöriga.

1829, okt 1

Kungl Majt cirkulärbrev där varje stad ålades att hålla ett visst för­råd av von Akens släckmedel. Samma sak skrevs 1794

1832

Blaxmo kvarn, även kallad Vis­nums tullkvarn, skadades av eld. Den var försäkrad i Allmänna brandförsäkringsverket (nr 11300)

1830, juli 6

Första åtgärder från samhället (Arvika) för att möta eldfara. En spruta skulle inköpas och ett spruthus byggas.

1833, aug

Nils Jansson (Nor) hade genom vådeld förlorat inte bara sin stuga utan även alla kläder, matvaror, red­skap och husgeråd. Då han inte antecknat sig i brandstodsföre­ningen fick han ingen brandstod men sockenstämman lovade ändå att sända honom mat och kläder.

1831

Karlstad får ett reglemente då polis och brandkår slogs ihop - ett äldre karlstadsystem.

1833 dec

Ett spädbarn avled efter brännskador. Barnet låg i ett tråg på spishällen och ett glöd föll ner och brände tyg som var lagt över barnet. Modern var ute en kort stund. Det hände i Silbodal

1833

Alstrums hammare, Alster, brann men byggdes upp samma år och brandförsäkrades.

1834, april

Kjettlisborna får hjälp till uppbyggnad sedan den flesta av byns uthus brunnit.

1834, sept 30

En krutladdning med svavel och lättantändliga föremål stoppades in under länsman Per Erikssons bo­stad i Råglanda. När skottet brann av, under sängen, lyftes golvet upp mot taket. Länsmannen klarade sig. Mordbranden behandlades vid tinget i Molkom och blev mycket omtalad.

1833

Vid Bjurbäcken finns en större och en mindre slangspruta samt äm­bar, skopor, yxor, stegar mm

1835

Smedja med bälg, smidesstäd mm förstörd genom vådeld under användning vid byggande av sakristia i Järnskog. Smeden fick ersättning i 20 rdr banco samt stockar för nybyggnad.

1836 aug 17

Gunnar Nilsson i Lofsbyn hade åter drabbats och genom vådeld förlorat sju byggnader och inbärgat hö.

1836, jan 2

Eldsvåda hos Segol Segolsson i Grävbacka, Järnskog, Ett två-våningshus och en ny större bod med två bottnar brann jämte lösöre och spannmål. Värde 1115 Riksdaler.

1837, juni 30

Karlstad förskräcktes av larmsig­naler när Lilla Våxnäs herrgård brann. Folk och sprutor kom med skyndsamhet från staden. Taket hade antänts av gnistor. Byggna­den kunde räddas.

1835

Filipstad återfår stadsrättigheterna som drogs in efter branden 1694.

1837 jul 23

Sågen i Mölnbacka ödelades vid en brand. Det var inte bara branden som skulle släckas – det sägs att folket fick tio kannor brännvin för att släcka törsten.

1837, juli 26

Vid Kvarntorps bruk brann det nybyggda sågverket, tegelbruket, ett tröskverk och sågverksarbetar­nas boningshus. Man förmodade att det berodde på gnistor från en kolmila. Det var starkt blåst vid tillfället.

1837, nov

Tomtägarna i Arvika ålades att i tur och ordning lämna en vaktkarl till brandvakten

1837, okt 10

Brand vid Skarped, Sunne, för­störde ett kolhus och hotade hela bruket. Belöning gavs av ”All­männa Brandförsäkringsverket för byggnader på landet” till flera per­soner för goda insatser vid bran­den. Det sågs som uppmuntran till rådighet och mod vid olyckshän­delser.

1837

Kungl Majt godkänner reglemente för en brandstodsföreningen inom Kils härad. Värmlands äldsta brandstodsbolag.

1838, jan 17

Uppbrann genom vådeld, förorsakad av ovarsamhet vid linhäckling, en kontorsbyggnad vid Gullsby Pappersbruk

1838, sept

Brev från Städernas Allmänna Brandstodsbolag efter stadsbranden i Växjö där eldstäder och kakelugnar varit uppförda emot träväggar, utan brandmur eller nisch. Man befarade att det var lika förhållande inom flera städer. Bolaget önskade därför att man i varje stad skulle undersöka detta. Ledamöter som var med borde kräva att sådana eldstäder revs.

1838, febr 5

En stor brand var hotande nära i Malméns hus vid Torget i Karlstad. Genom stark eldning började det glöda och ryka bakom kakelugnar. Genom att riva dem kunde man komma åt elden och släcka. Många människor var på plats liksom sprutorna.

1838 okt 21

I Långserud bestäms att fargtak (näverskikt som hälls på plats av kluvna stockar) och tak av töre eller näver ska täckas med torv

1840

Sölje hytta (Stavnäs) brann.

1839, jan

Frivillig brandkår bildas i Karlstad. De bar uniform med bredskyggiga hattar och blaggarnblusar. Ett reglemente antogs. Kåren bestod av 80 man. Landshövding af Win­gård, biskop Agardh och borg­mästare Florman blev hedersle­damöter. Kårens övningar utför­des till hornmusik. Man fick teore­tisk utbildning. Ordningsregler finns sparade.

Bildas Nordens näst äldsta frivil­liga brandkår som ännu existerar, Ystads Frivillige Bergnings-Corps

1840, apr 20

Hemmanet Gryttjom i Brunskog drabbades varvid 40 hus blev lagda i aska. De tillhörde fem bön­der. Skadorna för husen värdera­des till minst 1759 riksdaler. Detta kännbara belopp uttaxerades i socknen vid en extra stämma.

1840

Bildas Wermlands Brandstods förening för lösegendom.

1841 sept 20

Kvarnhuset vid Kila prästgård förstördes av brand. Brandförsäkrades sedan för andra gången i Allmänna brandstodsbolaget i Stockholm.

1841, april

Carlstads Frivilliga Brandkorps hade en större övning på Stora torget och Salttorget med mar­scherande, hoppning från tak och genom säck samt provning av brandredskapen. Många åskådare såg övningarna som rätt skickligt och raskt genomfördes av de uniformerade i blaggarnsblusar och bredskyggiga hattar

1842

Sölje glasbruk brann ner men byggdes upp och utvidgades 1843,

1842

Reglemente för Städernas Bolag till försäkring av lösegendom.(SFS 27:1842)

1842, jun 18

Skogseld på Sörmon vid Önnerud, Grava socken. Omkring 800 man från Werm­lands regemente kom till hjälp

1842

Ett länstäckande brandstodsbolag bildas på Fastingmarknaden i Kristinehamn. Stadfästs 11 mars 1843

1842 juni

Långseruds församling har en enskild brandstodsinrättning och ville inte ingå i en allmän för hela länet.

1842, juli 24

På sockenstämman i Holmedal fastställs normer för brandstod. Ett villkor var att man hade or­dentliga murar och brandstegar.

1842, nov 8

Kristinehamn hotas vid brand i stark syd­västlig storm. Bara några uthus brann

1842

Hus på stadsjord försäkras om de låg minst 1000 alnar (600m) från närmaste hus i stad. Förlängdes omk 1870 till 1500 alnar.

1842, nov 22

Brand i Kristinehamn på Nya Kyr­koga­tans sydsida. Brand utbröt samtidigt på flera ställer. En pyro­man blev fast och dömdes av råd­husrätten att mista livet men hov­rätten ändrade domen till livstids straffarbete.

1843, jan

Hammarö sockenstämma var klar med den indelning i brandrotar som föreskrevs i brandstodsbola­gets reglemente. Tio rotar och tjugo brandrotmästare utsågs. De skulle besiktiga varje försäkrat hus till tak och eldstäder.

1843

Sockenstämman i Västra Ämtervik beslutade att hädanefter skulle man inte ersätta bränder som uppkom genom eldning med töre på logen eller annat begagnande av stickebloss i uthus och på vindar. Redan på 1700-talet omtalas sådan ovarsamhet varvid sockenborna fick stödja de drabbade.

1842, dec

Soteld i Karlstads rådhus. Släckt utan att väcka någon allmän upp­märksamhet. Man påmindes om hur maktpåliggande det är att ha all möjlig omsorg om eld och eld­städer

1843

Försäkringsvillkor om minst en båtshake och en till husets höjd passande stege, så stark att den kan bära minst fyra personer.

1843

Antogs reglemente för Silbodals brandstodsförening. Man valde en värderingsman för hus och lösöre som skulle försäkras

1842, dec

Karlstads invånare väcktes av klämtningar från kyrktornet vid ½ 2 en morgon. En tackjärnslastad och infrusen pråm brann vid norra älv­stranden. Den man som vaktade lasten bodde i kajutan och hade somnat från elden. Tornväktaren upptäckte branden. Frivilliga brandcorpsen släckte elden snabbt men mannen fick svåra brandska­dor.

1844

Patent på säkerhetständsticka av svensken Pasch. Industriell tillverkning startas i Jönköping 1855.

1843, mars 9

Huvudbyggnaden på Rottneros brinner ner igen. Även några intilliggande hus brann. 4635 rdr b:o kvitterades ut från Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader å landet.

1845

Reglemente för brandväsendet i Arvika utarbetas

1844

Skogsbrand på en hed i Gräsmark varvid 3000 tunnland eller nästan hela heden avbrändes. Vinden vände och hindrade större skada. All mänsklig åtgärd var omöjlig eftersom elden utbredde sig med sådan hastighet att man med knapp nöd kunde springa undan.

1844

Nedbrann genom vådeld nästan alla hus på herregodset Anneborg, Gräsmark

1845, jun 14

Brand i helt kvarter i Arvika

1846

Allmän brandsyn för första gången i Arvika. En frivillig brand­kår bildas. Tre á fyra brandsegel skulle anskaffas. En brandspruta givande 60 kannor i minuten skall inköpas.

1848

Spiksmedjan i Stöpafors brinner

1847, dec

Reglemente för "frivilliga brand­corpset i Carlstad". Bestod av 130 man

1849

En sågkvarn vid Stjärnfors brann. En rallbana till lastbryggan och en vagn förstördes.

1848

Brandstodsbolagen anställde brandinspektörer som fördelades i elva distrikt. Uppgiften var att göra tillsyn hos brandkårerna. Premier­nas storlek för berodde på brand­kårens utrustning och effektivitet. Försäkringsbolagen försökte på detta sätt normera städernas släckorganisation.

1850

En mjöl- och sågkvarn brann i Gunnarskog

1848

En brandstodskommitté tillsätts i Ullerud

1851, apr 14

Hemmansägare Nilssons hus i Gustav Adolf nedbrunnet. Han själv, hustrun, pigan och tre barn kunde med största svårighet rädda sig undan elden.

1850

Försäkringsbolaget Skandia startar. Nu kunde stora industrier på svensk försäkring.

1851

Berlin får Europas första yrkesbrandkår

1850-talet

Värmlands brandstodsbolag får stark konkurrens av nybildade socken och häradsbolag. (Gun­narskogs pastorats brandstods­bolag bildat 1852)

1851, maj 12

Eld utbryter i färgare Paufwes hus i Ar­vika

1852

Munkfors bruk tillsätter eldvakter och bötfäller ovarsamhet med eld..

1852, jan 28

Nedbrann manbyggnaden för bon­den Nils Svensson i Mosserud, Frykerud socken

1853

Brandstod inte längre obligatorisk på landsbygden

1852

Spik- och stångjärnssmedjorna vid Letafors Bruk (Torsby) brann. De återuppbyggdes.

1853, okt

I Arvika beslöts att beställa som prov en vattentunna med kärra och sedan utlysa entreprenad­auktion på ytterligare fem.

1853, maj 20

Vid Mölnbacka bruk brann ena smedje­byggnaden för fyra stångjärnshärdar brunnit ner. Vidliggande knipp- och spikhammar förstördes. Allt som fanns av trä brann upp

1853, febr

Vid Eda glasbruk har en frivillig brandkår inrättats och flera av de större bruken torde följa efter

1855, mars

Alla ladugårdshus vid Varpnäs (Nor) herrgård, med 62 djur, brann upp. Det blev en stor förlust efter­som brandförsäkringen endast uppgick till 10 000 rdr bko.

1855

Säkerhetständstickor börjar spri­das över landet.

Den svenska säkerhetständstickan får medalj på världsutställningen i Paris. Men inte pga brandsäkerhet utan för att den undanröjde ett hälso- och arbetsmiljöproblem med fosforn.

1855

Ett uppfodringsverk vid Tabergs gruvor brann

1855

Statens Järnvägar grundas för utbyggnad av stambanenätet. Nils Ericsson får uppdrag att leda utbyggnaden.

1856, nov

Åskan slog ner i Karlstads Dom­kyrka. Ingen annan skada än några splittrade takrännor och ett fönster.

1856

Översyn av brandskyddet inför brandsynevärdering av Lundsbergs bruk. Innan synen borde dåligt trätak på kvarnhuset bytas mot ett av tegel. Brandredskap; en slangspruta, 2 handsprutor av koppar, 2 svabbar, 2 ämbar av läder, 2 brandhakar, flera brandstegar, kar, såar och ämbar.

1856, dec 25

Allvarligt tillbud i Karlstad när en piga hängde en trasig lykta på en spik när hon gav korna morgonfoder. Husfolk och grannar märkte röken och kunde släcka.

1857 jan

Flera byggnader brann vid Adolfsfors bruk. Orsaken sades vara att en piga var på vinden med ljus.

1856, dec

Alla byggnader i Karlstad ska få ny brandvärdering för att de skulle få högre brandförsäkring

1857

En ny stångjärnssmedja vid Ackkärr i Lungsund brann

1857, juli

Kristinehamns båda tornväktare fick lönerna höjda från 50 till 60 riksdaler

1857

Åska orsakade eld i Visnums prostgård

1858 maj

Kungöres i Karlstad att den vanliga brandsynen ska förrättas i hela staden. Vederbörande rotmästare ombeds vara tillstädes. Varje stadsdel var en rote. En roteman var ansvarig för bla folkbokföring.

1857 maj 4

Mögsjöhyttan, Färnebo socken, brann

1858 maj

Två personer dödades när åskan slog ner i Torsby kyrka under en gudstjänst.

1858 sept

Kristinhamns kyrka är snart färdig och har försetts med åskledare av koppar.

1858 juni

Ett kraftigt åskväder drog över Värmland. Blixten slog ner i Sölje bruk och fyra personer skadades

1858

Kontrakt för smidesmästare vid Rottneros bruk ålägger honom att hålla all slags brandredskap och att elden ska vårdas inom- och utomhus.

1858 juli 12

Eld i en gruvkonst vid Tabergs gruvor.

1859, juni

Åskledare uppsatt på domkyrkan i Karlstad. Det gjordes av herr Lig­nell, kommissarie på en elektriska telegrafstationen.

1858

Stora skador vid brand i Hellekilstorp i Övre Ullerud

1860 juli

När snällposten passerade Väse såg man en loge som antänts av åskeld.

1859 dec

Fyrverkare Lindström återger sol, måne och Wasatrissan i bengalisk eld i sin trädgård vid Sandbäcken i Karlstad

1860, jan

Det nybyggda kvarnhuset i Alster brann ner till grunden. En dräng innebrändes.

1860

Reglemente för Städernas Allmänna Brandstodsbolag (SFS 24:1860)

1860, febr 10

Skolhuset i Lesjöfors brann ner. Även skolan böcker förstördes. Elden utbröt på kvällen på grund av ett sprucket spisrör. Släckning pågick hela natten i 25 graders kyla.

1860, dec 27

På morgonen inträffade en eldsvåda i Lämås, Ölme socken. En större manbyggnad, allt lösöre och spannmål blev lågornas rov.

1860, jan 4

Magistraten i Karlstad kallade alla röstberättigade invånare till sam­manträde för att välja ledamöter i brandstodskommittén uti Städer­nas bolag för försäkring av lösöre. Stadens husägare skulle välja ledamöter i kommittén för Städer­nas Allmänna Brandstodsbolag.

1861 sept

Brand i tändsticksfabriken i Kristinehamn. Stickorna självantände. Flera personer brännskadades, dock ej allvarligt.

1861 nov

Hemmanet Mossviken, Lundsberg, brann. Orsaken var att hustrun lyst sig med bart bloss när hon hämtade mjöl

1862 juli 8

Manufaktursmedjan på Fredros i Gunnarskog brann.

1864

Mangårdsbyggnaden och en flygel vid Risberg brann.

1860

Reglemente för Städernas Allmänna Brandstodsbolag (SFS 24:1860)

1864 juni

Boningshuset på von Wachen­feldts gård (Herrgårdsgatan) vid pråmkanalen i Karlstad brann ner. Genom oförtrutet släckningsarbete av brandkorpsen och flertalet av stadens invånare kunde man be­gränsa elden till detta hus som dock blev alldeles förstört.

1861

Fotogen infördes i Sverige. I för­sta hand användes den för att ge ljus. Under krigets slutår 1917-18 tog importen slut och man gick över till karbidlampor

1865, apr 9

Brand i Forshaga glasbruk. Tak och övervåning skadades. Men ugnar, skorstenar och andra murar klarade sig.

1862, febr

1862

Kringvandrande personer sålde ballonger av gummi som kunde sväva i luften. En ”bättre man son” hade kommit nära ett levande ljus och gasen exploderade varvid sonen blev illa bränd i ansiktet.

Det Akenska släckmedlet fanns ännu i bla Filipstad, Arvika, Karl­stad och Kristinehamn

1865, apr 25

Brand i ångbränneri i Södra Forsnäs.

1862

Kungörelse om upplag och för­sändning av eldfarliga oljor. SFS 1862:75

Ny kommunallag som ökade kommunens ansvar och själv­styre. Man fick ansvar för bla brandkår.

Sveriges första ångspruta an­skaffas till Göteborgs brandkår.

Gasverk och gaslyktor klart i Karl­stad

Jönköping får landsortens första byggnadsordning

1865, maj 25

Brand i Tabergs gruvor (Rothoffs ort). Arbetare, som uppförde en linskiva hade från sina bloss spillt glödande kol.
Luftväxlingen var god och elden fick god fart. Försöken att släcka misslyckades, varför gruvrummets öppningar tilltäpptes. Den 27 kunde man komma åt att släcka.

1862

Reglemente för trafiken på Statens Järnvägar (SFS 1862:21)

1865, juli 2

Den stora stadsbranden i Karlstad började under gudstjänsttid hos en bagare som torkade ved i bakug­nen. Brandväsendet var här liksom i alla dåtida svenska städer föga effektivt, fastän man tid­vis, i syn­nerhet efter varje inträffat eld­svå­de­tillbud sökte åstadkomma för­bätt­ringar. Branden gick ej att hejda. En del manskap ”deserte­rade” för att rädda sitt eget bohag. Hela staden brann och 5000 per­soner blev hemlösa. Nöden var mycket stor och ett skyfall dränkte det som räddats. Det sägs att ”landshövdingen grät och bad me­dan biskopen svor och släckte”. Biskopen var Anton Niklas Sund­berg - en mycket frispråkig person, framför allt med tanke på hans position som biskop. Städernas allmänna brandstodsbolag beta­lade ut ca 1,9 millioner kronor.

1865

Brunskogs Brandstodsbolag bil­das.

1865, aug

Telegram från grannstäder (Filip­stad och Åmål) som försöker locka karlstadbor att flytta. Det var en åldrig tradition att borgarna i Åmål ville att Karlstad skulle överges efter bränder. Ingen klock­klämt­ning kan ske ty kyrktornet har brunnit. Vid brand ska signal skju­tas med salutkanoner. Brands­todsbolaget som åderlåtits på 2 mkr krävde en avsevärd upprust­ning av Karlstad brandväsen och vägrade teckna försäkring innan det skett.

1865 dec 29

Ny stadsplan för Karlstad stadfästes av Kungl Majt

1866, apr 15

Brand i ångbränneri vid Kurland, Varn­hem. Ersättningen nedsätts med 20% för att man hade för få handbrandsprutor.

1866 april

Ny byggnadsstadga antas i Karlstad

1867

En av kvarnarna i Kvarntorp, Ullerud, brann

1866

Storfors Herrgård och byggnader intill förses med skiffertak.

1868, nov 18

Brand på morgonen vid Ruds gård i Övre Ullerud. Sju personer inne­brändes. Den utfattige man som där var inhyst var seden en längre tid borta för att söka arbete. Bran­den upptäcktes av modern i sista stund men bara det äldsta, 9 år, barnet kunde rädda sig.

1866

Alfred Nobel tar patent på Dyna­mit.

1868, nov 23

Eld i boningshus på Herrhagen i Karlstad. Inga signaler från tornet. Pga oklarhet om de som bodde i Tingvallastaden var tvungna att hjälpa till.

1866, nov 16

Ny brandordning i Karlstad. Varje arbetsför man mellan 18 och 55 år är skyldig att delta i släckningsar­bete. Trumslagare ska slå larm vid brand.

1868, jul

Bergskolans hus i Filipstad brann

1867 okt

Kronolänsmannen i Ekshärad yrkade att kyrkostallarna skulle flyttas längre bort från kyrkan. Han var rädd att det korta avstån­det (100 alnar) till kyrkan kunde hota densamma vid eldsvåda. Ärenden bordlades för undersök­ning

1867

Försäljningen av säkerhetständstickor tar fart. 1869 gjordes lika många av den ny typer som av äldre fosfortändstickor.

1868

Förbud mot handel och transport av nitroglycerin. Tillfälliga regler för dynamit. SFS 1868:42

1869, nov

Bryggeriet på Färjestad i Karlstad brann upp en natt.

1868 mars

Ordningsstadga för städer – 6§ den som i stad eller i dess område är ovarsam med eld eller ovar­samt förfar med eldfarligt eller exploderande ämne straffas med böter om man inte straffas enligt allmän lag.

1870, maj 29

Det lilla bruket vid Lyred brann och då förstördes bland annat masug­nen. Elden började i kolhuset, Masugnen och kupolen brann lik­som herrgårdens ekonomibyggna­der. Gjuteriet blev ej uppbyggt.

1869 maj

Medlemmar av Carlstads mis­sionsförening tillkännagav att de ej kunde lyda ordern från brand­kåren att på Kristi himmelsfärds­dag deltaga i brandsprutornas prövning alldenstund det icke är något nödfallsverk och således kan uppskjutas till någon annan dag

1869, maj 28

Magistraten i Carlstad tillkänna­gav att man skulle gå brandsyn i själva staden samt Haga och Klara och de byggnader på Kvarnberget och Herrhagen som var försäkrade i Städernas All­männa Brandstodsbolag. Man skulle börja på tomt nr 1, Bis­kopshuset, och sedan fortsätta i nummerföljd.

1870, maj

Brand i Borgviks kvarn. Åter- upp­byggdes 1871 för 23.000 kr.

1870

1000 fot obebyggt område behövs mellan försäkrat hus och själva staden för att få teckna försäkring.

1871 febr 15

Blaxmo kvarn vid Västra Torp, Visnums socken, brann

1870 ca

Alfred Nobel föreslår gasbelysning med förbättrad brandsäkerhet på teatrar

1871

Den gamla stångjärnssmedjan vid Dejefors brann.

1870

Ångtröskverk ska ligga 200 fot från annan byggnad för att försäk­ring ska gälla.

1871

Skoghalls ångsåg brinner ner till grun­den.

1871

Bok om Eldsläckningsväsendets ordnande i våra städer och köpingar utges av C A Nyström.

1872

Blixtnedslag orsakade bränder på Småris gård och på en annan utgård i Ullerud

1872

Landshövdingen (konungens be­fallningshavare) stadfäste en in­struktion för Karlstad brandkår

1872, jan

Under flera dagar var boende i Kristinehamn förskräckta. Någon hade borrat hål i flera väggar och där hällt fotogen. Misstänkta per­soner med ljus och lykta hade varit sedda på logar öster om staden.

1872

Försäkringsvillkor om fotogenlam­por.

1872, febr

Stadsfullmäktige i Kristinehamn antog en brandordning.

1872, mars 7

Tullmjölkvarnen i Dalby brinner. Ersätt­ning reduceras eftersom nattvakten inte var på plats.

1872

Landets första yrkesbrandkår inrättas i Göteborg.

1873, okt

En inspektör från Tarif­föreningen yrkade att Arvika borde anskaffa ytterligare en spruta samt anlägga en cistern. Detta avslogs ef­tersom man knappt hade folk som kunde sköta den befintliga.

1872, dec 27

Glava glasbruk brinner. Hytta och lager brann medan övriga byggna­der kunde räddas

1873, dec

Minskas övningsmöten för brandmanskapet i Karlstad från fyra till två gånger per år.

1872

Mangårdsbyggnaden på gården Byn, där Gustav Fröding (1860-1911) bodde som barn, brann. Den antändes av åskeld en sommar­söndag. Nämns i Strövtåg i hem­bygden (1896)

1874

Brandstadga för städer och Bygg­nadsstadga med planbestämmel­ser (breda trafikleder som brand­gata). SFS 1874:26 (brand) och 1874:25 (byggn)

1873, juli

Blombacka tändsticksfabrik, Nyed, brann ner efter ett par års tillverk­ning av säkerhetständstickor. Upphettat paraffin fattade eld och när en arbetare kastade en hink vatten på elden flammade den upp och antände taket. Pappersbruket och tändsticksfabriken brann ner.

1870-talet

Brandtelegrafer och brandskåp börjar uppsättas i städerna.

1874

En serie mordbränder i Karlstad

1875

Efter förslag från brandstodsbola­get inköps ny brandmaterial till Karlstad

1875

Stockholm får egen brandkår om 150 man i två brandstationer – Katarina och Johannes. Landets första brandtelegraf installeras i Stockholm med 58 brandskåp

1874

Mangårdsbyggnaden vid Klockargården (Klockarbolet) i Visnum Kil nedbrann.

1875 juni 9

Första brandchefsmötet hålls i Jönköping

1875 nov 7

En elddykeriapparat provades vid Rotebro. Luft och vatten pumpades in i en dräkt så brandmannen kunde vara inne ett brinnande rum. J.W Österbergs apparat provades inför kungen, fackmän och press.

1874, febr 27

Tullmjölkvarnen i Molkom brinner. Ersätt­ning minskas pga bristande vakthållning

1875

Ny förordning ang eldfarliga oljor.

14 städer hade vattenledningar med brandposter

1875

Efter en rad bränder i tändsticks­fabriker tillsätter Kung. Maj:t (civil­dept) en inspektör över landets tändsticksfabriker.

1875, juli 17

Eldsvåda i Karlstad centrum. Torn­väkta­ren fanns ej på sin post och sprutorna kunde pga av vattenbrist ej träda i funktion förrän en timme förflutit. Skarp kritik riktas mot detta.

1875 juli

Brandchefen i Arvika fick efter beslut köpa en räddningssäck, ett springsegel, fyra mekaniska ste­gar och tre plåtreservoarer. Se­nare beslutades i stället för tre plåtreservoarerna skaffa en enda av koppar

1875, juli

Järnbruket i Edsvalla härjades av en svår eldsvåda och strax däref­ter även sågverket. Järnbruket byggdes upp omedelbart.

1876

Ny brandordning i Kristinehamn med inte mindre än 68 paragrafer.

1876 juli 12

Ny brandordning fastställs för Karlstad

1875

Kymsbergs AB har brand i man­byggnad. Sju personer förlorar lösöret.

1877

Två rotationspumpar inköps till Karlstad brandväsen

1876, dec 10

En brand utbröt i Tabergs gruva. Branden slocknade av sig själv, men folk hindrades att komma ned i angränsande
gruvor under en vecka. Elden för­svagade berget ovanför, så att ett ras inträffade 3 månader senare

1877

Förslag i Kristinehamns fullmäk­tige att inköpa en ångspruta – en kraft som ej tröttnar.

Överintendentämbetet har haft Kristinehamns stadsplan på re­miss och föreskriver att järnvägen ska omges av två rader lövträd och att inga byggnader fick uppfö­ras närmare järnvägarna än 80 fot (26 m). Huvudgator skulle vara 60 fot (18 m) breda.

1877 nov

Ett reglemente antas för Långseruds sockens enskilda brandstodsförening. Reglementet förnyas 1889.

1876

Ett tvåvånings bostadshus i Karl­stad, uppfört efter branden 1865, nedbrann tillsammans med flera hus i samma kvarter. Tomterna 103, 104 och 105 brann. Orsaken var att barn antänt pappersremsor på gårdens avträde. Tack vare förberedelser kunde lösöret räddas snabbt.

1878

Första svenska ångsprutan tillver­kas i Ljusne och levereras till Hu­diksvall.

Alfred Nobel föreslog brandventilation i teatrarnas scenhus som skulle skapa drag ur lokalerna vid en brand.

1877

Första ersättning pga gnistor från loko­motiv utbetalas efter brand i Grossmos­sen.

1879

Ny brandstadga för Arvika stad­fästes

1877 aug

Klarafors trämassefabrik (Fors­haga) brann ner på ett par timmar. Elden upptäck­tes först på vinden. Skenet syntes ända till Karlstad.

1879

Handbok i eldsläckningslära och brandförsäkringsväsendet inkl eldsolyckans förebyggande utges av Carl N Ahlström.

1877 sept 11

Eld utbröt i Töcksfors trämassefa­brik. Det började i av övre våning­ens torkskåp och spreds snabbt åt alla håll. Sprutor skyndade till från alla håll men kunde inte rädda byggnaden men man klarade så­gen intill.

1880

Beslutas i Kristinehamn att för stadens sydvästra del bygga en vattenreservoar rymmande minst 20.000 kannor

1879

Ljungbergs bageri i Skäggeberg, Sunne, brann. Det var inrymt i en urmakares hus.

1879

Brand i Borgviks kyrka brinner pga blixt­nedslag (Nämns ej i bok om Borgvik)

1881

Chefen för Kristinehamns meka­niska verkstad skänker ett ång­uppfordringsverk som kunde förse alla stadens sprutor med vatten.

1880 mars 8

Eld observerades först i ett brygg­hus i Kristinehamn. Då brandkåren hunnit samlas och kommit i verk­samhet var det omöjligt att be­gränsa elden till de först antända husen. Ett antal gårdar förstördes. Hela staden var ett tag hotad men elden kunde begränsas tack vare brandkårens raska arbete

1881 maj

Förslag att i Arvika anlägga en vattencistern för anskaffande av eldsläckningsvatten. Kommunal­nämnden ansåg att det i än högre grad behövdes ledningar för hus­hålls- och dricksvatten.

1880, nov 26

”Övergången” eldsvåda i Gustafs­fors masugn.

1882

Beslutas att köpa en ångspruta till Karlstad

1880

Blixtnedslag i Ilanda, ladugård och lösöre förstörs. Skåre ångsågsvakt biträdde verksamt vid släckningen med sin dub­belverkande slang­spruta

1882

Telefonledning dras från domkyr­kans torn till poliskontoret och vidare till brandchefens bostad

1881

Kvarngruvans spelbyggnad vid Persberg brann.

1881, aug 6

Kroppa kyrka brinner pga blixtned­slag i samband med ett ovanligt häftigt åskväder. Släckning var omöjlig då kyrkan nyligen var tjär­struken. Kyrksilver, altare, arkiv och en hel del annat räddades

1882, apr

Önskemål att bruket av påsk­smällar skulle upphöra i Karlstad eftersom svåra olyckor inträffade varje år.

1881, 25 jan

Herrgårdsbyggnaden vid Halgå bruk (Ekshärad) brann ner till grunden. Elden uppkom genom att en tjänsteflicka skulle se på ter­mometern och lyste sig med ett ljus varvid gardinen fattade eld

1882 ca

Nya och förhöjda självrisker för hus med eldstäder och som har vattentak av stickor 1885-1889 – 50% av brandskadorna drabbade hus med brännbara tak

1881, maj 18

På aftonen utbröt en häftig eldsvåda i häradshövding Lilje­skölds hus i Arvika. Bland gästerna fanns landshövdingen. Branden spred sig i huset snabbt och ho­tade i den hårda blåsten andra hus.

1883

Krav på åskledare i kyrkor

1881, dec

Glashyttan i Eda brinner.

1883

Nytt spruthus i Arvika. Som larm­anordning skaffas trummor och larmlurar.

1882 juni 6

Förödande brand på Värmlands-Säby där tröskloge, arbetarbostad, grödor och redskap brann. Branden spreds därför att ett sticketak antänts.

1882 juni 10

Vid Lindfors, Nyed, brann hus och lösöre tillhörande Brattfors AB. Det började brinna i ett sticketak och skador uppstod på manbyggnad, visthusbod, kolhus, lada och loge. Nyeds skolbrann brann också

1883 maj 23

Brand utbröt i ett garveri i Arvika. Inom mindre än fem minuter var brandredskap och manskap på plats. ”Utan brandkårens och öv­riga medborgaren av alla klasser oförtrutna nit vid arbetet hade helt visst en stor olycka kunnat upp­stå”. Tack vare väl servade brand­segel hindrades spridning.

1884

Skorstensfejarmästare Albert Denkert i Karlstad utnämndes till hovskorstensfejarmästare och flyttade till Stockholm.

1883, juni 22

Eldsvåda förstör kolhus och vals­verksbyggnader i Degerfors. Gnistor från ett passerande ånglok antogs varit orsak till branden som fick fäste i tak med tjärpapp. Stark blåst förde elden vidare till närbe­lägen skog.

1884

Ångspruta från Ljusne inköps till Munkfors Bruk

1883, dec 1

En meteorit slår ner och antänder fem uthusbyggnader hos en lant­brukare i Huggenäs på Värm­landsnäs

1885

Inköptes fyra handdrivna sprutor till Molkom. Av Nyeds sockens brandstodsbolag. Fram till sekel­skiftet köptes ytterligare 27.De placerades ut i byarna och förva­rades i sk spruthus Byalagen fun­gerade som brandkår.

1883, sept 15

Sågverket i Munkfors tar eld och den spreds med ytterlig hastighet varvid hela byggnaden och en kvarn brann ner. En person om­kom

1884

När sågverket i Munkfors byggs upp efter branden 1883 installeras elektriskt ljus. Tidigare använde man järnfat med brinnande tjära och träspån som belysning. Utöver brandfaran gav det besvärande rök.

1885 nov

Inspektör A Bergman i Arvika föreslår inköp av en större larm­klocka men kommunalnämnden anser att trumma och larmlurar är mer effektiva

1884, apr 27

Mekaniska verkstaden i Rottneros brinner med maskiner och gjut­gods.

1886 , aug 6

Uppsades alla försäkringar i byn vid Kils station pga för tät bebyg­gelse och brist på vatten för släckning

1884

Gullsby, Värmlands första pap­persbruk från 1804 brann ner till grunden och nedlades. Det var ett handpappersbruk och den epoken var slut. Trämassa hade blivit enklare och billigare att göra. Brunskogs socken

1888 maj

Städernas Allmänna brandstods­bolag begär extra avgift (2.849 kr) för att teater tillfälligt varit inrättad på Stadshotellet i Arvika.

1888

Kommitté i Karlstad utreder brandkårsorganisationen

1884, maj 19

Ladugården i Rottneros brinner

1888 juni

Med anledning av senaste stora eldsvådor i Arvika utfärdas en uppmaning till köpingens invånare att ”ställa sig brandordningens föreskrifter noga till efterrättelse”.

1884, sept 1

Åtta gårdar vid Hantverksgatan i Filipstad brinner. Däribland fanns kommunistergården, tidningstryck­eriet och uthus tillhörande Berg­slagernas järnvägs lokomotivstall. Flera bränder hade inträffade på ganska kort tid. De slutade när en handlande blev fast för mordbrand i sin lokal och dömdes till sex års straffarbete.

1889

Anläggs vattenledningar med brandposter i Karlstad (yrkesfolk skulle inte vara bero­ende av att allmänheten kom med vatten). Försäkringskostnader minskades därefter

1885 jan

Manbyggnaden vid Södra Skane, By socken, brann. Orsaken var barns lek med eld

1889

Kyrkostämman i Karlskoga be­slutar att köpa utrustning - en vattentunna på hjul och hinkar

1885 sept 20

Hemmanet Bynsberg, Bro socken, brann.

1889

Nyinrättade Brandtarifföreningen beslutade att städer som önskade nedsättning av premier måste ha en tidsenlig, dvs kasernerad yr­kesbrandkår.

Uppförs landets första skogsbe­vakningstorn i Orsa Finnmark vid Pilkkalampinoppi

1885, jun 20

Brand i Bäckhammars cellulosafa­brik

1889

Lag om skydd mot yrkesfara

1885, sept 1

En fabrik för tillverkning av bobiner (trådrullar och spolar) i Utterud brann ner. Den flyttades sedan till Vålbergs gård.

1890

Höjd riskklass för hus med spån­tak

1886, febr 21

Sunne kyrka brinner. Branden upptäcktes vid ett rökrör från kyr­kans järnugn. Arkiv, skrin och andra inventarier kunde räddas innan tornet rasade in.

1890 ca

Föreskrifter om anläggningar för elektrisk ström

1886, jan 28

Klarafors (Forshaga) pappersmas­sefabrik nybyggda avdelning för tillverkning av kemiska massa brann ner på bara fem timmar. Tillströmmande folk och redskap begränsade branden.

1891 mars 19

Brand i Herrhagen i Karlstad. En laxfabrik med förråd brann. ”Den frivilliga brandkår som har hand om brandsläckningen ej på ring­aste sätt motsvarar de förhopp­ningar man ställer på en brandkår. Ingen enda av stadens sprutor kom att delta i eldsläckningen. Ett kraftigt bevis på att staden väl behöver den brandkår som full­mäktige beslutat om”.

1886, jan 29

Mattsonska basaren i Filipstad och flera gårdar brinner. Elden utbröt hos en bagare. Skyndsammast möjligt var brandmanskapet i rö­relse och dessutom anlände, på­kallad av telegraf manskap och attiraljer från Kristinehamn, Pers­berg, Taberg, Gammelkroppa, Storfors, Finnshyttan och flera kringliggande bruk och hyttor.

1891

Selma Lagerlöf ger ut Gösta Ber­lings saga. Innehåller beskrivning av brand i Ekeby herrgård.

De större försäkringsbolagen bil­dade en kommitté för brand­släck­ningsväsendets ordnande i Sveri­ges städer och köpingar. Kallades ”kommittén med det långa namnet”

1886 juni

Våldsam brand på Kisteruds gård i Västra Ämtervik. Lada, loge, stall och tröskverk brann.

1887, juni 9

Gårdsbrand i Värmlands Säby, sticktak antänt

1887

En brand rasade vid Karls-Åby prostgård i Karlskoga. Gården byggdes om efter branden som förstörde många av uthusen.

1887, juni 10

Brand i manbyggnad i Lindfors. Kolhus och skolhus (?). Började i sticketak.

1887 nov 17

Dejefors byggnadssnickeri brann och en ny fabrik uppfördes.

1888 apr

Ökna ångsåg (Skattkärr) brann

1888

Manbyggnaden på hemmanet Björkil i Sunnemo brann ner

1889

Provinsialläkarens bostad på Säby brann. En felaktig mur angavs om orsak.

1889, jan 16

Förvaltarbostaden vid Östanå bruk brin­ner

1889

Svår skogsbrand i Ljusnedalen i norra Värmland

1890

Brand i Moshyttan, Ullerud

1890, sept30

Brand i bessemerverket i Hagfors antän­der även två kolhus

1891, mar 17

Beslutas att inrätta en fast ka­sernerad brandkår i Karlstad för­enad med poliskårer. Detta sk karlstadsystem infördes i Arvika, Falun, Jönkö­ping, Linköping, Luleå, Härnö­sand, Mariestad, Skövde, Söder­tälje, Trelleborg, Västerås och Östersund. Det blev ny brandord­ning, brandtelegraf (LM Ericsson) införs

1891 ?

Skolbyggnad under uppförande i Hagfors härjas av eld

1891, mars 19

Brand i laxfabrik i Karlstad. Den frivilliga brandkåren kunde inte på ringaste sätt svara på för hopp­ningar man har på en brandkår. Ingen av stadens sprutor kunde deltaga och disciplinen var dålig. NWT skrev att detta var ett bevis på att staden behöver den brand­kår som stadsfullmäktige beslu­tade om i tisdags.

1891 nov 1

Den nya polis- och brandkåren började sin tjänst den 1 novem­ber. Borgmästaren hälsade den välkomna. Den nya kårens uni­form är synnerligen smakfull och förefalla dess bärare, samtliga som nämnt ungt och raskt folk, synnerligen käcka och beredda att gå i elden. En brandstation upp­förs vid Västa Torggatan

1891, juni 26

Munkfors tråddrageri, kallvalsverk och trådspikverkstad brann. Den från Ljusne anskaffade ångsprutan visade god verkan med sin jätte­strålar men det dröjde längre tid än beräknat att få den uppeldad.

1892 jan 10

Tullmjölkvarnen i Röbjörkeby, Fryksände, brann. Ersättningen reducerades eftersom man försummat nattvakt.

1892 mars 9

Arvikas köpings invånare väcktes av brandsignaler. Eld hade utbrutit vid stora torget. Flera hus brann ner.

1892

Huvudbyggnaden på landeriet Sommarro i Karlstad brann ner.

1892, apr

Brand i Hotell Sandberg, Storgatan i Ar­vika

1894

Gustaf Fröding är medlem i Karlstads Allmänna Brandkår och dess vaktavdelning. Han kåserar om detta i Karlstad-tidningen den 21 april 1894. De spärrade av gator och gränder med stänger – två av dem visas i Spruthuset

1892 apr 30

Brand utbröt i Jössefors trämasse­fabriks torkinrättning. På fyra tim­mar vad hela den storartade fabri­ken endast en askhög.

1894

Alfred Nobel köper Bofors och inrättar en experimentverkstad. 1895 upprättar han sitt testa­mente.

1892, maj 14

Bergmansgård i Aggerud, Karl­skoga, brann ner till grunden. Branden orsakades av en stock som var inmurad i skorstenen. En langarkedja från sjön gav ingen hjälp.

1894

Fyra brandmän anställs i Arvika

1893

Sundsbergs herrgård, Sunne, ”Björne” i Gösta Berlings saga brann ned. Någon på gården hade difteri och det skulle desinficeras. Svavel lades ut bland annat på kakelugnsplåten. Ett kol ramlade ut och antände svavlet och den brand som följde fick ett mycket snabbt förlopp.

1894 apr

Den nye brandchefen i Säffle, löjtnant Lilliehöök, har å offentlig plats, inom glas och ram uppsatt matrikel över brandkårens med­lemmar. Därigenom kan man undgå den förvirring som ägde rum vid sista eldsvådan i apoteks-huset. Reglementerade övningar ska inte längre försummas.

1893, apr

Brand utbröt i uthus i centrala Fi­lipstad. Den spreds till ett bonings­hus. Genom arbete med brandse­gel och pumpar kunde brandkåren hindra ytterligare spridning av branden.

1893

Strax före den stora brand i Kristi­nehamn år 1893 yrkade brands­todsbolagen att staden skulle upprätta fast brandkår jämte brandtelegraf och förstärka brandmaterielen. En fast ång­spruta skulle installeras med 700 meter lång slang. Man krävde att ett spruthus byggdes med torn för slangar. Annars skulle premierna höjas kraftigt.

1893

Omfattande eldsvåda i Rottneros Bruk. Branden startade i en tork­ugn i träsliperiet

1895

Det s.k. Falköpingssystemet introduceras eftersom Karlstadsystemet var för dyrt för många städer. Det innebar att man hade en fast brandkår som larmades med via elektriska klockor i bostäderna. Redan 1901 hade 27 städer infört systemet. Kårerna kallades elitbrandkårer eller borgarbrandkårer. Falköping blev den första borgarbrandkåren.

1893, apr 12

En hörngård i Kristinehamn brinner under pågående marknad.

1895

Tillsättes en inspektör för de fabri­ker där krut, explosiva ämnen samt ammunition mm tillverkas

1893, apr 30

Stadsbrand i Kristinehamn ca 200 bygg­nader brann. Det var affärs­kvarteren – stadens förnämsta stadsdel som drabbades. Stark östlig vind. Brandkå­ren lyckas hejda viss spridning. Hjälp rekvire­ras från Karlstad och Björneborg. För karl­stadkåren är detta elddo­pet, ång­sprutan fraktas på järnvä­gen. Efter denna brand fick staden till det inre utseenden den hade 1958. Fullmäktige tillsatte en nöd­hjälpskommitté. Städernas allm brandstods­bolag betalade ut 459.000 kr

1893

Branden i Kristinehamn påskyn­dar inrättande av ett vattenled­ningssystem. Branden möjlig­gjorde en sanering av centrala staden. Försäkringsbolagen krävde en effektivare brandord­ning och en tillfredställande vat­tenförsörjning.

1894

Stömne pappersbruk eldhärjas

1896, apr

En brandtelegraf uppsätts i Arvika

1895, juni

Eldsvåda vid Charlottenbergs bruk. Trots genast vidtagna släcknings­åtgärder av brukspersonalen spreds elden i hyvleri och flera byggnader snabbt. Valsverket fattade eld flera gånger. Sedan hjälp kommit från Eda glasbruk kunde elden begränsas.

1897

Ny förordning om explosiva varor.

Bildades Sveriges Skorstensfe­jarmästarförening

1897, mars

När vattenled­ningen var färdig i Arvika (mars 1897) sänkte Stä­dernas allmänna brandstodsbolag premi­erna

1895 , dec 7

Första brandskadan med anled­ning av elektrisk ström drabbar hotell i Molkom.

1897

Brandtelegraf (relätyp) uppsättes i Filipstad. Samma år är vattenled­ningar med brandposter klara.

1897

Brand hos landshövding Malmborg på Lills Våxnäs i Karlstad

1897, febr 23

I Karlskoga brann det i Bergiuska gården. Elden var snart dämpad. Ingen skada skedde på övre vå­ningen.

1897, aug

Kungl. befallningshavande(nuva­rande landshövdingen) fastställer reglemente för Karl­skoga munici­palsamhälles brand­kår. Brandrul­lan upptar 250 personer

1897, mars 29

Svår olycka i Åråsfabriken. En kokare går sönder och 50 ton lut och flis strömmar ut. Tre arbetare omkom

1897

Spruthuset i Storfors färdigt

1898 ca

Hammars säteri hade brunnit strax före 1901 – Bro socken - Säffle

1898

”Vita huset” vid Mölnbacka bruk ödelades vid en brand och flera familjer blev hemlösa.

1898

En spricka i muren orsakade brand i Prästbols mangårdsbyggnad vid matlagning en söndag. Elden spred sig och huset brann ner till grunden.

1898

Vattenverk med ledningar och brandposter är grund för att bilda den frivilliga brandkåren i Filipstad

1898,sept 13

Tidaforsfabriken (väveri mm) brann ner. Här fanns tidigare en remfa­brik som brann 1885-86

1898

Kungl Majts förordning om räddningsinrättning och eldsläckningsredskap på ångfartyg för passagerare

1898 okt 13

Brand på Liljefors glasbruk

1899, jun 1

Torkhuset vid Kolsäters träsliperi brann

1899, jul 15

Hela pappersbruket i Säffle (Bille­rud AB) förstörs vid en nattlig brand. Träbyggnader ersätts med tegelbyggnader och fabriken star­tar igen i januari 1900

1899, jul 1

Nedbrann Viks gamla herrgård i Arvika

1899, jul 3

Alsterlundska gården (Hotell Christiania) i Arvika nedbrann.

1899 ca

Försäkringsregler för ångmaskiner och fotogenmotorer