1900, feb

Degerfors skolhus nedbrann under bi­tande köld och stark nordan­storm. Brukets brandkår lyckades rädda omkringliggande hus.

1900

Karlstad brandkår larmades 23 gånger

1900 jan

Pappersbruket i Säffle uppbyggt. Träbyggnader har ersatts med tegelbyggnader.

1900, sep 18

Sågen i Ökme brann.

1901,juni 8

Fyra gårdar nedbrann vid Nyåkers järnvägsstation. Elden uppkom i ett bageri

1901

Allmän värnplikt införs.

1901

Eld från rökkammaren vållade skada vid Åmots slakteri och korvfabrik.

1901

Eldsvåda i Karlstad drabbar guld­listfabri­ken och ett garveri i Haga

1901

Förbud mot att sälja andra än säkerhetständstickor. Tillverkning hade pågått sedan 1855

1901, jan 18

Eldsvåda i ett färgeri i Arvika vilket helt nedbrann tillsammans med kemikalier

1902

Lag med bestämmelser om elektriska anläggningar SFS 1902:71

Stadga om elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöverföring SFS 1902:137

1902 apr 10

Fem hus i Charlottenberg ned­brann och 20 personer blev hus­villa.

1902

Brandstodsbolaget sade upp alla brandförsäkringar på fastigheter i Kil som låg söder om järnvägs­spåren. Vattenledningar byggs 1903. Uppsägningen aktualise­rade även andra gemensamma frågor och 1905 bildades ett mu­nicipalsamhälle.

1902

Brand i Timsbrons Garveri utanför Karlskoga. Hudar och skinn förstördes och garveriet lades ner.

1902, sep 27

I norra delen av Arvika utbröt brand i ett tvåvåningshus som bla inrymde en måla­reverkstad. Huset förstördes i grunden.

1902, sep 28

En bostad brann ner i Sunne var­vid två barn omkom. Fem personer kunde rädda sig men hade svåra brännskador.

1902

551 man finns med i Filipstads brandrulla

1903, dec 1

Brand i Karlskoga, Ekstrandska huset vid torget, varvid kyrkan hotades. En del av bygg­naden räddas och där kunde handel fort­sätta. Hjälp kom från Bofors bolagets ångspruta. 40-50 hästar körde vatten från sjön. I huset fanns Albin Anderssons fotoateljé och de flesta plåtarna förstördes

1902, juni

Stadsfullmäktige i Kristinehamn beslutar att bygga ny brandstation och brandtelegraf.

1903

Fabriken i Näsfors (Kil) brann upp på kort tid. 60 liter svagdricka häll­des upp i en brandspruta och det blev räddningen för ett bostadshus intill.

1902

Sveriges första motordrivna brandbil skaffas i Eskilstuna – den var batteridriven.

1903 maj 23

Fyra gårdsbyggand brann i Säffle. Inget kunde räddas. En av de drabbade familjerna hade inte försäkrat sitt lösöre. Från Åmål ankom, med extratåg, kl 12 på natten en spruta med manskap.

1903

Statens Elektriska Inspektion bildas

1903, jun 8

Eldsvåda i stålgjuteriet i Bofors. Kolhus­brand fortsatte en hel vecka. Samtliga äldre kolhus vid masugnarna nedbrann med inne­liggande träkol och torv. Bofors industribrandkår deltog. Kolhus och stål­gjuteri uppbyggs med iakttagande av lämpliga förbätt­ringar

1903

Ångspruta anskaffas till Bofors. Den finns bevarad i Karlskoga.

1903, jul 16

Arvika Kakelfabrik brinner ner

1904

Den ståtliga brand- och polissta­tionen i Arvika stod färdig. Den var inrymd i det nya stadshuset. Slangar kunde torkas i det 32 meter höga tornet. En borgarbrandkår med 20 man ord­nas. Dragkärror hade hittills an­vändes till all transport. Nu skaf­fades två hästar.

1904 jun 23

Glasbruket i Karlstad förstörs vid en eldsvåda. Branden började där man hade gasgeneratorena. Hela rörelsen ödela­des. Nya glasbruket stod klart efter drygt ett år.

1904

Sista gången som Brandstodsbo­laget nekade att försäkra hus med elektrisk instal­lation

1904 apr 18

Eldsvåda i Eda kyrka. Branden upptäcks tidigt och kyrkan kan räddas. Stora sprutan från Char­lottenbergs bruk och en spruta från tobaksfabriken kom fram.

1904, maj

Karlstads allmänna brandkårs rulla upptar 1494 medlemmar.

1904, apr 19

Ett gammalt tvåvåningshus trähus i Karlstad brann ner och en person innebrändes

1904 juli 14

Omfattande skogsbrand som startade vid järnvägsstation, Kil, Nedre Apertins gård hotades och skogsägare stämde sedan SJ som orsakat elden.

1904

De första starkströmsföre-skrifterna kom 1904 då Kommerskollegii föreskrifter om elektriska anläggningar antogs. Dessa baserades på bestämmelser av Tarifföreningen (inrättad av försäkringsbranschen) och Svenska Teknolog-föreningen. 

1904, aug 4

Bryggeriet på Furunäsudden, Ar­vika, brann.

1905 dec 16

Vattenledningar med brandposter klara till torget i Karlskoga. Flaggorna hissades och Praktiska skolans elever sjöng i samband med festligheterna

1904, dec 5

Palmvikens ångsåg i Arvika brin­ner, västra delen av köpingen ho­tades

1905

Vattenverk i Kristinhamn klart. Avgörande för att kunna ha en heltidsbrandkår

1904 dec 31

Ranåns kartongpappersfabrik i Ransäter brann. Större delen av lager och inventarier brann. Man antar att elden uppkom pga upp­eldning av lagerrummen där man nödgats elda för att lagret ej skulle ta skada.

1905

Elitbrandkår organiserades i Sunne och bestod av 15 man med slangkärror

1905

Grens gårds (Skattkärr) alla byggande förstördes av brand. Samma gård drabbades 1937 då ekonomibyggnader förstördes vilket också hände 1965

1905

Hus och lösöre förstördes vid en brand vid Mölltorp som ägdes av Lundsbergs AB.

1905

Skoghalls sågverk skaffar en hästdragen motorspruta.(visas i Spruthuset)

1905 nov 11

Skolhuset i Charlottenberg brann ner. Elden började i ett rum på bottenvåningen vilket användes som brygghus.

1905, nov 1

Kristinehamn får sin första hel­tidsanställda brandman – brand­mästare Friberg från Halmstad. Brandväsendet ansågs nu så gott att brandförsäkringsbolagen sänkte premierna med 20%. I början hade man bara en hand­dragen utryckningsvagn - en häst ansågs ej nödvändig.

1905, okt

Slipverk och lager vid Kolsäters träsliperi förstörs av brand.

1905, nov 7

Östanås herrgård i Älvsbacka brändes ner av ”vanartiga gossar”. Herrgården användes som skyddshem när de med hjälp av fotogen kunde tända eld på vinden.

1906

En byggnad förstördes av brand vid Forshaga Sulfit AB.

1906, mar 21

Skolhuset vid Lundsbergs privat­skola för gossar nedbrann på nat­ten

1906, jan

Brandstyrelsen i Karlstad beviljades anslag på 700 kr för att köpa en tredje häst till brandkåren och för att anställa en hästskötare.

1906

Karlstad brandkår hade 1906 14 larm. Vid två av bränderna var så stora att flera slangledningar från brandpost användes.

1906 aug 27

Eld utbröt i ett magasin för trä­massa vid Charlottenbergs bruk. Inom några minuter brann ett stort torkhus, smältsmedjan, ortens bryggeri. Hela bruket med verkstä­der och arbetarbostäder samt herrgården var hotat.

1906

Brandchefen i Kristinehamn slog larm från ett brandskåp för kontroll av kåren. Larmet gick via polisstationen. Ingen brandkår kom. Chefen gick då in i ett privathus och ringde poliskontoret och frågade om de inte hört brandsignalen. ”Jo – det har jag men se jag trodde det va falskt alarm.”

1906 aug 28

Brand i Järnvägshotellet i Kristine­hamn. Billmanskärrans hjulekrar lossnade under färden dit.

1906

Bildas Molkoms frivilliga brandkår. 1911 kunde man uppföra ett spruthus, köpa en spruta, ett brandsegel, slang mm

1906

Ett träsliperi vid Kymsberg brann upp.

1906

Brandrullan i Kristinehamn inne­håller 1150 man fördelade på olika avdelningar. Kåren fick sin första utryckningsvagn – en häst­dragen ”Billmankärra” med mate­riel

1907

Zindrets kvarn vid gården Sindret brann

1906

Tornväktarbefattningen i Kristine­hamn dras in och lurblåsningen som skedde var timme upphörde.

1907

Skoghalls ångsåg brinner ner till grun­den, även 1871

1907

Lag om stadsplan och tomtindel­ning SFS 1907:67

1907, jun

Brand i Skåre ångsåg och båtbyggeri. Både såg och maskinhus brann ner. Självantändning kan vara orsak.

1907 sept

Efter den senaste stora branden i Karlstad har man enats att tillsätta en nödhjälpskommitté och ett anslag på 1000 kr för att mildra den första nöden.

1907, aug 6

Brand i en förstadsdel (Vänerslund och Sundby) – nuvarande Haga­borg/Norr­strand i Karlstad. Där var be­byggelsen oreglerad. Walfrid Svenssons möbelfabrik, 14 bo­nings­hus och 25 andra byggnader för­stördes. Ca 50 familjer blev hemlösa. Trumslagare väckte folk på Herrhagen.

1908

Spruthus uppfört på torget i Karlskoga. Sprutorna var innan dess utplacerade hos brandchefen, i kyrkans vapenhus, i postkontorets förstuga och vid provinsialläkarens bostad.

1908

Eldhärjades ladugården vid Skattkärrs gård

1908

Brand i Godtemplarhuset i Kristin­hamn. Filmbrand hade utbrutit i lokalen under pågående föreställ­ning. Panik uppstod men skadorna blev begränsade.

1908, sep/ok

I Karlstad skiljs brandkår och po­liskårerna. Brandkåren flyttade till ny brandstation i det ombyggda gamla lasarettet. En andra ång­spruta skaffas liksom en mekanisk stege.

1908 juni 3

Åskan slog ner på Lurö och två sammanbyggda ladugårdar nedbrann.

1908

De första elektriska gatulamporna i Karlstad.

1908, sept 18

Brand i Östlind o Almquists piano­fabrik i Arvika. Det började i lacke­rareverkstaden, orsaken ansågs vara självantändning. 25 pianon och flyglar samt flera hundra under arbete varande pianon, flyglar och orglar förstördes.

1909

Ny brandordning i Karlskoga

Borgarbrandkår organiseras i Säffle och ersätter allmänna brandkåren

Svenska Brandchefsföreningen bildas

1300 man är inskrivna i Karlstad Allmänna brandkår.

1909 feb 16

Arvika verkstäders gjuteri förstör­des. Branden kom att orsaka svårt avbräck.

1909

51 av landets ca 100 städer hade vattenledningar.

1909

Karlstad brandkår larmades 1909 sammanlagt 24 gånger. För eldsvåda 12 gånger, soteld 11 gånger och ett falskt larm.

1909

Vid en inspektion i Deje, som då var stationssamhälle, var man rädd att hela det sammangyttrade samhället skulle kunna brinna. Försäkringsbolagen krävde bättre taktäckning och brandskydd. Nästa alla försäkringar sades upp.

1909

Skogströmska villan på Hagaborg i Karlstad brann ner till grunden.

1909

Första svenska bensinmotor­drivna brandbilen (oklart var men de första var chefs- och personbilar)

1909 mars 3

På kvällen utbröt eld i torpet Hultet under Östra Segmon i Eds socken. Elden spred sig så snabbt att alla inte hann ut. Två personer inne­brändes.

1910

Karlstad brandkår har under 1910 alarmerats 22 gånger, därav för eldsvåda eller tillbud 9 gånger, soteld 9 ggr och falskt alarm 4 ggr. Brandkåren har vid eldsvådor kört 8.535 meter.

1909 jun 18

Den gamla ångaren Mölnbacka började brinna mitt för Gaperhult i Eskilssäter. Båten blev helt för­störd men de nio ombordvarande kunde rädda sig på en i hast till­verkad flotte.

1910

Först fanns bara utländska brandtelegrafer på marknaden. Telegrafföre­ståndaren vid Stockholms Brandkår, utvecklade tillsammans med LM Eriksson det sy­stem som kom att dominera marknaden. Togs i drift 1910. Äldre system från sekelskiftet hade inte följt med utvecklingen.

1910 jan

Träsliperiet vid Rottneros bruk brann för andra gången. Byggnaderna återuppbyggdes av tegel och moderniserades.

1910 maj

Stor brand i Kroppstadsfors bruk. Driften stannade tillfälligt. Det var en såg- och trämassefabrik.

1911

Biograf och filmförordning som reglerar brandfarlig nitrocellulosa­film. SFS 1911:71 (flera källor säger detta men inget står i ursprunget, BjA)

Biografföreställning i Munkfors ordenshus medförde att försäk­ringen uppsägs. Film­visning var förbjuden pga dess brandfar­lighet

1910, juni

Granbergsdals hytta drabbades av en häftig brand och nästan hela hyttan förstördes.

1910

Första branden (för brandstods­bolaget) som orsakats av elekt­riska ledningar inträffar i Molkoms hotell

1910

Karlstad brandkår har under 1910 alar­merats 22 gånger, därav för eldsvåda eller tillbud 9 gånger, soteld 9 ggr och falskt alarm 4 ggr. Brandkåren har vid

eldsvådor kört 8.535 meter.

1911

Haga träsliperi vid Hillringsberg brann ner till grunden.

1911, feb 3

Vid Glava glasbruk nedbrann sträckhyttan, skärkammaren och packkammaren. Det förväntades flera månaders driftstopp. Bruket moderniserades därefter

1911, febr 11

Brand i fastigheten Annelund i Storfors. På grund av att en mängd folk skyndsamt med Brukets brandsprutor mm lyckade det ganska snart att begränsa elden så att endast gavelrummet och delvis vinden blev för­störd

1911 jan 8

Säffle gjuteri och maskinverkstad har lagts i aska. Brandkåren alar­merades och kom hastigt till plat­sen men kunde inte rädda fabri­ken.

1911, jan 1

Arvika blev stad.

1911 juli

Manbyggnaden i Lund, Östra Fågelvik brann ner. Orsaken kan ha varit soteld.

1911 aug

Brand hos slaktare vid Norsälven i Segerstad. Flera kreatur brann inne. Man misstänkte att barn orsakat branden.

1911, febr 14

En morgon brann det i ett vindsrum i egna hemmet Anne­lund i Storfors. På grund av att en mängd folk skyndsamt kom med Brukets brandsprutor och annan attiralj lyckade det ganska snart att begränsa elden. Orsaken kunde inte helt utredas.

1911, jun

Ett pyromanpar i Karlstad anlägger åtta bränder

1911 juli 1

Brandordning för Karlstad fastställdes av länsstyrelsen

1911, juli 9

Gamla Bruksskolan i Edsvalla brann ner.

1911, aug 14

Från kl 6 på morgonen rådde i Bofors ett fruktansvärt åskväder. Strax före kl 8 hörde två öronbe­dövande smällar från Nobelkrut. Blixten hade slagit ner i nitroglyce­rinavdelningens tvätthus där 500 kg nitroglycerinantändes och ex­ploderade. En person skada­des. Fönster krossades i Karl­skoga samhälle som ligger tre kilometer från Björkborn

1911, aug 26

”Vålbergs fabriker” med både själva fabriken och brukskontoret brann ner till grunden. Den åter­uppbyggdes men bara för fram­ställning av ”bobiner”. Möbeltill­verkningen lades ner.

1911 nov 30

Eld utbröt i ett tvåvånings trähus i Klara, Karlstad. Flera närliggande hus hotades men kunde räddas. Tidningen kritiserade brandkåren starkt och en debatt fördes om dess agerande.

1912

Bildades Brandkårernas riksför­bund med inriktning på landsbyg­den brandsläckning

1912 jan 18

Brand i gårdshus i Karlstad. Huset log vid Västra Torggatan och kunde räddas efter två timmars arbete i stark kyla. Tre slangledningar användes från två brandposter.

1912 jan 23

När Karlstads vattentorn uppfördes föll ett nygjutet betongtak in i ci­sternen där koksgrytor antände brännbart material. Ångsprutan användes för att få upp vattnet till taket som var 28 meter ovan mar­ken och ytterligare 15 meter ovanför brandposten.

1912, jun

Lag om arbetarskydd. Omfattar arbetstagares trygghet mot eld­fara.

1912, feb 7

Arvika Vagnfabrik härjas av eldsvåda och nedbrann jämte "flera hundra åkdon" Fabriken var igång igen vid midsommar samma år.

1912

Glava glasbruk uppbyggt efter branden 1911. Nybyggnader uppfördes i tegel och försågs med modern utrustning

1912 mars 5

Eldsvåda i Forshaga sulfitfabrik. Elden började i kraftstationen, troligen på grund av kortslutning. Den spred sig och vid flisbingarna kunde elden hejdas efter energiskt släckningsarbete.

1912 sep

Arvikas motorspruta sägs veterli­gen ej varit till någon nytta annat än vid övningar. Vid söndagens eldsvåda fick man den att fungera först efter en halvtimme. Sprutan borde utbytas mot en mer pålitlig

1912 mar 11

Brand i J P Nyström pianofabrik i Karlstad. När brandkåren kom fram slog lågor ut ur kontorsfönstren. Tre slangledningar användes och efter 12-15 minuter var all fara avvärjd.

1912 apr 20

Brand i Karlstad, på Orrholmen, i ett trevånings trähus med snickeri- och svarveriverkstäder. Branden kunde begränsas men vattenska­dorna blev omfattande.

1912, 6 maj

Explosion i en galvaniseringsci­stern vid Storfors rörverk. En ar­betare omkom och en skadades. Flytande zinkmassa antände byggnaden. Arbetsmetoden över­gavs.

1912

Brandkåren i Karlstad har under 1912 varit alarmerad 21 gånger, varav för eldsvåda eller tillbud 14 ggr, för soteld 6 och för kontakt i brandtelegrafen 1 gång.

1912 maj 10

Eld i Haga träsliperi i Glava. Elden spred sig till hela fabriken. Bygg­naderna voro dels renoverade dels nybyggda och var försedda med de modernaste maskiner

1913

Brandstodsbolaget kräver att en extra reservkår uppsättes i Karl­stad

1912 sept 11

Karlstad brandkår larmas till Ått­kantsgatan där det brann i en verkstad. Hela byggnaden förstör­des. Dubbla slangar utlades från fyra brandposter.

1913

Inköps i Kristinehamn en meka­nisk stege som nådde en höjd av 18 m

1914

Eldsvåda vid ålderdomshemmet i Karl­skoga. Bofors industribrandkår deltog. Lagningskedja från sjön där bla blivande statsministern Per-Albin Hansson deltog. Han hade när branden börjat hållit tal på torget.

1913, apr

Förslag att ordna ett effektivare brandväsende vid Storfors Rörverk. Brandpostledning anläggs och drevs med centrifugalpump från kraftstationen. Mer brandmaterial skaffas. En särskild brandkår ersätter uppbåd. Allt kunde även användas till andra byggnader i samhället.

1914

Snickeri och sågverk i Sillingsfors brann

1913, okt 28

En Ludwigsbergs centrifugalpump inköps till Skoghall.

1914, apr

En morgon upptäckts rök från kyrktaket i Eda. Man skyndade upp i tornet, öppnade luckorna och ringde med klockorna. Stora brandsprutan från Charlottenbergs bruk och mycket folk kom. Man högg hål i yttertaket och angrep branden från utsidan. Efter en dryg timme var elden under kontroll. Den orsakade av överhettning från där man eldat på söndagen.

1913

Norrköping skaffar en av landets första speciellt byggda brandbilar. 1915 var kårerna i Helsingborg och Linköping helt motoriserade. Stockholmskåren var klar 1916.

1914, juli

Fiskarstugorna vid hemmanet Jordkullen i Storfors brann. Orsaken var sprickor i en mur.

1914

Järnhandlaren i Deje kallade till möte om hur en brandkår skulle finansieras. Mötet ville ha en allmän brandkår där alla arbetsföra skulle delta. Utrustning finansierades genom att man erlade 4 kr per 100 kr taxerat värde. Den 29 dec meddelas att en frivillig brandkår bildats i Deje stationssamhälle.

1914

Järnvägens gamla lokstallar i Hagfors brinner.

1914-20

Försäkring uppsäges om ej tak omtäckes eller brandväsende ordnas

1914

Kvarnen vid nedre fallet vid Edsvalla brann ner och byggdes inte upp.

1914

Vid Rottneros nedbrann gamla stallet, vagnbod och redskapsskjul

1914

Industribrandkår bildas i Munkfors. 4-hjulig motorspruta från Henrikssons Sprutfabrik inköps.

Elitbrandkår bildas i Karlskoga

1914 aug

Sulfitkokeriet i Årås brann ner till grunden. Därefter lades bruket ner och verksamheten flyttades till Skoghall.

1914

Lag om skogsbrand – uppgift för landskommunerna – plikt för medborgare att delta i släckning. Organisationen byggde på en indelning i brandrotar. SFS 1914:281

1915, mar 12

Järnvägshotellet i Charlottenberg härjades av en häftig vådeld. El­den uppkom pga oförsiktighet vid cigarrökning. En gäst omkom. Branden spreds till flera byggnader

1914

Finns ca 3000 bilar i Sverige.

1915, nov 24

Tre personer omkom i Björkborn vid explosion i samband med krut­pressning

1915, jul 13

Beslut att stadens brandkår ska bistå vid eldsolyckor på sanatoriet i Arvika.

1915

Del av skruvfabriken i Hagfors brinner

1915

Älvåsens skyddshem i Älvsbacka drabbades av mordbrand.

1915

Brandstodsbolaget gör inspektionsbesök i Charlottenberg och då höjdes riskklassen öster om järnvägen. Det mildrades i Åmot men skärptes också i Torsby. Bolaget satte press på att dessa och andra samhällen skulle ordna sitt brandväsende.

1915 dec 5

På natten brann Erikssons snickeriverkstad i Arvika (Elis i Taserud). Ritningar och modellmöbler förstördes.

1915, 31 dec

Ranåns fabrikers kartongpappersfabrik i Ransäter brann ner på nyårsafton. Man trodde att branden berott på att man hade uppeldat i lagerutrymmen efter att fabriken stått still under helgen.

1916 febr 6

Kymsbergs herrgård, Gräsmark, brann ner varvid en kvinna innebrändes vid försök att rädda några barn.

1916 maj 28

Skogsbrand på Käppmyren, Deje, där tåget på Bergslagsbanan antänt.

1917 sept 28

På ett par timmars tid lades en borstbinderifabrik i Kristinehamn i aska. Det fanns inga möjligheter att skaffa ersättning för de många specialmaskiner som blev för­störda.

1915, dec

Förordning ang användande av militär personal till upprätthållande av allmän ordning samt för eldsläckning….(SFS 1915:585)

1916

Förslag från Kungl Civildeparte­mentet till mönsterbrandordning för landsbygdskommuner

1917 dec 23

En av Värmlands äldsta herrgår­dar, den gamla Geijersgården vid Brattfors brann ner. Den tillhörde Uddeholms AB och användes som brukskontor och bostäder till bru­kets tjänstemän.

1917

Kils brandkår har 120 man. Det räcker ej för att teckna försäk­ringar. Materiel saknas och vat­tentrycket är för lågt.

1918 jan 14

Eldsvåda vid Kristinehamns hos­pital. Medicinalstyrelsen föreslår att man till stadens brandstyrelse får utbetala 835 kr som ersättning för den vid eldsvådan lämnade energiska eldsläckningshjälpen, som enligt styrelsen mening bör särskilt belönas.

1917

Stadga för hotell och pensionat som reglerade brandsäkerheten i hotell. SFS 1917:474

1918

Kortslutning vid Storfors Bruk orsakade brandskador.

1918

Fabriksbrand vid Jössefors Bruk.

1918

Gnistor från fotogenmotor tände en byggnad i Svensrud, Östra Ämtervik

1918 jan 17

Möbelhandlare Grorfelts stora affärs och bostadshus i närheten av torget i Säffle brann ned till grunden. Två inneboende måste hoppa från tredje våningens bal­kong.

1918

Deje brandkår har i sin manskapsrulla 2 brandchef och 108 man.

1918 mars 13

Eldsvåda uppstod i den ena pap­persmaskinsalen vid Koppoms pappersfabrik, troligen genom kortslutning. Eldsläckningen för­svårades av mörker och brist på manskap.

1918

Brandskyddsföreningen hemställde hos regeringen att brand- och polisfordon skulle få ensamrätt på en karaktäristik ljudsignal.

1918, maj 31

Storbrand vid Långbanshyttan (Filipstad) Sex arbetarbostäder, sju kolhus, anrikningsverk, garveri, såg mm förstördes. 26 familjer blev hemlösa. Sprutor och manskap kom från Persberg, med extratåg, och från Lesjöfors.

1918

Bildas Kungliga Byggnadsstyrelsen

1918 juli 6

Hyvleriet i Dejefors hade fattat eld. Industriernas och Deje frivilliga brandkår kallades till den häftiga branden. Omgivningen räddades.

1919 maj 24

Säffle möbelfabrik nedbrann till grunden. En del av virkeslagret och en del färdiga möbler kunde räddas.

1919

Bildades Svenska Brandskyddsfö­reningen (fd Sv Brandchefsföre­ningen) med inriktning på före­byggande brandskydd

1919, sept 4

Ladugården som hör till Udde­holmsver­ken i Storfors brann. Tro­ligen elektriskt fel. Rörverkets ar­betare sökte energisk med ång­sprutor och övrig släckningsattiralj hindra eldens synnerligen häftiga framfart men måste till slut uppgiva alla försök. Alla hästar och kor (80) omkom.

1918, aug

Första organiserade brandkåren i Skoghall

1919

Eldsvåda i tackjärnsgjuteriet. Bo­fors in­dustribrandkår deltog

1918

Lovordas Uddeholms AB för brandkårer i Storfors, Hagfors, Munkfors och Björneborgs bruk

1919 maj 24

Eld utbröt i Sunne snickerifabrik. Den brann ner till grunden med maskiner och lager. Ett närlig­gande bostadshus blev också lå­gornas rov.

1918

Första standardiseringen av brandmaterial i en kungörelse om slangkopplingar. SFS 1918:530

1920

Norums herrgård uppförd 1718 i Nyed brann ner.

1919

Kommerskollegium fastställer förordning för installatörer av elektricitet

1920

Kakelfabriken i Skattkärr brann och tillverkningen upphörde.

1919

Råd om eldsvådor i ladugårdsbyggnader

1920

Ginstor från en lokomotiv tände byggnader i Svensby, Västra Ämtervik.

1920

Vårdslöshet vid rökning vållade stor brandskada i Gunsjögården, Vitsand

1920, april 27

Våldsam eldsvåda i Karlstad vid Älvgatan när spinneri och väveri­fabriken brann. Samtliga maskiner förstördes liksom hela bygganden.

1919

Första brandbilen till Skoghall. Byggd på ett T-Fordchassie. I tjänst till 1938

1920, jul 15

Brand i lokstall vid Finshyttan (Mora-Vänerbanan). Efter en timme tillkallades även Filipstads övade brandkår men när de kom fram var allt förstört. En lok som stod inne för putsning förstördes.

1919

Hälsovårdsstadga SFS 1919:566 med regler för lokalisering av störande industri

1920 jun 26

Folkskollärare Svenssons hem i Glava brann ned.

1920, aug 23

Eld utbröt vid 6-tiden i komminis­tergården i Filipstad där elden uppkommit i ett gavelrum. Hela huset blev svårt ramponerat, övre våningen av brand och nedre av vatten. Det mesta bohaget bärga­des.

1919

Inköps en motorspruta från Lud­vigsbergs verkstäder till Arvika.

1920 aug 29

Kanske länets största eldsvåda någonsin inträffade när kallvals­verket vid Munkfors bruk brann. Värdet var ca 5 miljoner kr. Det var tidigt klart att branden skulle få en särdeles stor omfattning, ty hela komplexet var indränkt i olja. Kall­valsning sker under riklig begjut­ning med olja. 300 arbetare var sysselsatta i valsverket.

1919, aug

Inköp av ångspruta till Skoghall.

1921 febr

Kvinna omkom vid brand på en förmiddag vid Repslagargatan i Arvika

1921 mars

Rottneros massafabrik eldhärjas. Maskiner förstördes men branden kunde begränsas.

1921 apr 28

Nessäthers träförädlingsfabrik i Charlottenberg brann ner. Man tillverkade bla träull. Stor risk fanns att branden skulle spridas till järn­vägens stora och dyrbara kolförråd (4-5000 ton). Till all lycka vände vinden och man kunde hindra spridningen.

1920

Sprängämnesinspektionen inrät­tas.

Förbud mot tillverkning av fosfortändstickor, bara säkerhetständstickor fick tillverkas

1921, maj 13

Karlstad telefonstation härjades svårt av brand orsakad av magne­tiska oväder. Flera telefonbord förstördes och skadorna i övrigt blev omfattande. Orsaken var svår att förstå. Det var den största lik­nande brand som förekommit i landet.

1920-30

Brandstodsbolaget arbetar för att öka den dåliga brandsäkerheten i munici­palsamhällen, exempelvis Deje, Forshaga, Charlottenberg och Edsvalla som var nya bruksorter med tät kåkbebyggelse

1921 maj 22

En skogsbrand startade norr om Öfalla, Karlsdal (Karlskoga). Flera hundra personer deltog i släckningen och branden kunde stoppas vid en bäck. 25-30 tunnland brann.

1921 jun 12

Deje frivilliga brandkår deltar i släckning av flisbingar i sulfatfabriken och kokeri.

1921 jul 9

Häftig eldsvåda i gamla martinver­ket i Bofors. Elden uppkom troligen genom gnistor från en ugn. Bran­den spred sig till taket på nya gjuteriet.

1921

Ny förordning om eldfarliga oljor. SFS 1921:876

1921, dec 1

En större eldsvåda härjade Östlind & Almquists pianofa­brik i Arvika. Det var ett femvå­nings fabriks­byggnad. Miljonskador uppstod vid denna största fabrikseldsvåda som drabbat Arvika. Nya lokaler invig­des året därpå.

1921 jun 12

Deje frivilliga brandkår deltar i släckning av flisbingar i sulfatfabriken och kokeri.

1921 dec 9

Deje frivilliga brandkår deltar vi släckning av brand I garage vid ”Gula logen” i Dejefors.

1922 jan 23

Töcksfors träsliperi brann ner till grunden. Driften hade legat nere ett halvår och det var tveksamt om den skulle byggas upp.

1921

1165 man finns med i Filipstads brandrulla

1922 sept 5

Glava glasbruks sågverk lades i ruiner vid en brand. Man lyckades rädda maskincentralen

1922

Preliminärt förslag på definitioner av brandsäkerhet i byggnader med klassindelningar. Gjort av Kommunikationsdepartementet.

1923 mars 23

Blomskogs kyrka brinner. Korskyrkan från mitten av 1600-talet förstördes helt, endast ett par värdefulla gamla tavlor, några böcker och en del papper i sakristan räddades.

1923 apr 12

Fabriks AB Bröderna Jakobssons anläggningar i Säffle, där ång­pan­nehuset, kvarnen och torkin­rätt­ningarna blev lågorna rov.

1922

Första brandbilen - en Scania-Vabis till Karlstad. Karlstads allra första bil registrerades 1912.

1923

Manbyggnaden på Kårud säteri vid Botilsäter brann ner.

1922, nov

Brandstyrelsen i Karlstad föreslår att brandkåren ska utrustas med bilar. En provutryckningen gjordes men utan sirener.

1923

Brand i bilfabriken i Torsby. LT-bilen tillverkades i tre exemplar men stora planer fanns när fabri­ken brann upp och allt nedlades.

1923

Röde Hanen – allmänna råd mot brandfara utges av Svenska Brandskyddsföreningen. Cirkulär 16.

1923 febr 23

En svårartad eldsvåda ödelade Bergs ålderdomshem i Grava. Ett 40-tal pensionärer kunder tack vare personalens energiska an­strängningar föras i säkerhet. Hemmet var ett av länets moder­naste och var uppvisat för kron­prinsen som önskat se någon av länets fattigvårdsinrättningar.

1923

Ekshärads brandstodsförening beslutar att ge bidrag till de med­lemmar som skaffade en kolsyre­spruta. 460 sådana inköptes. An­ledningen var den ringa vatten­tillgången vid många gårdar

1923, juli 3

Eldsvåda ödelägger brädgården i Skog­hall. 1000 man deltar i släck­ningsarbetet. Brädgården är för­säkrad till fyra miljoner kronor och var i omfattning 500 x 400 meter. Ladugårdslängan vid Vidö herr­gård, 1 km från brädgården, an­tändes av kringflygande brän­der och nedbrann till grunden

1923 , juni 15

Brandstadga vari landsbygdens brandskydd reglerades. Dock ställdes inga krav på att hålla brandförsvar. Bara om länssty­relsen så beslutade var lands-kommun skyldig att ordna ett brandförsvar. SFS 1923:173

1924

Eldsvåda vid skjutfältet, Bofors. Bofors industribrandkår deltog.

1923-1928

Deje frivilliga brandkår ligger nere till 17 september 1928

1924, juni 12

Vid Bofors skjutfält inträffade en våldsam explosion i laddningar för projektiler. Tre arbetare avled.

1924, maj

Ny brandordning antogs för Kristinehamn

1924, juli 22

Dödsolycka vid Björkborns gamla skjutbana där fyra barn i åldern 7-9 hade kommit över en 75mm projektil som exploderade då de kastade de mot marken.

1924 sept 9

Ny brandordning för Karlstad

1924

En ny brand härjade Långbans gruvfält och det nya anriknings­verket förstördes efter bara några månaders drift. På kort tid byg­ges ett nytt.

1924 jan 23

Skolhuset i Södra Fjäll, Eda, brann ner till grunden.

1924

Arvikas brandhästar säljs och en bil inköps för aptering av motor­sprutan. Utöver borgarbrandkår finns en "allmän brandkår" på omkring 150 man

1924, 8 maj

Vindsbrand i Storfors Herrgård. Branden orsakades av trasig skor­sten. Hela vinden berördes, inred­ningen i underliggande vå­ningar förstördes av vatten. Stora värden räddades av brandkåren.

1925

Bildas Elektriska Nämnden och SEMKO

1924, dec 5

En gruvfogde innebrändes vid en brand i kontoret vid Persbergs gruvfält. Förhör och undersökningar kunde i förklara branden som tycktes ha startat i hans för insidan reglade rum. Även en privatdetektiv anlitades av gruvledningen.

1925

Viksfors Bruk eldhärjas men tillverkningen kunde räddas. De tillverkade redskap.

1925 juli

Stor eldsvåda uppstod hos Bofors Nobelkruts anläggningar i Karlskoga. Skador för närmare 2 millioner kronor - 400 arbetare förlorade sysselsättning. Bofors industri­brandkår deltog.

1925

Brandstodsbolaget tecknar nu åter försäkringar i Kil

1925, juli 22

En häftig eldsvåda utbröt i Nord­mark – Klarälvens järnvägs hu­vudförråd. Brandkåren, med motorpump och två motorsprutor kunde rädda angränsande bygg­nader.

1925 sept 11

Den nyuppförda mjölnarebosta­den i Frykfors brann ner till grun­den och de sju familjemedlem­marna med knapp nöd lyckades rädda sig ut. Fyra av dem avled senare.

1925 ca

Försäkringsvillkor om byggnad vari automobil förvaras

1926 febr 4

Brand i Karlstads Mekaniska Verk­stad. Elden började ovanför gjute­riet torkugnar, tak och in­redning blev hårt spolierade

1925-35

Brandstodsbolaget ger bidrag till frivilliga brandkårer i området där kommuner ej har skyldighet. Lån beviljas för att köpa motorsprutor

1926 apr 29

Nattvakten vid Arvika-Verken märkte att taket vid skorstenen vid pressverket fattat eld. Allt bränn­bart var förstört på ett par timmar. Ett 50-tal press- och nitmaskiner förstördes. De dyrbara verktyg som förstördes var ytterst svåra att ersätta eftersom de var särskilt tillverkade för fabriken.

1923-1928

Deje frivilliga brandkår ligger nere till 17 september 1928

1926, maj

Explosion i presshus i Björkborn. Sex personer omkom och många skadades

1926 jul 12

Konsumbutiken i Knollsviken (Glava) brann ner

1927

Karlstad Spadfabrik låg i Inre hamn då en svår eldsvåda höll på att sätta stopp för fler värmländska spadar. Hela fabriken brann ner. Man flyttade till nya lokaler och breddade verksamheten. Alternativet var nedläggning

1927 jan

Ett parti spränggelatin exploderade i Björkborn och tre byggnader ramponerades.

1927 dec 11

Gåsborns kyrka brinner. Den brann ner på mindre än två timmar men man hann rädda arkiv och kyrksilver. Ett överhettat kaminrör hade antänt undertaket

1927 april

Lag om försäkringsavtal SFS 1927:77

1927, apr 5

Nedbrann den gamla borgmästar­bostaden på Norra Strandgatan i Karlstad. En flicka omkom

1927 juni

Kungl Maj:ts förordning om fartygs byggnad och utrustning SFS 1927 184-187

1927

Såg och hyvleri på Orrholmen i Karlstad brann ner. Därefter mo­derniserades rörelsen.

1927 dec 18

Kyrkan i Grums brinner. Elden började i sakristian. All släckförsök omöjliggjordes av brist på vatten. Ett antal värdefulla inventarier kunde räddas.

1926

Karlstads sista brandhäst säljs.

1927, maj

Huvudbyggnaden vid Backa ålder­domshem i Molkom brann ner till grunden. Byggnaden var av trä och i två våningar. Branden bör­jade vid fyratiden på natten. Per­sonalen kunde rädda, 13 barn, 27 äldre och 17 personer från sinnes­sjukhuset. Skador för ca 200.000 kr

1927

Borgarbrandkår bildas i Filipstad

1928 aug 31

Dejeforssågen och torkladan brann ner. Efter branden kallades till möte för att starta om brandkåren. Man sade att hela samhället utsattes för fara pga brandkåren fått förfalla.

1927

Bildas Svenska Brandkårernas Riksförbund

1928 sept 9

Eld vid Gruvöns sågverk i Grums varvid hyvleri och lådfabrik, tork­hus, virkeslada mm ödelades. Sågverket antändes men kunde räddas tack vare hjälp från Karl­stad brandkår.

1927

Albin Motor startar tillverkning av motorsprutor i Kristinehamn.

1928 sept 27

Molkoms kvarn och grynverk här­jades av en våldsam eldsvåda som ödelade hela anläggningen.

1928

Arvika var den enda stad som hade kvar Karlstad-systemet

1928, dec 15

Molkoms folkhögskolas gymnas­tikhus brann ner. Branden påskyn­dade frågan om utvidgning av skolans lokaler.

1928

Fanns i Sverige 32 yrkesbrandkå­rer, 146 borgarbrandkårer och ca 500 frivilliga kårer

1928

Orrholmens sågverk i Karlstad brinner ner

1928

Frivilliga brandkåren i Deje anhöll att kommunen skulle över ansvaret. Inget ansvar för detta fanns i kommunallagen och kommunen svarade att detta fick man ordna själva.

1929

Två arbetare dödas vid explosion i Björkborn

1929,juni 12

Notnässågen, Torsby brann ner till grunden

1928

Under inga villkor får film visas i oförsäkrade hus

1929, jan 24

Urmakare Källarssons hus i Char­lottenberg brann. Tack vare vind­stilla väder kunde brandens sprid­ning hindras. Huset var byggt av timmer under tegeltak och i två våningar med 26 rum

1929, febr 17

Stora Kils kyrka brann. Elden hade uppstått i ett mellantak vid en rök­gång från en kamin. Man fick in­rikta sig på att rädda inventarier. Brandkåren Kil och Karlstad kalla­des. Kyrkan återuppfördes på de gamla murarna och invigdes i no­vember 1932.

1929

Bildas ett brandlaboratorium som en del av Statens Provningsanstalt (SP)

1929, juli

Innehavaren av en cykel- och re­para­tionsverkstad i Molkom, misstänkt för att i försäkringsbe­drägligt syfte ha satt eld på sin egen verkstad "med hjälp av en sinn­rik helvetesmaskin. Den bestod av radiobatteri, väckarklocka, induktionsapparat och bensindränkt material.

1929

Skogseldsläckning – handbok utges av Svenska Brandskyddsföreningen

1929, juli 29

Nattlig brand vid Spelmansgatan i Kristi­nehamn varvid två personer omkom. Troligen var branden an­lagd i trapphuset. Veckan innan hade en liten brand släckts i samma trapphus. Då märktes en stark lukt av denaturerad sprit.

1929, aug 3

Stor kolhusbrand i Hagfors. Järn­verkets tre kolhus brann ner. Släckningen tog en hel vecka. Hjälp från Skoghalls brandkår.

1929, sep

Bröderna Jakobssons sängfabrik i Säffle eldhärjas. Brandkåren kunde efter hårt arbete begränsa branden

1929, dec 13

Herrgårdsbyggnaden på Rottneros brin­ner. Rikspressen skrev om branden som kan ha orsakats av en överhettad elektrisk kamin. Fabrikens släckningspersonal kunde inte rädda byggnaden.

1930 jun 14

Eld utbröt på eftermiddagen i tugghuset vid Jössefors bruks sågverk. Hela verket brann ner helt. 135 man hade sysselsättning vid sågen och i brädgården.

1930

Molkoms brandkår omorganiseras med stöd av bidrag från Werm­lands Brandstodsbolag, Nyeds kommun och ett antal privatper­soner. Man kunde bla köpa ett motorspruta (Albin 1000) och 600 meter slang.

1931 26 apr

Dens stora stall- och ladugårds­byggnaden vid Lundsholms ålder­domshem i Ölme brann ner. Många djur, däribland ett 60-tal nötkreatur och flera avelshingstar, brann inne. Mordbrand kunde kon­stateras. Handbrandsprutan som nu står i Ölme kyrkas vapenhus an­vändes då för sista gången.

1930

Ny brandtelegraf i Kristinehamn. Brandchefen har 1929 begärt ny utrustning, bla två bilar mm samt ombyggnad av brandtelegrafen och fem nya brandmän

1931 maj 1

Den stora uthuslängan vid krono-egendomen Berg i Älgå ödelades vid en brand. Många djur brann inne.

1930

Övergång till bildrift på brandkå­ren i Kristinehamn.

1931

Gårdsbrand vid Lysviks stations­samhälle. Branden, i blåst och torr sommar, hotade hela samhället. Av fyra antända boningshus kunde tre räddas. Lysviks brandkår var nyorganiserad och fick här sin första stora uppgift.

1931

Ny stadsplanelag (SFS 1931:142) och byggnadsstadga (SFS 1931:364

1931, juli 24

Brand och explosion i gjuteriet vid Björneborgs bruk. Fyra arbetare omkom när 8 ton smält järn kastades omkring i lokalen

1931, dec 19

Karlstad Tagelspinneri spolierade delvis vid en omfattande brand. Ett nybyggt stenhus kunde räddas.

1932, jun

En trevånings arbetarbarack ”Mörtnäs” vid Glava glasbruk brin­ner ner till grunden. Fem familjer blev hemlösa. En man blev svårt bränd då han rusade in och lyckades rädda sin dotter

1932

Biografförordning. SFS 1932:179 om brandskydd i biografer. SFS 1932:178 med brandskyddsregler för förvaring av cellulosafilm.

Ändring i stadga för hotell och pensionat (SFS 1932:177

1933, maj

Brand i hus i Elofsbyn. Manskap kördes dit på lastbilar och medförde närliggande sågverkets handpumpade sprutor.

1933, juli 8

En stor skogsbrand härjade i nordöstra Värmland (Gustafsfors revir) 3000 man deltog i släcknings­arbetet. Driften vid Hagfors bruk stoppades. Alla arbetare och militär från Karlstad och Dalregementet deltog. Mat till släckningsstyrkan tog slut i området. Ca 2000 tunnland avbrändes. Gustafsfors samhälle hotades. Rökpelaren syntes ända till Karlstad.

1933

Första kursen för brandchefer ordnas av Brandskyddsföreningen och Stockholms brandkår

1933 nov

Nya norra herrgården, från 1790-talet, vid Borgvik brann på domsöndagen.

1933

Gamla mangårdsbyggnaden vid Mellbyns säteri i Bro socken, Säffle

1933 okt 13

Deje Ordenshus ödelades av brand som uppstått genom kortslutning pga storm. Svårt med vattenförsörjningen.

1934, juli 28

Stora delar av gjuteriet vid Björne­borgs bruk förstör av eld

1934

Eldsvåda vid Boviken. Bofors in­dustri­brandkår deltog

1934 jun 12

Eld uppstod i bobinfabriken i Fins­hyttans verkstäder vid Filipstad. Elden kastade sig över landsvägen och antände både hyttan och kraftstationen. Då brandkåren i Filipstad ej hade någon motor­spruta till förfogande utan blott gamla handsprutor fick man nöja sig med att släcka talrika skog­bränder i närheten

1934

Till Molkoms brandkår inköptes en lastbil utan flak. Hantverkare från orten byggde brandbilskaross på bilen som fick plats för 11 man och brandmateriel samt försedd med dragkrok för motorsprutan

1934, juli 8

Plywoodfabriken i Kristinehamn brinner. En motorspruta tillkallades från Karlstad. Där arbetade 150 man. Fabriken byggdes upp. Mil­jonskador.

1934,okt.

Solbergs verkstad i Forshaga ödelades. Efter ett år invigdes nya och mer tidsenliga lokaler.

1935 apr 22

Vid Kyrkeruds lanthushållsskola nedbrann ekonomibyggnaderna. Nya byggdes.

1935, maj 31

Häftig brand ödelade Kils Skidfa­brik

1935, jan 1

Brandstodsbolaget börjar försäkra byggnader i städer, köpingar o municipalsamhällen såvida brandskyddet är ordnat på tillfred­ställande sätt

1935, aug 26

Industribrand i Storfors varvid rör­verket totalskadades. Gnistor tros att antänt ett nytjärat tak. Fem brand­kårer kämpade mot branden.

1935, jan

I landet fanns 114 städer, 45 kö­pingar, 218 municipalsamhällen och 2369 landskommuner

1935 nov 25

Två arbetare omkom vid Skråm­forsens kraftstation ca en mil från Karlskoga. En turbinsump skulle tjäras och en man använde en blåslampa för att torka tjäran. Då inträffade en våldsam explosion och brand uppstod.

1936

Eldsvåda vid Bjelkes snickerifabrik i Karl­skoga. Bofors industribrand­kår deltog i släckningen. De äreportar av trä man beställt inför 350-års jubileet brann upp.

1936, 20 dec

En herrgårdsbyggnad på Orrhol­men i Karlstad brann ner. Den var uppförd i början på 1900-talet. Brandchef Engström räddade då med fara för eget liv en brandförman ut ur byggnaden. Han fick för detta en medalj av Brandkårernas Riksförbund.

1936, febr 13

Hotande eldsvåda vid Säffle gju­teri- och mekaniska verkstad. En gnista från ugnarna hade tänt en trätrumma i taket. Efter energiskt arbete kunde branden begränsas.

1936, apr 18

Herrgården i Nedre Kolsäter brann ner

1936, apr 11

Storbrand vid Storfors Bruk. Kall­dragverket lades i ruiner. Branden blev häftig vilket delvis berodde på att allt i verket var genomdränkt av olja.

1936, jun 20

Dagen före midsommar omkom­mer två människor vid en eldsvåda i Kil i en damfrisering. Ett spritkök som värmer frisertänger fattade eld och exploderade. Trevåningshuset i trä blev illa åtgånget av eld och vatten.

1937

Nyeds bruksherrgård som uppför­des 1854 var den ståtligaste inom Nyed. Den brann pga ”ovådlig eldning” i övre våningen där de nya kommunala mellanskolan häll till.

1937

Värmlands läns brandkårsförbund bildas. 40 brandkårer ansluter sig

1937, mars 16

Brandkåren i Sillingsfors räddar hembygdsgården vid en brand.

1937

Elitbrandkår bildas i Deje. Området var mer än Deje stationssamhälle så man ändrade namnet till Ullerud frivilliga brandkår.

1937, jun

En miljonbrand lägger hela Kohl­säters pappfabrik i Gillberga i aska, 45 människor utan bostad och 350 förlorar sina jobb och det är en katastrof för bygden. 200 man deltog i släckningen. Säffle och Karlstads brandkåren kallades

1937, maj 7

Lag om förekommande och släckande av skogseld. SFS 1937:222

1937, juli 24

Arvika Ullspinneri och Väveri AB brinner Fabriksbyggnaderna efter Storgatan och Esplanaden härja­des. Andra delar räddades. Fabri­ken sysselsatte 160 personer och hade stora leveransorder innelig­gande.

1938 mars

Nedre Ulleruds kommun ger sitt första bidrag till brandkåren. Det var 1500 kr

1938

Eldsvåda vid Ö Nytorp. Bofors industri­brandkår deltog

1938 april

En 70-åring innebrändes vid brand i ett hemman i Malsjö, Grums. Brandkåren inriktade arbetet på att rädda intilliggande ålderdomshem.

1938

Kungörelse (SFS 1938:744) ang ersättning för deltagande i släckning av skogseld mm (skogsbrand)

1938, maj 2

Karlstad brandkår gjorde sin 40e utryckning för året när man släckte en gräsbrand på Romstadängen.

1938

Kungörelse (SFS 1938:745) om statsbidrag till kommunens skogsbrandväsen.

1938 okt

Svår brand utbröt i Östra Torggatan i Karlstad. En kvinna räddades genom att hissas ner i blocklina av brandmännen.

1938

Kungörelse (SFS 1938:762) om ersättning för skada till följd av arbete vid släckning av annan eldsvåda än skogeld mm

1938 okt

Lada vid Sundsta herrgård brann. Orsaken var slarvig rökning.

1939

Säffle båtbyggeris varv brann ner. Ett större byggdes.

1938, maj 3

Årets ordinarie brandsyn inom Säffle köping börjar den 10 maj. (Annons i Värmlands Folkblad)

1939, febr 23

En eldsvåda ödelade Bergs ålder­domshem i Grava sent på kvällen. Ett 40-tal pensionärer kunde räd­das tack vare personalens ener­giska arbete. Hemmet var ett av länets modernaste

1939 maj

De flesta uthusen på Busteruds herrgård, Skattkärr, brann.

1939, juni 29

Ett av de tätast bebyggda kvarte­ren vid torget i Arvika brann. Elden uppstod i ett magasin på gården. Släckningen blev besvärlig och brandmanskapet måste arbeta med rökmasker.

1939, juni 6

En gnista från en vägskrapa tände skog och mossmark vid Älvsjöhyt­tan. 2 km2 brann trots att man inom en timme hade man mycket folk i arbete. Dagen därpå blåste det upp till storm och elden hotade att sprida sig. I blåsten kastades branden mer än 200 meter. Hårt arbete av bla mili­tär räddade situationen. Samma dag brann det bla i Lysvik, Norra Råda och Grums.

1939

Beslut att skapa ett permanent brandförsvar i Grums

1939, juni 7

En våldsam brand förstörde den sk Heabyggningen vid Liljendals bruk. Huset beboddes av en del äldre personer. Elden började i yttertaket som var belagt med träspån. Det blåste orkan och den spred branden snabbt. Skog antändes 2 kilometer från byggnaden.

1939, aug

Fastigheten Norra Ljungbygatan 16 i Karlstad brinner ner varvid en man, hans fru och deras tre barn bränns inne

1939 sept

Skogsbrandordning för Karlstad stads brandrote.

1939

Storfors brandkår hade 9 utryckningar

1940 jan

Telefonväxeln och affären på Lund (Skattkärr) ödelades av eld.

1940, febr 4

Våldsam brand i Lonnhyttans såg, Karlskoga.

1940

Gylleby gård brann (Sunne). Det var Munkeby i Gösta Berlings saga.

1940 maj

Vid Uddeholms herrgård brann stall, ladugård och flera ekonomi­byggnader.

1940 maj 24

Skönbacka skola (Ny socken) brann ner efter ett blixtnedslag. Barnen kördes till andra lokaler under ett par år innan skolan blev uppbyggd igen.

1940 juli 13

Åsknedslag antände ladugården i Böj (Skattkärr) och ett 20-tal kor innebrändes.

1940, dec 17

Explosion och brand i Björkborn varvid 11 personer omkommer. Branden började i en äldre trä­byggnad – ett trotylgjuteri. Bola­gets brandkår tillkallades – efter en stund uppkom våldsamma explo­sioner som hördes miltals omkring. Granater for över delar av Karl­skoga. Elva man förolyckades. De flesta hörde till Nobelkruts industri­brandkår.

1939

Karlstads brandkår motoriseras definitivt. Brandkårshästarna tar farväl.

Luftskyddsinspektionen inrättas på hösten med bla en brandtek­nisk avdelning. Man skulle ge länsstyrelserna råd om brandvä­sendet.

1940 dec 26

Vidus snickerifabrik i Arvika härja­des av eld. Av de tre våningarna avbrändes de två övre, den nedre vattenskadades.

1941

Eldsvåda i Roos virkeslager i Karl­skoga. Bofors industribrandkår deltog

1940

Kalla krigsvintrar. Slottet Long utanför Grums rivs och trävirket används till bränsle i Stockholm.

1941, jan 27

Brand i tjänstemannabostad i De­jefors. Släckningen tog omkring fem timmar

1941 febr 6

Brand i Orretorps vårdhem. Vid släckningen deltog en avdelning från Karlstad brandkår.

1940

Ett första brandvärn startades på Lundsbergs skola. Tre år senare bildades Ullvätterns borgarbrandkår.

1941, mars

Möbelaffären i Grums brann ner.

1941 apr 15

Avbrändes övervåningen på Deje mekaniska verkstad

1941, dec 18

Förpuffning i knådhus i Björkborn. Två arbetare omkom

1940

Statens Luftskyddsinspektion (senare Civilförsvarsstyrelsen) delar gratis ut 1500 motorsprutor på villkor att kommunen själva skaffar slang (Albin Motor levere­rar de flesta)

En brandteknisk avdelning inrättas inom Luftskyddsinspektionen

1941

Karlskoga brandkår hade ca 20 utryckningar om året.

1941

Inrättas borgarbrandkår i Östra Fågelvik. Kåren skulle bestå av 30 man därav 10 från Skattkärr, 10 från övriga socknen samt 10 i reserv. Två brandsprutor skaffades som till en början drogs med häst och vagn.

1941 apr 29

En gasexplosion inträffade i ett av den nya trotylfabrikens hus i Björkborn. Tre arbetare som befann sig i knådhu­set dödades. Bofors indu­stribrand­kår deltog i släckningen.

1941

Inrättas Statens Brandskola för utbildning av brandbefäl. Under 1930-talet var det svårt att rekry­tera kompetent brandbefäl.

I Värmland fanns 47 brandkårer.

1941, juli

En 37-årig ladugårdskarl från Grava er­känner att han har anlagt ett tiotal brän­der (de sk Hjärpebränderna) Karlstadstrakten under åren 1938-41. Bland annat låg han och hans hustru bakom brand i ett tiotal magasinsbyggna­der i inre hamnen. Mannens dom medförde intagning på sinnesjukhus för återstående livstid.

Sågverket i Skåre brann ner 10/7

Trangärdstorps lada. 15/7

Inre hamn, Tyggårdsviken, – en miljonbrand 13/7

Skåre gård, Karlslunds gård. 19/7

Tranhems gård 16/7 Stensborg mfl

1941

Karlskoga får en hypermodern brandstation. Med finsk bastu. EN utbyggnad blev klar 1957.

1941 jul 28

En uthuslänga brann i Deje och brandkåren lyckades hindra spridning.

1941, okt 24

Riksplan för uppförande av brandtorn för skogsbrandbevak­ning

1942 jan 8

Brand i Turisthotellet Torsby, en bjälke i muren hade antänts.

1942, jan 20

Affärsfastighet i Rinn, Torsby, antänd

1942 mars

Stor brand i Utterbäck, Karlskoga. Ett affärs- och bostadshus brann

1942

Socialstyrelsen gav ut föreskrifter och råd rörande brandskyddet vid vissa hem och anstalter tillhörande socialvården

1942, maj 1

Svår eldsvåda i Arvika ullspinneri. Företaget drabbades 1939 av en liknande brand.

1943

Skattkärrs brandmän ersattes med 2.50 kr/tim vid brand. Brandbilen var stationerad i Skattkärr. Vaktstyrkan om minst ett befäl och fyra man skulle kunna rycka ut inom fem minuter efter larm

1942 sept 24

Brand i uthus vid Myrorna, Bada, Torsby

1942

Åmotfors bruk drabbades av en omfattande brand men byggdes upp omgående.

1942, okt

Möbelfabriken Valfrid Svensson & Co i Karlstad brinner ner. En ny fabrik var färdig i juli 1943.

1943

Brandskyddskommitté bildas i Bofors

1942, okt 19

Postkontoret i Råda brann ner på kvällen. I ett kassavalv förvarade 35-40000 kr samt frimärken men allt klarade sig. Förlusterna blev dock stora eftersom postverkets inventarier och fastigheten var oförsäkrade.

1943, apr

Yrkesbrandkåren i Kristinehamn utökas med 7 brandmän. och reservkåren till 25 man. Beslut om tillbyggnad av brandstationen. Heltidskåren bestod nu av en brandchef, en brandmästare och 11 brandmän.

1942 dec 29

Brand i smedja, Uddström, Fensbol, Torsby

1943, maj

14 kor och tio grisar brinner inne för kre­aturshandlare Mellgren i Skattkärr (Mästaregården)

1943

Flygspanings och skogsbrandtorn byggs på Honkamakkhöjden, Gräsmark

1943 aug 3

Stallarna och ridhuset på Våxnäs brann. Trots intensivt arbete av såväl yrkes- som borgarbrandkå­ren som de militära beredskapen stodo brandmännen maktlösa. 40-50 bilar förstörde samt ett stort antal motorcyklar

1944 febr

Länsstyrelser ska ombesörja att skogsbrandbevakning från torn som ingår i riksnätet (riksbrandtorn) sker i den omfattning som behövs.

1943 dec 24

Brand i bostadshus, Bangårdsgatan i Skattkärr

1944 mars

Skador för 100 000 kr vid brand i ett större uthus i Lonnhyttan, Karlskoga

1944 mars

Brand i Höje, Norra Råda. En ettårig pojke brann inne, när hela huset brann ner.

1944 maj

Återigen en brand hos Walfrid Svensson möbelfabrik i Karlstad. Fabriksbyggnaden skonades

1944, aug 14

Nedbrann corpe de logi på Vass­gårda i Kristinehamn.

1944

Ny brandlagstiftning. Ett betryggande brandförsvar ska ordnas av alla kommuner. En uppdelning skedde mellan yrkesbrandkår och borgarbrandkår. Skogsbrandförsvar ingår i nya lagen. SFS 1944:521-522

1944 sep 13

En explosionsolycka som krävde två liv inträffade i Björkborns nya anläggning i Säby. Explosionen orsakade en ganska omfattande eldsvåda.

1944 nov

För statens tillsyn av brandför-svaret inrättades en Riksbrand-inspektör. I varje län skulle det finnas en länsbrandinspektör. SFS 1944:722 och 733

1945 jan

Grums gamla Folkets hus brann. Brandkårerna lyckades rädda Konsums intilliggande affär.

1944 nov 1

Statsbidrag kan ges för nybygg­nad av brandstationer i de kom­muner där sådan måste finnas enlig 1944 års brandlag. (SFS 1944:697) och för anläggning av branddammar (SFS 1944:696). Statens brandinspektion cirkulär 4.

1945, juli

Kyrkan i Gåsborn antänds av blix­ten och brinner ner. Hände även 1927.

1944 dec 1

Civilförsvarslag (SFS 1944:536). Civilförsvarsstyrelsen börjar sin verksamhet 1 okt 1944. (SFS 1944:636)

1945

Svarvaravdelning på Plywoodfabriken i Skattkärr brann. Den återuppbyggdes.

1945 nov

En våldsam explosion skedde i värmepannan hos Dahlins affär i Karlskoga. Det visade sig efteråt att, av misstag, hade ett paket med 500 tändhattar kastats in i pannan. Två personer som var i närheten klarade sig nästan helt utan skador

1946

Ransäters kyrka brinner.

1945

De första rökdetektorerna kom från Cereberus och importerades av LM Ericsson.

1946

Sågverket på Bergholmen, Karl­stad, brann. Det återuppfördes snabbt i moderniserat skick. Häf­tiga vassbränder hade hotat såg­verket flera gånger. Det låg på en udde.

1945, okt 1

Bildar Långseruds och Svanskogs kommuner ett brandförsvarsförbund med brandkårer i Sillingsfors och Svaneholm. Brandordning antogs 3.5. 1946

1946 jan 26

En större fabriksbrand drabbade Albin Motor i Kristinehamn. Gamla gjuteriet brann och maskinhallen var hotad.

1946

Avtal mellan Skoghallsverken och Hammarö kommun om släckhjälp.

1946, febr 25

Verkstadslokaler och motorförråd förstördes vid en större barack­brand på Värmlands regemente.

1946 april

Byn Mosstakan i Svanskog förstördes nästan helt av brand. Bara två hus i hela byn kunde räddas. Alla män var på arbete och det dröjde innan någon kunde ringa och larma brandkårerna.

1946, juli 5

En J22:a kraschade i Likenäs, Torsby. Piloten omkom och en brand uppstod i planet och skogen.

1946 aug

Brand i Immetorp, Karlskoga, då en mekanisk verkstad och en transformatorstation förstördes.

1946 nov 19

Ladugård och loge vid Säters gård å Hammarö nedbrann. Massor av nyfikna ändå från Karlstad locka­des till platsen

1946

Bildas Lantbrukets Brandskyddskommitté

1946 dec 10

Nordsjö säteris (Övre Ullerud) alla ekonomibyggnader brann ner.

1947 jan

Ett tvåvåningshus i Mjönäs, Lunkfors, brann och fyra familjer blev hemlösa. Värmlands Folkblad startade en insamling för hjälp till de hemlösa.

1947 febr

Stall- och ladugårdsbyggnaderna vid Sälboda gård i Gunnarskog brann ned.

1947 nov

Karlskoga brandkår har utrustning så att de kan dyka till 6-7 meters djup.

1947, febr 13

Två döda vid explosion i Björkborn

1947

Ny byggnadslag gällde både stad och köping. Ny byggnadsstadga . SFS 1947:385. SFS 1947:390

1947 febr 27

Öjerviks gamla herrgård i södra delen av Sunne med anor från 1600-talet brann ner. Gården var berömd som Sjöö i Gösta Berlings saga.

1947

Normalinstruktion för brand­skyddskommitté ges ut av Svenska Brandskyddsföreningen.

1947 mars 25

Arvikas ullspinneri förstördes vid en förhärjande brand. Maskiner och ett ullager på 10 ton brann

1948

Billeruds AB byggde ett skogsbrandtorn på Råtakehöjden

1947, mar 19

Plywoodfabriken i Kristinehamn brinner. 250 anställd berördes av eldsvådan.

1948, nov

Länsstyrelsen fastställer ny brandordning för Kristinehamn. Där stadgas att ett befäl och fem man ur yrkeskåren alltid ska vara beredda till utryckning. En skogseldssläckningskår upprättades.

1947 aug 28

En byggnad som var under uppförande i Deje brann ner.

1947, aug 12

Värden för tio miljoner kronor går upp i rök när Skoghalls brädgård med landets modernaste sågverk ödeläggs i en våld­sam brand. Nio man från Karlstad brand­kår som släckhjälp.

1948

Brandbefälsföreningen i Värmland bildas

1947 nov 15

Frykdalsmöblers fabrik i Oleby, Torsby, ödelades. Ett 30-tal men blev arbetslösa genom branden.

1948, mar 3

Ett brandförsvar håller på att or­ganiseras för att få slut på de tilltagande industribränderna i landet

1947 dec 15

Brand i järnvägsstationen i Deje.

1948

Skorstensfejarmästare anställs av Östra Fågelviks kommun (Skattkärr). Ersättningen var 500 kr/år.

1948, juli

Turisthotellet i Filipstad brann och skadades svårt. Inga gäster skadades eftersom branden utbröt innan de gått till sängs.

1948

Socialstyrelsen anvisn nr 50 1948 Föreskrifter och råd rörande brandskyddet vid vissa hem och anstalter tillhörande socialvården. De ersatte föreskrifter från 1942.

1948 aug

Hela kvarteret hotades när ett möbellager tillhörande Nya Snickeri och Möbelaffären i Karlskoga brann. Bostadshus intill var starkt hotade och brandmän höll på att bli innestängda av elden.

1948 okt

Brukhotellet i Hagfors ödelades av brand Värdinnan lyckades väcka alla gäster av vilka de flesta måste hoppas ut genom fönstren i bara nattdräkterna

1949

Förordning om explosiva varor SFS 1949:341

1948, nov 22

Kraftig explosion skadade krutbru­ket och Karlskoga. Nya trotylfabri­ken flög i luften. Inga skadade.

1949, maj 16

3 km2 skog brann i Villingsberg. 600 man släckte. Tack vare att Karlskoga brandkår hade radiote­lefon kunde man stå i ständig kontakt med brandstationen.

1949

Plywoodfabriken i Kristinehamn uppfördes efter branden 1947 i brandsäkert material och blev sektionerad med brandhärdiga väggar.

1949, juni 8

En häftig brand utbröt på morgo­nen hos en skräddarmästare i Filipstad. Familjen kunde räddas. Tre brandmän skadades men man kunde hindra att branden spreds till intilliggande kåkbebyggelse.

1949

Anvisningar ang anordningar för brandalarmering i städer och därmed jämförliga samhällen. Statens Brandinspektion cirkulär 6.

1949, juli 12

AB Tullholmens tvättsvampfabrik i Karl­stad brann ner.

1949 jan 4

Svårartad fastighetsbrand i hörnet Kungsgatan och Västa Torggatan i Karlstad. Där inrymdes bla CGC herrekipe­ring. Genom skickligt detektivar­bete lyckades polisen konstatera att branden orsakats av en cigarett som en vindstjuv slängt.

1949 apr 20

Norelunds snickerifabrik i Säffle ödelades. I den starka vinden var eldsvådan ett allvarligt hot mot ytterligare ett par industrier.

1949, sep 10

Hotande brand vid Norsälvens sågverk. Avsevärda skador an­ställdes. Den stora brädgården var hotad och endast tack vare snabbt ingripande från brandkårerna i Karlstad, Nor och Älvenäs inträf­fade ingen katastrof