Frihetstiden o Gustavianska tiden (1718-1809)

Sverige återhämtar sig efter krigen. Fred i Nystad 1721 mellan Sverige och Ryssland. Kungamakten är försvagad under frihetstiden. Under Gustav III (kung 1771-1792) är livsmedelsproduktion otillräcklig och det är missväxt. Han blev enväldig 1772. Han införde förbud mot husbehovsbränning 1776 för att bla säkra livsmedel och minska superiet. Kronobrännerier införs 1755. Brännerierna utgjorde en brandrisk. Första gången sådant förbud kom var 1718 men undantag fanns. Förbudet blev definitivt år 1855.

Medeltidens lagar som anpassats successivt genom tolkningar ersätts med 1734 års allmänna lag, med byggningabalk tar upp vådeld i by, om eldstäder, skorstenar, försummelse, ljus och tobaksrökning och allmänna lag samt regler om brandförsvar i bygd och skog. Existerande brandstodsföreningar fick laglig sanktion.

                      Händelser                                                                      Organisation

1718 maj 16	En rökstuga och en mjölkkammare brann i Norra Lekvattnet.	1718, jun 21	Brandordning i Karlstad med den första brandkåren och första brandreglementet. Hus får rivas för att hindra eldens framfart. Förbudet att bränna och brygga nattetid skulle övervakas av brandvakterna.
1718 juli	En rökstuga och kok brann för finnen Erik Eriksson på Östmarks ägor.	1720	Diskussioner om ny stadsplan i Karlstad med färre byggnader, fler stenhus, mm. Man begärde att regeringen skulle utarbeta ny stadsplan som gav bättre skydd mot brandfara
1718, nov	Husen i byn Väsby (Jösse härad) bränns av norrmän som förföljde retirerande svensk trupp efter Karl XII:s död. Bland ruinerna räddas bla kungens gulddukater som han lämnat som ersättning för mat och husrum.	1718, jun 21	Brandordning i Karlstad med den första brandkåren och första brandreglementet. Hus får rivas för att hindra eldens framfart.
		1720	Kristinehamn stad inköpte en större brandspruta som bemannades av 20 man ur borgarskapet. De förbjöds vid vite att under brandsläckning avvika från sprutan.
1719, okt 1	Nedbrann nästan hela Karlstad, domkyrkan, rådhuset, gymnasiet och 170 gårdar. Staden befrias från den militära inkvarteringen och man fick 8 frihetsår från de statliga utskulderna. Romsta gårds kvarn brann. Den nya brandorganisationen trädde i funktion för första gången.	1720, mar	Vretmo (obebyggt område mellan tomter) i Karlstad ska breddas. Plats ska finnas för en vattenså. Alla ska skaffa sig handspruta samt tunnor och ämbar
1719, juni 9	Nämndeman Bondessons gård i Sörmarks by brann åter ner.	1720, apr 28	Regeringen uppmanade landshövdingen att se till att Karlstad med sten och icke trähus uppbyggs.

1721, aug 30	15 hus nedbrann hos Anders Andersson i Bryggegården i Sunds socken	1721	Ny förordning i Karlstad. Sotare anställs. Inget hö och halm får ligga nära skorsten, brandmästare ska gå brandsyn, bristfälliga tak lagas. Det blir förbud att gå med bart ljus.
		1723, apr	Brandvakt införs i Kristinehamn och de ska sitta i rådhustornet. Brandlur skaffas
		1724	Peter den stores skärgårdsflotta visade hur sårbara städerna var. Därför skrev landshövdingarna till städerna för att förmå dem att stärka brandskyddet.
		1725, nov 13	Instruktion för nattvakten i Karlstad och om vattensprutans hantering. Två brandsegel köps.
1726, juni	Huvudbyggnaden på Vidö gård brann ner. En kronobåtsman skynade till och räddade under stor dramatik husets fru, två treåriga barn, en piga samt en del lösöre.	1726	De rika i Karlstad ska skaffa sig träsprutor (vattenkar med pump och de mindre burgna enkla vattensprutor (tog vatten ur hinkar).
		1726	Förbud att låna eld mellan gårdar i Karlstad
1728	Kyrkan i Fröskog antändes av blixten	1729	Den från Stockholm inköpta sprutan bemannades med sprutmästare och 20 man ur Kristinehamns lägre borgarskap
1730 sept 28	En stor byggnad på skattehemmanet Dufenäs (Sunnemo) nedbrunnen. Ersättning av brandstodsmedel ska utgå.	1730	Ny domkyrka invigs i Karlstad. Den ligger av brandsäkerhetsskäl på Lagberget. Kunglig förordning om krutupplag
		1734	Utfästes ett pris i Sverige på 20.000 daler för det bästa medlet att hämma eldsvådor.
		1734	I Karlstad finns 47 enkla och 9 dubbla sprutor.
		1734	Då upphör lagarna från 1350. Ny lag, allmänna lagen, med byggningabalk. Om vådeld i by, om eldstäder, skorstenar, försummelse, ljus och tobaksrökning och allmänna lag samt regler om brandförsvar i bygd och skog. Existerande brandstodsföreningar fick laglig sanktion
		1734	Allt svedjande i Bergslagen förbjöds i 1734 års skogsordning. Detta berodde på att bergslagshanteringen hade kommit igång och behövde veden.

1742, juni	Ransäters dittills  största skogsbrand, den gick över Boråshöjden och anställde stor skada	1736	Förbud att röka pipa på Karlstads gator.
1750-talet	Under Pommerska kriget ödelades Kväggens mangårdsbyggnad av eld. Vid xxxx.:s hemkomst beordrades 200 knektar till Kväggen för att bygga ett nytt hus.	1742, febr 20	Kungl Majt brev till alla landshövdingar angående Landskulturens upphjälpande och förbättrande. Som en bilaga följde ett utkast till Byordning. I byordningen stadgas om tillsyn (brandsyn)  av skorstenar, tak eller hus som är brandfarliga.
		1746	Stockholms Stads Brandförsäkringskontor grundades. Brandkontoret är Skandinaviens äldsta försäkringsbolag
		1750	Kungligt brev att landshövdingarna ska se till att stadsplaner upprättas.
1752, jun 22	På mindre än sju timmar gick Karlstad hel och hållen upp i rök och aska. Det var långvarig torka innan branden. Man hade eldat under natten i en bryggstuga trots förbud. I staden bodde ca 1000 personer.	1752, juli	Landshövdingen vill ändra stadsplanen i Karlstad för att ge plats mellan husen, bredare gator och fritt utrymme mot vattnet. Stadsplanen utarbetades av Carl Hårleman men blev ej genomförd och staden byggs åter upp i trä. Ett brandvakthus uppfördes där nuvarande residenstorget ligger. Borgmästaren utövade det högsta befälet. Magistraten tillsatte en avlönad brandmästare. Ca 400 brandmanskap uttogs bland borgare, gesäller och drängar.
1760	Hötorget i Filipstad brinner	1753	Kungl. Befallningshavare (det samma som länsstyrelsen): 4 alnar skulle lämnas obebyggt mellan varje fastighet i Karlstad. Det var den sk vretmon
1760-tal	Förstördes Alsters gård av eld.	1758	Brandordning i Kristinehamn
1769	Kungsgården i Kristinehamn brinner igen	1761	En sotarmästare anställs i Karlstad. Böter för den som skrek okvädningsord efter honom.
1769	Lillfors hammare i Storfors förstörd av vådeld.
1770 , juli 29	Hammaren i Uddeholm drabbas av eldsvåda som lade bruket i aska och därpå följde ett betydande nybyggnadsföretag	1762	Karlstads första byggnadsordning utfärdas.

177?	Masugnen vid Dammhyttan brann ner	1766	Första förslaget om bildande av det som sedan blev sockenbolag. Sunnebo härad i Kronobergs län önskade att varje pastorat i häradet skulle få samla och inrätta enskilda kassor och därmed bli fria för deltagande i de brandstoders ersättningar som hände utom socknen.
1775	Stadsbrand i Filipstad varvid hela södra delen av staden ödelades inkl kyrka och dess tillhörigheter. Det var stark nordvästlig storm och torka. 30 av 60 större gårdar brann.	1768, sept	Förslag att flytta en förfallen fattigstuga i Bro för vid eldsvåda kunde kyrkan och andra hus hotas.
1775 maj 17	Ett väldigt åskväder drog på natten fram över Mässvik, Liljedahl, och antände en byggnad med åtta rum. Fyra personer omkom.
1777, maj 25	Stadsbrand i Kristinehamn. Hela staden från norra till södra tullen härjades. 109 gårdar, magasin, järnbodar, rådstuga, järnvåg mm förintades helt.	1777	På 1770-talet eldhärjades sju städer däribland Filipstad och Kristinehamn. Med anledning härav sände Kungl Majt 1777 ett cirkulärbrev till rikets landshövdingar att bygga husen av sten och att gemensamt bilda en försäkringskassa såsom skett i Stockholm 1746.
		1778, okt 14	Kungl. Majt. underrättar riksens ständer om behov av i tid påtänka medel för att lindra följder av svåra eldsvådor.
1781	Östra Ämterviks äldre kyrka av trä brann genom åskeld.	1778, dec 19	Borgarståndet debatterar ett förslag till allmän brandordning för städer som får deltaga i brand- assuransbolag.
		1779	Brandordning fastställs i Filipstad
		1779	Värmlands län bildades 1779 då landsdelen styckades av från Örebro län. Den första landshövdingen hette Johan Gustaf Uggla
1784	Brand i Rottneros (Ekeby i Gösta Berlings saga) mangårdsbyggnad. Den var uppförd i tre våningar.	1781	Två sprutor, en större och en mindre inköps till Filipstad
		1782, apr 15	Allmänna Brandförsäkringsverket bildas på initiativ av Gustav III. Man tecknar brandförsäkring på fast egendom i städer och på landet. Avsåg större hus, egendomar, järnburk, smedjor, sågverk, kyrkor och andra offentliga byggnader.

		1783, apr	Åläggs brandvakten i Karlstad att ropa timslagen i varje gatuhörn. Sedan ropades "Gud bevare vår stad för eld och brand"
1785	Brygghuset och drängstugan vid Kastubols kaptensboställe brann	1784	I Karlstad ställs krav på brandmur mot angränsande fastighet
		1785	Tolv fastigheter försäkras i Allmänna Brandförsäkringsverket det var de första försäkrade byggnaderna i Filipstad
		1785	Sockenstämman i Karlskoga vill avskaffa marknaden. Marknadsplatsen är belägen så nära kyrkan att minsta ovarsamhet kan orsaka brand
		1787	Karlstad stad ägde tre sprutor. Stora sprutan, lilla sprutan och domkyrkosprutan. Det åligger husägare att å gårdarna ha kar fyllda med vatten.
		1789	Sju personer i Karlstad erhöll penningbelopp för "tidig framkörning av vatten"
1790	Olof Olofsson i Esbjörbyn sökte hjälp efter vådeld.	1789, okt	Konstbyggmästare Heublein i Karlstad ska inkomma med förslag om inrättning av vattenpumpar vid västra bron. Han hade också uppvisat en modell till en ny och fördelaktig brandstege.
		1790, dec	Ny brandinstruktion i Karlstad. Brandvakt ska finnas vid varje gård. Brandsegel skaffas.
1790-talet	Uddeholmsbolagets manufakturverket vid Föskefors, kallat Abrahamsfors, brann och återuppfördes inte utan lades ned 1809.	1792, okt	Gustav den III bevittnar Akens uppvisning på Gärdet av sitt berömda brandsläckningsmedel. Det var en blandning av alun, vitriol, lera och rödfärg, upplöst i vatten.
1794	Anna Maria Lenngren skrev dikten ”Törstsläckningen” och rimmade på von Aken.	1793	I Kristinehamn vill man bygga upp rådhuset i trä. Med hänvisning till kungl förordning från 1776 skulle offentliga byggnader uppföras av sten avslogs denna begäran. Det blev stenhus
1797 mars	Hällesbyn sökte brandstod på sockenstämman.	1794, apr 4	Kunglig cirkulärskrivelse att landshövdingar skulle se till att det Akenska medlet skulle finnas i varje stad. Beslutet upprepades 1829. I Karlstad provas von Akens kemiska släckmedel. Små trähus uppförs för proven. Försöken var så övertygande att varje husägare skulle ha ett lämpligt kvantum.

1797 nov	Brandskada på ladugårdar i Högen regleras.	1794	Kung Vetenskapsakademien skriver i ett betänkande att ”viktigare än alla medel, är att sörja för vattentillgången och för goda brandredskap”.
1797	Gästgivare Kampf, Lillnor, tilldöms brandstod för å hans gård uppbrända ladugårdsbyggnad med inbärgad gröda.	1795, maj	Vid sockenstämma inom Nor nämns för första gången en brandstodsförening.
1799	Värmskogs kyrka brann. Orsaken var gnistor från en hyggesbränning som antände tornet.	1795	Allmänna brandförsäkringsverket klar med ett projekt om lämpligt innehåll i städernas brand- och byggnadsordningar
		1797 nov 19	Prästen förmande sockenborna att ingen händanefter skulle begära ersättning om han vet sig själv vara vållande.
1802	Brand i Bjurbäckens kvarn. Stora delar av bruket förstörs	1802	Älgå Nedre bruk är det första bruket som försäkras i Allmänna Brandförsäkringsverket. Senare har man 104 värmländska bruk försäkrade.
1804, nov 7	Stadsbrand i Kristinehamn. Halva staden brann. Nattvakten upptäckte branden. Nu ödelades 53 gårdar och 434 personer blev hemlösa.	1803	Heublein i Karlstad får låna lilla sprutan 8-14 dagar för några försök.
1805, nov 27	Stor eldsvåda i Karlstad. Ett kvarter vid Södra Torggatan brann. En gammal man blev innebränd. Man kunde med outtröttligt flit vid sprutorna begränsa branden.	1805	Bregårdens byalag i Karlskoga tillsätter byfogde som bla skulle hålla uppsikt på ”varsamt umgänge med elden” Den för byn gemensamma slangvindan förvarades hos byfogden. En uppgift var att tillse att den ständigt var i brukbart skick
		1806, aug 31	I Östmarks stämmoprotokoll vill man få bort tak täckta med farg, de skulle bytas till klingersten. Finnarna var emot detta. Men om man behöll sådana tak utgick inte brandstod efter brand
		1806	Tecknas brandförsäkring för Sundsbergs gård (Björne i Gösta Berlings saga).

1806, jun 21	Nästa hela Sörmarks by brinner ner. Där fanns 13 boställen med 146 större och mindre hus. Ca 100 personer blev husvilla. Det var stark torka och hård blåst	1806, aug 19	Kungligt cirkulär till landshövdingarna att göra en påstötning om att brand- och byggnadsordningar skulle tillställas Kungl Majt. Allmänna brandförsäkringsverket granskade dem enligt 1795 års projekt.
1807	Borgviks bruk brann men återuppfördes genast	1807	Föreslås att vretmoar i Karlstad ökas från 4 till 16 alnars bredd beroende på om det är trä- eller stenhus eller om det finns brandmur.
		1808	Allmänna brandförsäkringsfonden uppdelas på en stadsfond och en lantfond.

Uppdaterad 2007-10-11