1718 maj 16

En rökstuga och en mjölkkammare brann i Norra Lekvattnet.

1718, jun 21

Brandordning i Karlstad med den första brandkåren och första brandreglementet. Hus får rivas för att hindra eldens framfart. Förbudet att bränna och brygga nattetid skulle övervakas av brandvakterna.

1718 juli

En rökstuga och kok brann för finnen Erik Eriksson på Östmarks ägor.

1720

Diskussioner om ny stadsplan i Karlstad med färre byggnader, fler stenhus, mm. Man begärde att regeringen skulle utarbeta ny stadsplan som gav bättre skydd mot brandfara

1718, nov

Husen i byn Väsby (Jösse härad) bränns av norrmän som förföljde retirerande svensk trupp efter Karl XII:s död. Bland ruinerna räddas bla kungens gulddukater som han lämnat som ersättning för mat och husrum.

1718, jun 21

Brandordning i Karlstad med den första brandkåren och första brandreglementet. Hus får rivas för att hindra eldens framfart.

1719, aug 6

Från Klockargården Såghult i Kila. "af den olyckeliga wådeld, som timade uti klåckare gård, blef ock kyrkokladden upbränd, då klåckaren hade tagit honom hem at upskrifa hwad som deruti inskrifwas borde..."

1720

Kristinehamn stad inköpte en större brandspruta som beman­nades av 20 man ur borgarskapet. De förbjöds vid vite att under brandsläckning avvika från spru­tan.

1719, okt 1

Nedbrann nästan hela Karlstad, domkyr­kan, rådhuset, gymnasiet och 170 gårdar. Staden befrias från den militära inkvarte­ringen och man fick 8 frihetsår från de statliga utskulderna. Romsta gårds kvarn brann. Den nya brandorga­nisationen trädde i funktion för första gången.

1720, mar

Vretmo (obebyggt område mellan tomter) i Karlstad ska breddas. Plats ska finnas för en vattenså. Alla ska skaffa sig handspruta samt tunnor och ämbar

1719, juni 9

Nämndeman Bondessons gård i Sörmarks by brann åter ner.

1720, apr 28

Regeringen uppmanade lands­hövdingen att se till att Karlstad med sten och icke trähus upp­byggs.

1719

Åter en brand i Östmark, samma ställe som 1717, där 17 byggnader förstördes.

1721, aug 30

15 hus nedbrann hos Anders An­dersson i Bryggegården i Sunds socken

1721

Ny förordning i Karlstad. Sotare anställs. Inget hö och halm får ligga nära skorsten, brandmästare ska gå brandsyn, bristfälliga tak lagas. Det blir förbud att gå med bart ljus.

1723

Vid brand i Ed, Hammarö förstördes två stugor och flera uthus

1726, juni

Huvudbyggnaden på Vidö gård brann ner. En kronobåtsman skyndade till och räddade under stor dramatik husets fru, två treåriga barn, en piga samt en del lösöre.

1723, apr

Brandvakt införs i Kristinehamn och de ska sitta i rådhustornet. Brandlur skaffas

1727 mars

Jon Jonsson i Högberg, Fryksdalen, har mist en stuga med kammare samt fått källaren förstörd.

1724

Peter den stores skärgårdsflotta visade hur sårbara städerna var. Därför skrev landshövdingarna till städerna för att förmå dem att stärka brandskyddet.

1727

Vid en brand i S Borgeby, Fryksdalen, brann två stugor.

1725, nov 13

Instruktion för nattvakten i Karl­stad och om vattensprutans han­tering. Två brandsegel köps.

1725

Länsmannen i Fryksdalen klagade över att en del av allmogen är trög med att avlämna brandstodspengar. De som uteblir vid uppbördsstämmorna kommer att stämmas till tinget.

1727

Jon Jonsson i Svensby, Fryksdalen, har vid en brand mist två stugor

1726

De rika i Karlstad ska skaffa sig träsprutor (vattenkar med pump och de mindre burgna enkla vat­tensprutor (tog vatten ur hinkar).

1727 dec

En stuga och en bod brann i Ulvsby, Fryksdalen,

1726

Förbud att låna eld mellan gårdar i Karlstad

1728

Nils Persson i S Ås, Fryksdalen, har genom eldsvåda förlorat stuga och visthusbod.

1727

Johan Eriksson i Arnsjön (Fryksdalen) åläggs på grannens begäran att flytta sin stuga eftersom det är farligt vid eldsvåda att husen står tätt ihop.

1728

Kyrkan i Fröskog antändes av blixten

1729

Den från Stockholm inköpta spru­tan bemannades med sprutmäs­tare och 20 man ur Kristinehamns lägre borgarskap

1730 sept 28

En stor byggnad på skattehemma­net Dufenäs (Sunnemo) nedbrun­nen. Ersättning av brandstodsme­del ska utgå.

1730

Ny domkyrka invigs i Karlstad. Den ligger av brandsäkerhetsskäl på Lagberget.

Kunglig förordning om krutupplag

1730

Eftersom Anders Olofsson i Gettjärn, Fryksdalen, genom oaktsamhet orsakat branden i Olof Svenssons smedja i Årås fick han ersätta den skadade bälgen.

1731

I Åsen, Fryksdalen, brann ett stall och två bodar. Hjälp ska komma från brandstodsmedel.

1731 nov

Brand i Åshagen, Fryksdalen, förstörde fler hus. Ersättningen (300 d smt) sänks eftersom flera hus redan uppförts.

1732 mars

Brand förstör två stugor i Strandtorp, Fryksdalen,

1732

Jöns Jönsson i Fölsvik, Fryksdalen, förlorade genom brand ett fähus och en ladubyggnad.

1732 dec 23

Per Jonsson i Aplungstorp, Fryksdalen, förlorade en klädbod och två skjul.

1732

I Röberg, Fryksdalen, brann en ny stuga ner-

1732

I Ivarsbjörke, Fryksdalen, förstördes två nya stugor av brand.

1733

Ett brygghus och två kamrar lagda i aska på Östervik, Fryksdalen,

1734

Skogsbrand uppkom då två personer tänt på ett hygge i Östmark men ej förmått hejda branden. Båda fick böta.

1734

Utfästes ett pris i Sverige på 20.000 daler för det bästa medlet att hämma eldsvådor.

1735

Brand i Skäggeberg, Fryksdalen, förstör en lada, en ladugård och ett stall

1734

I Karlstad finns 47 enkla och 9 dubbla sprutor.

1735

Jakob Matson i Långenässkogen, Fryksdalen, förlorade genom eldsvåda en ny stuga med kammare och vedhus.

1734

Då upphör lagarna från 1350. Ny lag, allmänna lagen, med bygg­ningabalk. Om vådeld i by, om eldstäder, skorstenar, försum­melse, ljus och tobaksrökning och allmänna lag samt regler om brandförsvar i bygd och skog. Existerande brandstodsföreningar fick laglig sanktion och krav på brandstodsföreningar i alla härader.

1738

Brand i Högen, Fryksdalen, Man vet inte hur elden uppstått och ägare avlägger ”den vid slika tillfällen vanliga vådaed”

1734

Allt svedjande i Bergslagen för­bjöds i 1734 års skogsordning. Detta berodde på att bergslags­hanteringen hade kommit igång och behövde veden.

1739

I Östmark kom elden lös och förstörde flera byggnader ho ene bonde. Elden spred sig till tre grannar varvid drygt 25 byggnader förstördes. Vådaed avläggs och det innebär att olyckan inte orsakats av försummelse eller oaktsamhet.

1739

Överbyns ägare, Fryksdalen, besvärar sig över att en dräng förorsakat en ansenlig skogsbrand på deras ägor genom olovligt svedjande.

1735

Till ledning för värdering av de hus som skadas lämnas exempel från landhövdingen i en skrivelse 1735 7/6. Detta skulle gälla när häradsborna i Fryksdalen sig emellan ska erlägga brandstod. Byggnad bestående av stuga, förstuga, kammare och gäststuga 100 d smt; Visthus 30; Loge med tvenne lador 60

1739

Skogvaktaren instämde Ransby åbor för utsläppt eld som avbränt någon ljung. De frikänns eftersom de inte haft möjlighet att hindra elden genom grävning, ej heller haft tillräckligt med folk.

1736

Förbud att röka pipa på Karlstads gator.

1740

Utredning om brandskada på fänriksbostället Angersby ,Fryksdalen,. Drängen och pigan uppger att branden startade på natten sedan frun använt bakugnen. Elden kunde begränsas av löjtnanten, hans fru och tjänstefolket med det vatten som fanns till hands för hushållet. Huset blev obeboeligt.

1740

Brand i Mellby, Fryksdalen, förstörde sex byggnader. Ägaren går ed på att elden uppkom av våda och tilldöms brandstod

1742

Efter att ha huggit milved och bränt ris flammade brand upp efter åtta dagar och skadade Sunne prästgårds skog. Den vållande, som bodde på Södra Borgeby fick böta och ersätta skadan.

1742, febr 20

Kungl Majt brev till alla landshöv­dingar angående Landskulturens upphjälpande och förbättrande. Som bilaga följde en mönsterbyordning. Där finns regler om försiktighet med eld, brandsyn av skorstenar, tak eller hus som är brandfarliga och vattentillgång.

1744 ca

En av två hammare vid Lanfors, tillhörande Alkvettern förstördes av eldsvåda

1744

En stuga i Tosseberg, Sunne, förstörd. Branden orsakades av en sinnessjuk dotter.

1742, juni

Ransäters dittills största skogs­brand, den gick över Boråshöjden och anställde stor skada

1745

Blixten slog ner i tornet på By kyrka.

1745 juni 14

Brand i By.(Sunne) Två stugor och en källare förstörda.

1746

Stockholms Stads Brandförsäk­ringskontor grundades. Brand­kontoret är Skandinaviens äldsta försäkringsbolag

1747

Nästan hela byn, ca 25 hus, i Elofsrud, Sunne, förstördes av brand.

1750

Ansökan om brandstod sedan 2 stugor och en bod förstörts av brand i Bäck, Sunne. Med ed styrkes att man inte vet hur elden uppkom.

1750

Ett barn uppbränt i vådeld i Färnebo socken

1750-talet

Under Pommerska kriget ödelades Kväggens mangårdsbyggnad av eld. Vid ägarens, major Kristoffer Eldhs hemkomst beord­rades 200 knektar till Kväggen för att bygga ett nytt hus.

1750

Kungligt brev att landshövding­arna ska se till att stadsplaner upprättas.

1752 april 19

Stöpsjö hytta avbrändes av vådeld. Som villkor för återuppbyggnad krävde Bergskollegium att det skulle uppföras helt och hållet av sten.

1752, jun 22

På mindre än sju timmar gick Karl­stad hel och hållen upp i rök och aska. Det var långvarig torka innan branden. Man hade eldat under natten i en bryggstuga trots förbud. I staden bodde ca 1000 personer.

1752, juli

Landshövdingen vill ändra stads­planen i Karlstad för att ge plats mellan husen, bredare gator och fritt utrymme mot vattnet. Stads­planen utarbetades av Carl Hår­leman men blev ej genomförd och staden byggs åter upp i trä. Ett brandvakthus uppfördes där nuva­rande residenstorget ligger. Borgmästaren utövade det högsta befälet. Magistraten tillsatte en avlönad brandmästare. Ca 400 brandmanskap uttogs bland bor­gare, gesäller och drängar.

1758, jan 27

Uti dagningen eller klockan mellan 6 och 7 om morgonen hände den olyckan här i Prästgården (Ekshärad) att elden, igenom tjänstefolkets för­vållande och
vårdslöshet, kom lös uti fähus­byggningen, så att bägge fähusen och foderhuset, som stod bakom och in till på östra sidan, efter 2 å 3 timmar alldeles nedbrunno; guds nåd och barmhärtighet vare inner­ligen och evinnerligen prisad, att nordanvädret var halvt lugnt, all boskapen kom undan, och loge­byggnaden, som stod mitt emot, blev oskadd och förskonad, annars hade hela gården stått i fara blivat lagd i aska.

1753

Kungl. Befallningshavare (det samma som länsstyrelsen): 4 alnar skulle lämnas obebyggt mellan varje fastighet i Karlstad. Det var den sk vretmon

1759

Två gossebarn innebrända i Fär­nebo socken

1758

Brandordning i Kristinehamn. Alla eldstäder där det eldades dagligen ska sotas varje månad om sommaren och var sjätte vecka på vintern.

1760

Hötorget i Filipstad brinner

1761

En sotarmästare anställs i Karl­stad. Böter för den som skrek okvädningsord efter honom.

1762

En man omkom vid vådeld i Färnebo socken

1762

Karlstads första byggnadsordning utfärdas.

1766

En tvåårig flicka innebränd i Färnebo socken

1760-tal

Förstördes Alsters gård av eld.

1765 okt

Allvarligt brandtillbud i Kristinehamn som föranleder ny brandordning samma år den 17 oktober.

1769

Kungsgården i Kristinehamn brin­ner igen

1766

Första förslaget om bildande av det som sedan blev sockenbolag. Sunnerbo härad i Kronobergs län önskade att varje pastorat i häradet skulle få samla och inrätta enskilda kassor och därmed bli fria för deltagande i de brandstoders ersättningar som hände utom socknen.

1769

Lillfors hammare i Storfors förstörd av vådeld.

1767 sept

Brandstodsförening antogs i Kila socken. Ingick i Värmländska bolaget 1843

1770, juli 29

Hammaren i Uddeholm drabbas av eldsvåda som lade bruket i aska och därpå följde ett betydande nybyggnadsfö­retag

1768, sept

Förslag att flytta en förfallen fattigstuga i Bro för vid eldsvåda kunde kyrkan och andra hus hotas.

1772

Äldre man uppbränd i mila i Färnebo socken

1774

I Kila socken tillsattes uppsyningsmän över eldstäder och dåliga tak.

177?

Masugnen vid Dammhyttan brann ner

1777

På 1770-talet eldhärjades sju städer däribland Filipstad och Kristinehamn. Med anledning härav sände Kungl Majt 1777 ett cirkulärbrev till rikets landshöv­dingar att bygga husen av sten och att gemensamt bilda en för­säkringskassa såsom skett i Stockholm 1746.

1775, maj 7

Stadsbrand i Filipstad varvid hela södra delen av staden ödelades inkl kyrka och dess tillhörigheter. Det var stark nordvästlig storm och torka. 30 av 60 större gårdar brann.

1778, okt 14

Kungl. Majt. underrättar riksens ständer om behov av i tid påtänka medel för att lindra följder av svåra eldsvådor.

1775 maj 17

Ett väldigt åskväder drog på natten fram över Mässvik, Liljedahl, och antände en byggnad med åtta rum. Fyra personer omkom.

1778, dec 19

Borgarståndet debatterar ett förs­lag till allmän brandordning för städer som får deltaga i brand- as­suransbolag.

1777, maj 25

Stadsbrand i Kristinehamn. Hela staden från norra till södra tullen härjades. 109 gårdar, magasin, järnbodar, rådstuga, järnvåg mm förintades helt.

1779

Brandordning fastställdes i Filipstad

1779

Brand i Nor i prästgården varvid kyrkoarkivet förstördes.

1779

Värmlands län bildades 1779 då landsdelen styckades av från Örebro län. Den första landshöv­dingen hette Johan Gustaf Uggla

1781

Östra Ämterviks äldre kyrka av trä brann genom åskeld.

1784

Brand i Rottneros (Ekeby i Gösta Berlings saga) mangårdsbygg­nad. Den var uppförd i tre vå­ningar.

1781

Två sprutor, en större och en mindre inköps till Filipstad

1782, apr 15

Allmänna Brandförsäkringsverket bildas på initiativ av Gustav III. Man tecknar brandförsäk­ring på fast egendom i städer och på landet. Detta gällde större hus, egendomar, järnburk, smedjor, sågverk, kyrkor och andra offentliga byggnader.

1783, apr

Åläggs brandvakten i Karlstad att ropa timslagen i varje gatuhörn. Sedan ropades "Gud bevare vår stad för eld och brand"

1785

Brygghuset och drängstugan vid Kastenbols kaptensboställe brann

1784

I Karlstad ställs krav på brandmur mot angränsande fastighet

1785

Tolv fastigheter försäkrades i All­männa Brandförsäkringsverket. Detta var de första försäkrade byggna­derna i Filipstad

1785

Sockenstämman i Karlskoga vill avskaffa marknaden. Marknads­platsen är belägen så nära kyrkan att minsta ovarsamhet kan orsaka brand

1787

Karlstad stad ägde tre sprutor. Stora sprutan, lilla sprutan och domkyrkosprutan. Det åligger hus­ägare att å gårdarna ha kar fyllda med vatten.

1789

Sju personer i Karlstad erhöll pen­ningbelopp för "tidig framkörning av vatten"

1790

Olof Olofsson i Esbjörbyn sökte hjälp efter vådeld.

1789, okt

Konstbyggmästare Heublein i Karlstad ska inkomma med för­slag om inrättning av vattenpum­par vid västra bron. Han hade också upp­visat en modell till en ny och för­delaktig brandstege.

1790-talet

Uddeholmsbolagets manufakturverket vid Föskefors, kallat Abrahamsfors, brann och återuppfördes inte utan lades ned 1809.

1790, dec

Ny brandinstruktion i Karlstad. Brandvakt ska finnas vid varje gård. Brandsegel skaffas.

1794 juli 20

Skogeld i Hektorsskogen (Persberg, Kalhyttan) . Varmt och torrt väder.

1792, okt

Gustav den III bevittnar Akens uppvisning på Gärdet av sitt be­römda brandsläckningsmedel. Det var en blandning av alun, vitriol, lera och rödfärg, upplöst i vatten.

1794 juli 20

Denna natt brann Nygruve kvarn (Persberg, Kalhyttan). Inget blev kvar.

1794

Anna Maria Lenngren skrev dikten ”Törstsläckningen” och rimmade på von Aken.

1793

I Kristinehamn vill man bygga upp rådhuset i trä. Med hänvisning till kungl förordning från 1776 skulle offentliga byggnader uppföras av sten avslogs denna begäran. Det blev stenhus

1795

Anläggningarna vid Mölnbacka bruk eldhärjas.

1797 mars

Hällesbyn sökte brandstod på sockenstämman. Två sätesstugor och 4 mindre uthus brann.

1794, apr 4

Kunglig cirkulärskrivelse att landshövdingar skulle se till att det Akenska medlet skulle finnas i varje stad. Beslutet upprepades 1829.

I Karlstad provas von Akens ke­miska släckmedel. Små trähus uppförs för proven. Försö­ken var så övertygande att varje husägare skulle ha ett lämpligt kvantum.

1797 nov

Brandskada på ladugårdar i Högen regleras.

1794

Kung Vetenskapsakademien skri­ver i ett betänkande att ”viktigare än alla medel, är att sörja för vat­tentillgången och för goda brand­redskap”.

1797

Gästgivare Kampf, Lillnor, tilldöms brandstod för å hans gård upp­brända ladugårdsbyggnad med inbärgad gröda.

1795, maj

Vid sockenstämma inom Nor nämns för första gången en brandstodsförening.

1799

Värmskogs kyrka brann. Orsaken var gnistor från en hyggesbränning som antände tornet.

1795

Allmänna brandförsäkringsverket klar med ett projekt om lämpligt innehåll i städernas brand- och byggnadsordningar

1799

Kolhuset vid Silverhyttan, tillhörde Alkvettern, brann och ersattes direkt med ett nytt

1800, jul 10

Vid bränning av svedjemark intill Järnskogsbron, vid Slärteg, tog den eld och förstördes. Den vållande fick tills en ny var klar ordna med en färja eller flotte.

1797

Von Aken gav ut en avhandling om släckmedel och släckningsmetoder.

1801, juni 3

Kyrkan i Norra Råda förstördes av brand efter ett åskväder.

1797 nov 19

Prästen i Långserud förmanade sockenborna att ingen hädanefter skulle begära ersättning om han vet sig själv vara vållande.

1799 maj 5

Åt Växjös olyckliga innevånare beviljades en kollekt i Väse församling, 14 rdr insamlades genast av ståndspersoner och avsändes. Stadsbranden skedde 30.3.1799.

1802 febr

När nytt tingshus skulle byggas i Långelanda (Nordmarks härad) ville en del inte behålla det gamla som låg intill. Man ansåg det var risk för brandspridning.

1802

Brand i Bjurbäckens kvarn. Stora delar av bruket förstörs

1802

Älgå Nedre bruk är det första bru­ket som försäkras i Allmänna Brandförsäkringsverket. Senare har man 104 värmländska bruk försäkrade.

1804, nov 7

Stadsbrand i Kristinehamn. Halva staden brann. Nattvakten upp­täckte branden. Nu ödelades 53 gårdar och 434 personer blev hemlösa. Kyrkan var starkt hotad och där förvarades tillfälligt 2 skeppund krut (ca 340 kg och 904 blykulor. Kyrkoherden ordnade med folk som bar ammunitionen utom räckhåll för elden.

1803

Heublein i Karlstad får låna lilla sprutan 8-14 dagar för några för­sök.

1804

Munkfors herrgård brann

1803

Brandförsäkringskontoret i Göteborg inställer betalningar efter bränderna 1802

1805, nov 27

Stor eldsvåda i Karlstad. Ett kvar­ter vid Södra Torggatan brann. En gammal man blev innebränd. Man kunde med outtröttligt flit vid sprutorna begränsa branden.

1805

Bregårdens byalag i Karlskoga tillsätter byfogde som bla skulle hålla uppsikt på ”varsamt um­gänge med elden” Den för byn gemen­samma slangvindan förva­rades hos byfogden. En uppgift var att tillse att den ständigt var i brukbart skick

1806 maj 21

Brand i Fjäll, Järnskog, varvid 16 hus för fyra olika ägare brann.

1806, aug 31

I Östmarks stämmoprotokoll vill man få bort tak täckta med farg (näver som hälls på plats av kluvna stockar)., De skulle bytas till klingersten (skiffer – påminner om klingor). Finnarna var emot detta. Men om man behöll sådana tak utgick inte brandstod efter brand

1806, jun 21

Nästan hela Sörmarks by brinner ner. Där fanns 13 boställen med 146 större och mindre hus. Ca 100 personer blev husvilla. Det var stark torka och hård blåst

1806

Tecknas brandförsäkring för Sundsbergs gård (Björne i Gösta Berlings saga).

1806 juletid

Brandstod beviljas sedan en stuga i Rämjäng (Järnskog) brunnit genom vådeld.

1806, aug 19

Kungligt cirkulär till landshövding­arna att göra en påstötning om att brand- och byggnadsordningar skulle tillställas Kungl Majt. All­männa brandförsäkringsverket granskade dem enligt 1795 års projekt.

1807

Borgviks bruk brann men åter­uppfördes genast

1807

Föreslås att vretmoar i Karlstad ökas från 4 till 16 alnars bredd beroende på om det är trä- eller stenhus eller om det finns brand­mur.

1808

Allmänna brandförsäkringsfonden uppdelas på en stadsfond och en lantfond.