Me­del­ti­den (ca 1200-1520)

Värmland utgjorde under medeltiden till övervägande delen en utmark till Sveariket, föga uppodlat och med några tiotusental innevånare. Befolkningen bodde på landet i ensamgårdar och mindre bybildningar. Land­ska­pens själv­stän­dig­het var stor och mar­kerades av att de hade skilda lagar. Värm­landslagen har ej återfunnits men var troligen en efterbildning av den västgötska. Behovet av en enhetlig lag för Sverige hade ökat.  När Magnus Eriksson var kung 1319-1364 tillkom om­kring 1350 den allmänna landslagen och stadslagen. Mycket hade tyska förebilder. En form av län fanns vanligen som ett förvaltningsdistrikt som innehades av en fogde som redovisade till kungen. Jönköpings fogdedöme omtalas 1357.

 

Redan i början av 1400-talet bröts järnmalm i Persberg och Nordmark. Under senmedeltid inleddes järnhanteringen i östra Värmland och spreds under 1600-talet till hela landskapet.

 

Under Albrekt av Mecklenburg (kung 1364-1389) kulminerade den tyska inflytandet och tyska slottsherrar var hårda mot bönderna vilket skapade oro. Under tiden för Kalmarunionen ville Erik av Pommern (kung 1396-1439) minska det tyska inflytandet men kampen mot den tyska Hansan väckte opposition i Bergslagen där man var beroende av den tyska handeln. En ekonomisk blockad mot Sverige innebar att järn och koppar inte kunde säljas. Engelbrekt Engelbrektsson (1390-1436) ledde då ett uppror i Bergslagen.

 

                      Händelser                                                                      Organisation

 

1200-tal, troligen

Det medeltida slottet Saxholmen Ölme­viken brinner. Enligt sägnen tände frun på huset och flydde med sin älskare när Saxe var i mässan i Warnums kyrka.

1200-talet

Landslagar och stadslagar med bestämmelser om brand och brandbekämpning.

 

 

1280 ca

Bjärköarätten, första svenska stadslagen

1225 jan

Den norske kungen Håkon Håkonsson ledde en straffexpedition, varvid han brände gårdar utmed Glafsfjordens stränder.

1350

Magnus Erikssons allmänna landslag och stadslag  (1357) med bygg­ningabalk. Här stadgas om brand­stod på landsbygd, den ska utgå häradsvis.

 

 

1407

Efter en stadsbrand i Stockholm förbjöds träbyggnader inom stadsholmarna. Förbudet hade ingen betydelse och upprepades på 1500-talet av bla Gustav Vasa

1434

Edsholms slott vid Grums bränns ner. Här bodde kungens fogde under medelti­den, illa tåld av hårt ansatta bönder. Vid Engelbrekts uppror och befrielsekrig 1434 intogs och förstör­des borgen av värm­ländska bönder.

1442

Kung Kristoffers landslag införs och brandstoden höjs. Det var en översyn av 1350 års lagar.

 

 

1501

Inga trähus fick byggas inom Stockholms murar. Men uthus och bodar inne på gårdarna var ändå av trä.

 

Uppdaterad 2007-11-07