Vasatiden (1521-1611)

Hyttor och bruk anlades i Värmland från mitten av 1500-talet. Gustav Vasa (kung 1523-1560) uppförde egna hammarbruk, kronobruk, för att kunna förädla järnet i Sverige. Tidigare hade tackjärn sålts till Tyskland och återköpts i förädlad form. Hertig Karl av Värmland, senare Karl IX (kung 1604-1611) uppmuntrade bergshanteringen ändå mer. I Storfors köpte han 1588 frälsegården Fors och anlade ett hammarbruk vid Storforsen. Sverige dominerade världshandeln och världsmarknadspriser sattes i Kristinehamn. Finska nybyggare uppmuntrades att flytta till Värmland i början av 1600-talet. De bedrev svedjebruk som efter hand blev mycket omfattande, brist hotade ty skog behövdes allt mer för bergsbruket. Svedjebruket förbjöds i slutet av 1700-talet. Tiden var orolig och under nordiska sjuårskriget 1563-1570 brändes gårdar i västra Värmland. Hertig Karl börjar stadsbildandet i Värmland.

Stormaktstiden (1611-1718)

Börjar med Gustav II Adolf (kung 1611-1632) och slutar med Karl XII (kung 1697-1718). Statens maktställning skulle stärkas för att ge rikedom och arbete (merkantilismen). Förvaltningen stödde detta genom reglering av det ekonomiska livet. Kronans egendom skulle utnyttjas bättre, bergsbruken förnyas, nya bruk behövdes liksom hamnar, mjöl- och sågkvarnar. Hantverkarna och manufakturer skulle in till städerna vilka skulle förbättras med offentliga byggnader – våghus, kvarnar, bodar, källare. Råvaror borde bearbetas inom landet. Ur beredskapssynpunkt ville man göra landet självförsörjande på bla gevär och segelduk. Louis De Geer (1587-1652) köpman, finansman och vapenhandlare ägde bruk i Värmland och tillverkade vapen och stångjärn. Han inkallade vallonsmeder som blev ett betydelsefullt inslag i svensk järnhantering. På 1630-talet och framåt är det skogsbrist inom Bergslagen. 1643 rasade gränsfejder med Norge (Danmark) i västra Värmland med eldshärjningar och plundringar. Kriget slutade med freden i Brömsebro. Under 1600-talet åtog sig på många håll borgerskapet att bilda en stadsvakt till förebyggande av mordbrand och eldsvådor. Det var en av få gemensamma ansträngningar i städerna. På den tiden uppstod gärna frågan om staden behövdes när den brunnit. Invånarna kunde portioneras ut på andra städer. Bergsslagsstäderna var särskilt påpassade. Länsstyrelser tillkom genom 1634 års regeringsform. All statlig förvaltning i länen lydde under "Konungens befallningshavande", dvs landshövdingen.

                      Händelser                                                                      Organisation

1563	Under Nordiska sjuårskriget brändes över tusen gårdar i västra Värmland. Fred slöts i Stettin 1570 – Älvsborgs första lösen skulle betalas. Brända gårdar fick skattelättnader.	1560 ca	Kungar försöker öka stenhusbyggandet.
1565 nov	Kungen mottog rapporter över fiendens härjningar i Elfdals, Fryksdals, Jösse, Nordmarks och Gillbergs härader. 665 hemman och torp samt prästgårdarna var brända. Prästgårdarna i Gillberga, Holmedal, Blomskog, Arvika, Köla och Fryksdalen brändes. En fjärdedel av bebyggelsen i västra Värmland brändes	1581	I ett kungligt brev försöker man avskaffa halmtak i Helsingborg. Det lyckas inte. Efter 1658 när staden blivit svensk fortsatte kampen för att få tegel på taken.

1568	Elva gårdar (bla Byn, Edane, Finnebäck, Lerhol, Näs, Strand, Takene, Vikene) brändes av en fientlig strövkår som härjade i socknen på väg till Fryksdalen	1584, mar 5	Karlstad får stadsprivilegier, hade 150 invånare. Tingvalla nämndes som socken redan 1290
1571	Hemmanet Kållerud i Kila socken bränt av våda. (Säffle)
1578	Hemmanet Rud bränt av våda. . (Säffle)	1586	Karlskoga församling grundas
1616 sept 14	Brand i Karlstad och staden totalförstörs. Kungsgården, rådhuset, prästens gård och kyrkan brann. Staden fick 2-3 års frist från alla utlagor utom Älvsborgs lösen. I staden fanns ca 200 invånare.	1611	Filipstad blir stad, Grundas av Karl IX
		1618	I Stadslagens byggningabalk förekommer förbud för tavernare (värdshusvärdar) att bränna ljus, sedan ”vård var ringd”. Dvs den klockringning morgon och kväll som var signal att man inte fick lov att gör upp eld.
		1619	”Stadga om städernas administration”  där städerna tillåts skapa egna lokala reglementen däribland brandordningar.
1634 , okt 26	Vådeld i Backetorp, brandstod beviljas enligt domboken för Fryksdals Härad. Ett 70-tal bränder nämns i häradets olika socknar	1625	Efter en omfattande brand i Stockholm genomfördes en radikal stadsreglering
1642	Ett par personer i Frykerud hade stulit mat och bränt ner en visthusbod för en fattig änka. Brotten skulle leda till dödsstraff men varken änkan eller andra ville detta utan vädjade ödmjukt till hovrätten om nåd för förövarna.	1632	Första kända brandförordningen i Karlstad (sådan fanns troligen innan). Varje gård ska ha järnyxa, stegar och hakar. En vattentunna i varje port.
1643	Rasande gränsfejder mot Norge som slutar med freden i Brömsebro år 1645. Eldshärjningar och plundringar i västra Värmland.	1634	Ny regeringsform då bland annat länsstyrelser bildas. Värmland och Närke blir ett län.
1643	I Mögsjöhyttan brann Hans Hermanssons och Håkan Svensson hytta ner.	1639	Grundas stångjärnshammare i Björkborn
		1639	För att prioritera skogsbrukets behov förbjöds svedjebränning i Bergslagen
1643 jul 10	Den första kyrkan i Nyeds socken brann ner. Ny kyrka började byggas omedelbart. Branden orsakades av åska	1642	Kristinehamn blir stad
1645 juni	Vid midsommar brann hyttan vid Örlingshyttan ned helt och hållet

1646	Oförmodad och häftig eld uppkom genom ugnen och skadade väggen och taket i Lund i Frykerud. Praktiskt taget all egendom gick  förlorad. Bonden anhöll om lindring i sina skatteutlagor.	1642	Drottning Kristina befallde att man bara fick bygga stenhus på de tomter som brann samma år.
1646	Hammaren i Borserud i Nyeds socken drabbades av vådeld. Krav på ersättning tillbakavisades ty branden hade enligt vittnen uppkommit genom gnistor från den egna skorstenen i det torra vädret hade fallit på taken.	1646	Grundas stängjärnshammare i Bofors
1648	Vid pingst brann Långbans norra hammare med två härdar.
1648	Vådeld uppkom i Humbletorp, Kil, klädesbod, stall, hölada och fähus med kläder boskap mm förlorades.
1650, febr 7	Tvenne lador med säd, hö och halm förstört. Tvärvägg, tak och några små får och gethus nedrevs och sönderkastas. I Hälgebij i Sundhs socken	1649	I Karlstad ska "en kexa" (brandhake) finnas som brandredskap.
1651	Flyggeska gården (Kungsgården eller Bro gård) vid hamnen i Kristinehamn brinner.	1649	I Karlstad tillkom ett fjärde kvarter. Tillsynsman tillsättes för att bla undersöka eldstäder.
1651	Brand i Wadiestorp, Fryksände socken. Gnistor föll på taket och avbrände alla hus samt spannmål, kläder och hugeråd.
1651, febr 7	Prästgården Åmberg (Brobyprästens gård i Gösta Berlings saga) brann ner
1651	Helgeby gård (Hedeby i Gösta Berlings saga) brann.
1652, sept 8	Nordvästra Karlstad brann. 20-talet tomter mellan torget och älven berördes. Därefter underlättas tomt och gatureglering. (Stadslagen säger att alla allmänna gator ska vara 8 alnar breda)
1652	Räflinge i Kil lades i aska aven häftig vådeld av Gabriel Oxenstierna förlorade sin frälsegård.
1654	Ett bruk i Frykerud, ägt av Hendrich Kolthoff, brann. En häftig och hastig vådeld spräckte bröstet på masugnen. En hyttdräng dog och hela anläggningen förstördes.
1654, juni 8	Elden kom lös på Hörebrohammar,(Hökebro)  Frykerud. Gnistor hade hamnat på taket, legat och pyrt och antänt hammaren som brann ner till grunden. Det hela inträffade nattetid då alla sov. Hammarsmedjan och hela brukets redskapsbestånd förstördes.	1656	Kristinehamns första förordning om brandmateriel "Var och en skall alltid låta en tunna, full med vatten, stå för sin port, såsom ock låter vid makt vara goda stegar och brandhakar".

1657, jan	Vådeld drabbade Sandviken i Frykerud. En pojke tröskade på logen när eld antände ett halmstrå och spreds snabbt. Logen och ladan med all säd brann upp.
1658 juni 6	Övre hammaren vid Bjurbäcks hytta brann.
1661	Hättsjöhyttan återuppbyggdes 1661 efter nedblåsning 1640. Redan under andra blåsningen drabbades hyttan av vådeld och blev sedan aldrig återuppförd. Dess läge var otillfredsställande.	1661	Stockholm för sin första brandordning
1662	Kyrkan i Sillerud eldhärjas	1663, apr	Vattenhinkar anbefalles i Karlstad
1662	Ena hammaren vid Älvsbacka brann
1664	Två bergsmän vid Finnshyttan miste all lösegendom genom vådeld
1665, febr	Natten efter kyndelsmäss avbrändes ett fähus med all boskap . Ur domboken	1665 okt	Kungl Majts om ”Eder och sabbatsbrott”. Förbjudes att släcka eldsvåda genom Trolldom och förbindelse med Satan.
1666 febr 21	Alla hus, säd och utsäde med boskap brann för finnen Hindrich Pålsson. Han fick del av brandstoden	1667	Man vill i Karlstad rådstuga av sten uppmura för eldsvådas skydd.
1666 apr 22	Nedbrann hela mangården vid Bjurbäcken med nattstugor och ladugård för brukspatron Michael Hansson.	1666	Efter branden i Varberg 1666 fick staden en regelbunden stadsplan
1666 apr	Stora manbyggningen på Säby säteri brann ner.
1669	Tre gårdar brann i Karlstad	1670, dec 24	Magistraten i Kristinehamn förbjuder seden att ha halm på golven till jul
1670	Tretton hus ”inaskades” för Oluff Nilsson i Åsteby i Fryksände socken.	1673	Stadgas i Kristinehamn att man inte får ha sin skorsten invid grannens vägg eller hus med mindre han bygger den 3 alnar över grannens tak.
1676-1677	Under krig med Norge brändes och plundrades många byar i Fryksdalen.
1678	Östra Hults kvarn i Ölme brann ner. Kvarndammen förstördes också genom ”en stor flod”.
1680	Yngshyttans nedre hammare brann upp och återuppbyggdes inte.
1681	Om sommaren uppbrändes den övre hammaren vid Yngshyttan.	1681 , juli 18	Kungl Majt Husesynsordning, bestämmelser om att eldfarliga hus (bastu, brygghus, torkhus) ska byggas utanför gården.
1685, aug 30	Svedjebränning som i den starka vinden flög åt byn Buberg som nedbrann	1682	Ena hammaren låg så nära intill att eldfara ansågs hota den utvändigt träklädda masugnen i Stjern

1685	En länsman i Ämtervik anmälde sin hustru för att genom vidskepelse hade fått en dyngstack att brinna så att grannarna i byn måste komma dit och släcka	1685	I Karlstad ska en lämplig vattenspruta köpas. Borgerskapet skulle kontribuera (bidraga). Den hämtades i Stockholm. Ett större vattenkar inköptes och placerades vid rådhuset.
1686	Om sommaren nedbrann Långbans hyttas masugn.	1686	Kyrkolagen förbjöd byggande av hus intill kyrka så att hon inte utsätts för eldsvåda. Där byggnader redan uppförts skall de rivas och flyttas för kyrkans säkerhet.
1687	Övre hammaren i Norums bruk, Nyed,  hade brunnit	1687, aug 19	Kunglig cirkulärskrivelse med befallning till landshövdingarna att se till att allmogen sammanträdde och överlade om hur brandstoden bäst och bekvämligast kunde utgöras.
1687, apr 30	Hemmanet Långerud brann. Vallfolket var ovarsamt med eld. 15 byggnader varar tre stugor brann	1687, sept 17	I Filipstad bildas ”Närkes och Värmlands brandstodsförening”. Värmland kom att framstå som mönsterlänet i Sverige i fråga om häradsbrandstod
		1691	Under arbete med 1734 års lag diskuterades behov av personer som sköter skorstenar.
1692	Första gången en åskskada nämns i tingshandlingar (Fryksände)	1694	Förslag till ny allmän lag – byggnadsordning blev klar med ej utfärdad.
1693	Skogsbrand i Gåsborn i trakten mellan Igelhöjden och Småsjömarken. Upphovsmannen blev aldrig upptäckt	1694	Sockenstämman i Molkom beslöt att ge höga överheten vid handen att bruket kan åstadkomma eldsvåda.
1694, maj 9	Stadsbrand i Filipstad som berör 85 gårdar.. Branden började under gudstjänsttid på ett ställe där man olovandes brände öl. Ingen fick brygga hemma, brygghus skulle ligga utanför staden. Stadsrättigheter förlorades ty man var rädd att skogen inte skulle räcka till bergsbruket om staden skulle uppbyggas. Ett manufakturverk, provinsens bästa förstördes	1694	Sprutan som inköptes till Karlstad 1685 anses "ofärdig".
1694, okt 3	Nattvaktens eldrop och klämtningar i rådhusklockan i Kristinehamn väckte stadsborna. Flera gårdar brann. Kyrkan hotades och däri förvarade avsevärda mängder krut.	1698 dec	Brev från Kungl Hovrätten om straff för de som stjäla vid olycklig vådeld.

1696	Vådeld i Mossängen. Flicka 6 mån som låg i vaggan kunde inte räddas när elden kom lös från spisen. Alla vuxna var ute på gården och arbetade	1700-1735	I genomsnitt två eldsvådor per år i Fryksdals härad
1699	Utsläppt eld i Ransäter i egen skog, endast ljung avsvedd
1699	Skogsbrand vid Älvsjön, Gåsborn, där Samuel i Lekaråsen av oaktsamhet släppt elden lös. Han fick plikta 20 daler silvermynt samt betala halva skadan.
1699, juli 6	Sunne kyrka antänds i samband med åska. Predikstol och altartavla räddades. Många lik som låg i kyrkan förbrändes och en sägen säger att en dyrbar ring som satt på general Jonas Gyllenspetz´ finger stals. Denna sägen har Selma Lagerlöf utnyttjat för boken Löwensköldska ringen
1702, juni 29	Nedbrann den på 1640-talet uppförda kyrkan i Nyed. Den antändes av åskan. Kyrkoherden ville att ny kyrka skulle byggas av sten. Men så blev det inte efter att signor Schröder hade talat med biskopen.	1706	Karl den 12e sände till Sverige en sachisk skråmästare för att organisera sotningsväsendet.  Många tyska skorstensfejare kom därefter till Sverige.
1705, juli 14	Svår brand i Ulvsby drabbar gårdar och hus	1702	Väktarrop nämns första gången i Karlstad
1710	Ena hammaren vid Långban brann och fick ej återuppbyggas.	1705	Storfors sågkvarn inrättas.
1710 mars	Djur innebrändes för Thomas Mattson i Rattsjöberg.
1713, jun 17	Nio hus brann för Clemet Finsson på Edet, Fryksände
1715,sept 20	Nämndeman Bondessons gård i Sörmarks by brann
1716	36 gårdar lades i aska i Karlstad. Därefter blev det mer brandsyn, undervisning och brandskyddsregler.	1716	Borgmästaren i Karlstad lät omedelbart vidtaga åtgärder för att förhindra nya eldsvådor. Alla skorstenar och eldstäder skulle kontrolleras ”i alla vinklar och vrår”.
		1717, maj 18	Karlstads första sprutmönstring

Uppdaterad 2007-10-11