1555

Olaus Magnus skrev ”Historia om de nordiska folken”. Där beskrivs tidens brandrisker och hur brandsläckning skedde.

Skorstenar började byggas i slutet av medeltiden och under Vasatiden. Kraven att bygga skorstenar kom i början av 1600-talet. Innan hade man bara ett hål i taket.

1563

Under Nordiska sjuårskriget brän­des över tusen gårdar i västra Värmland. Fred slöts i Stettin 1570 – Älvsborgs första lösen skulle betalas. Brända gårdar fick skatte­lättnader.

1560 ca

Kungar försökte öka stenhusbyggandet och stimulerade tegeltillverkning genom att utfärda privilegier i Stockholm. Eldfarlig verksamhet förbjöds innanför stadsmuren och träkåkar på Stadsholmen skulle rivas.

1570

Bestämmelser om inrättande av tegelbruk i Stockholm formulerades av Johan III samtidigt som man befallde att trähus skulle avskaffas.

1578

En kronotjänare i Stockholm får order att riva och avföra de hus han haft på Gråmunkeholmen. Det var en följd av att Kungl. Majt. inte ville ha trähus, bara stenhus eller korsvirkeshus accepterades

1582

I Stockholm fanns 658 hus varav 429 var av sten, 83 i korsvirke och 146 av trä.

1500-tal slut

Började det finnas sotare i Stockholm och andra städer.

1565 nov

Kungen mottog rapporter över fiendens härjningar i Elfdals, Fryksdals, Jösse, Nordmarks och Gillbergs härader. 665 hemman och torp samt prästgårdarna var brända. Prästgårdarna i Gillberga, Holmedal, Blomskog, Arvika, Köla och Fryksdalen brändes. En fjärde­del av bebyggelsen i västra Värmland brändes

1581

I ett kungligt brev försöker man avskaffa halmtak i Helsingborg. Det lyckades inte. Efter 1658 när staden blivit svensk fortsatte kampen för att få tegel på taken.

1568

Elva gårdar (bla Byn, Edane, Fin­nebäck, Lerhol, Näs, Strand, Ta­kene, Vikene) brändes av en fient­lig strövkår som härjade i socknen på väg till Fryksdalen

1584, mar 5

Karlstad får stadsprivilegier och, hade då 150 invånare. Tingvalla nämndes som socken redan 1290

1571

Hemmanet Kållerud i Kila socken bränt av våda. (Säffle)

1578

Hemmanet Rud i Säffle bränt av våda.

1586

Karlskoga församling grundas

1610

Hemman som brunnit av vådeld i Kila socken; 

Skattehemman 1/2 Bunäs

Kronohemman 1/2 Bunäs

Skattetorpet Bänterud

1611

Filipstad blir stad, Grundades av Karl IX

1616 sept 14

Brand i Karlstad och staden to­talförstörs. Kungsgården, rådhu­set, prästens gård och kyrkan brann. Staden fick 2-3 års frist från alla utlagor utom Älvsborgs lösen. I staden fanns ca 200 invånare.

1618

I Stadslagens byggningabalk fö­rekommer förbud för tavernare (värdshusvärdar) att bränna ljus, sedan ”vård var ringd”. Dvs den klockringning morgon och kväll som var signal att man inte fick lov att gör upp eld.

1630

Prästgården i Stavnäs, Gillberga, brann ner.

1619

”Stadga om städernas administra­tion” där städerna fick tillstånd att skapa egna lokala reglementen där­ibland brandordningar. Där fanns också föreskrifter om eldstäder, skorstenar och sotning och kontroll. Stadgan fick dåligt genomslag delvis pga stadsborgarnas allmänna motvillighet mot långgående nyheter

1630-talet

I slutet av 1630-talet eldhärjades den sista träkyrkan i Sunne.

1634, okt 26

Vådeld i Backetorp, brandstod beviljas enligt domboken för Fryks­dals Härad. Ett 70-tal bränder nämns i häradets olika socknar

1625

Efter en omfattande brand i Stockholm genomfördes en radikal stadsreglering

1642

Ett par personer i Frykerud hade stulit mat och bränt ner en visthus­bod för en fattig änka. Brotten skulle leda till dödsstraff men var­ken änkan eller andra ville detta utan vädjade ödmjukt till hovrätten om nåd för förövarna.

1632

Första kända brandförordningen i Karlstad (sådan fanns troligen innan). Varje gård ska ha järnyxa, stegar och hakar. En vattentunna i varje port.

1643

Rasande gränsfejder (Hannibalsfejden) mot Norge som slutar med freden i Bröm­sebro år 1645. Eldshärj­ningar och plund­ringar i västra Värmland.

1634

Ny regeringsform då bland annat länsstyrelser bildas. Värmland och Närke blir ett län.

1643

I Mögsjöhyttan brann Hans Her­manssons och Håkan Svensson hytta ner.

1639

Grundas stångjärnshammare i Björkborn

1643 jul 10

Den första kyrkan i Nyeds socken brann ner. Ny kyrka började byg­gas omedelbart. Branden orsakades av åska

1639

Göteborg får landets första brandordning som grundas på 1619 års stadga. Krav på sotning införs.

1644

Jöns Larsson i Östmark har lidit svår skada genom brand. Han tillåts söka brandstod i hela häradet.

1639

För att prioritera skogsbrukets behov av trävirke förbjöds svedjebränning i Bergslagen

1645 juni

Vid midsommar brann hyttan vid Örlingshyttan ned helt och hållet

1642

Kristinehamn blir stad

1646

Oförmodad och häftig eld uppkom genom ugnen och skadade väg­gen och taket i Lund i Frykerud. Praktiskt taget all egendom gick förlorad. Bonden anhöll om lindring i sina skatteutlagor.

1642

Drottning Kristina befallde att man i Stockholm bara fick bygga stenhus på de tomter som brann samma år.

1646

Hammaren i Borserud i Nyeds socken drabbades av vådeld. Krav på ersättning tillbakavisades ty branden hade enligt vittnen upp­kommit genom gnistor från den egna skorstenen som i det torra vädret hade fallit på taken.

1646

Grundas stängjärnshammare i Bofors

1648

Vid pingst brann Långbans norra hammare med två härdar.

1648

Vådeld uppkom i Humbletorp, Kil, klädesbod, stall, hölada och fähus med kläder boskap mm förlorades.

1650 ca

Alstrums järnbruk (ägt av Henric Kolthoff) brann, uppsattes igen 1663

1650, febr 7

Tvenne lador med säd, hö och halm förstört. Tvärvägg, tak och några små får och gethus nedrevs och sönderkastas. I Hälgebij i Sundhs socken

1649

I Karlstad ska "en kexa" (brand­hake) finnas som brandredskap.

1651

Flyggeska gården (Kungsgården eller Bro gård) vid hamnen i Kris­tinehamn brann.

1649

I Karlstad tillkom ett fjärde kvarter. Tillsynsman tillsättes för att bla undersöka eldstäder.

1651

Brand i Wadiestorp, Fryksände socken. Gnistor föll på taket och avbrände alla hus samt spannmål, kläder och husgeråd.

1651

På gården Dyrön i Visnum Kil förstördes loge och lada av brand.

1651, febr 7

Prästgården Åmberg (Brobyprästens gård i Gösta Berlings saga) brann ner

1651

Helgeby gård (Hedeby i Gösta Berlings saga) brann.

1652, sept 8

Nordvästra Karlstad brann. 20-talet tom­ter mellan torget och älven berördes. Därefter under­lättas tomt och gaturegler­ing. (Stadslagen säger att alla all­männa gator ska vara 8 alnar breda)

1652

Räflinge i Kil lades i aska av en häftig vådeld. Gabriel Oxensti­erna förlorade sin frälsegård.

1654

Ett bruk i Frykerud, ägt av Hend­rich Kolthoff, brann. En häftig och hastig vådeld spräckte bröstet på masugnen. En hyttdräng dog och hela anläggningen förstördes.

1654, juni 8

Elden kom lös på Hörebroham­mar,(Hökebro) Frykerud. Gnistor hade hamnat på taket, legat och pyrt och antänt hammaren som brann ner till grun­den. Det hela inträffade nattetid då alla sov. Hammarsmedjan och hela brukets redskapsbestånd förstördes.

1656

Kristinehamns första förordning om brandmateriel "Var och en skall alltid låta en tunna, full med vatten, stå för sin port, såsom ock låter vid makt vara goda stegar och brand­hakar".

1657, jan

Vådeld drabbade Sandviken i Fry­kerud. En pojke tröskade på logen när eld antände ett halmstrå och spreds snabbt. Logen och ladan med all säd brann upp.

1658 juni 6

Övre hammaren vid Bjurbäcks hytta brann.

1661

Hättsjöhyttan återuppbyggdes 1661 efter nedblåsning 1640. Re­dan under andra blåsningen drab­bades hyttan av vådeld och blev sedan aldrig återuppförd. Dess läge var otillfredsställande.

1661

Stockholm fick sin första brand­ordning

1662

Kyrkan i Sillerud eldhärjades

1663, apr

Vattenhinkar anbefalles i Karlstad

1662

Ena hammaren vid Älvsbacka brann

1664

Två bergsmän vid Finnshyttan miste all lösegendom genom våd­eld

1663, maj

Ordningsstadga för Kristinehamn. Alla ska ha en vattentunna och stege on 12 alnar lång vid 3 riksdalers böter. Den som slår omkull vattentunnan böte 6 rd. Den som inte lagligt bygger som skorsten ska böta 12 rd. Om skada sker böte man efter lag.

1665, febr

Natten efter kyndelsmäss avbrän­des ett fähus med all boskap . Ur dombok från Fryksdalen.

1665 okt

Kungl Majts om ”Eder och sab­batsbrott”. Förbjudes att släcka eldsvåda genom Trolldom och förbindelse med Satan.

1666 febr 21

Alla hus, säd och utsäde med bo­skap brann för finnen Hindrich Pålsson. Han fick del av brandsto­den

1667

Man vill i Karlstad rådstuga av sten uppmura för eldsvådas skydd.

1666 apr 22

Nedbrann hela mangården vid Bjurbäcken med nattstugor och ladugård för brukspatron Michael Hansson.

1666

Efter branden i Varberg 1666 fick staden en regelbunden stadsplan

1666 apr

Stora manbyggningen på Säby säteri brann ner.

1669

Tre gårdar brann i Karlstad

1670, dec 24

Magistraten i Kristinehamn förbju­der seden att ha halm på golven till jul

1670

Tretton hus ”inaskades” för Oluff Nilsson i Åsteby i Fryksände socken.

1672

Bröderna van der Heyden i Amsterdam konstruerar en brandpump och slangar av läder och segeltyg. Konstruktionen sprids snabbt till andra länder.

1676-1677

Under krig med Norge brändes och plundrades många byar i Fryksdalen.

1673

Stadgas i Kristinehamn att man inte får ha sin skorsten invid gran­nens vägg eller hus med mindre han bygger den 3 alnar över grannens tak.

1678

Östra Hults kvarn i Ölme brann ner. Kvarndammen förstördes också genom ”en stor flod”.

1680

Yngshyttans nedre hammare brann upp och återuppbyggdes inte.

1681

Om sommaren uppbrändes den övre hammaren vid Yngshyttan.

1681 , juli 18

Kungl Majt Husesynsordning, be­stämmelser om att eldfarliga hus (bastu, brygghus, torkhus) ska byg­gas utanför gården.

1683

Jon Bryngelsson i Viken har åter råkat ut för eldsvåda och tillåts söka brandstod i socknen. Fryksdalen

1685, aug 30

Svedjebränning som i den starka vin­den flög åt byn Buberg som ned­brann

1682

Ena hammaren låg så nära intill att eldfara ansågs hota den ut­vändigt träklädda masugnen i Stjern

1685

En länsman i Ämtervik anmälde sin hustru för att genom vidske­pelse hade fått en dyngstack att brinna så att gran­narna i byn måste komma dit och släcka

1685

I Karlstad ska en lämplig vatten­spruta köpas. Borgerskapet skulle kontribuera (bidraga). Den hämta­des i Stockholm. Ett större vattenkar inköptes och placerades vid rådhuset.

1686

Om sommaren nedbrann Lång­bans hyttas masugn.

1686

Kyrkolagen förbjöd byggande av hus intill kyrka så att den inte ska utsättas för eldsvåda. Där byggnader redan uppförts skall de rivas och flyttas för kyrkans säkerhet.

1687

Övre hammaren i Norums bruk, Nyed, hade brunnit

1687, aug 19

Kunglig cirkulärskrivelse med be­fallning till landshövdingarna att se till att allmogen sammanträdde och överlade om hur brandstoden bäst och bekvämligast kunde utgöras. En förening borde upprättas av häradsborna. Vid brand skall häradshövdingen utse synemän som besiktigar skadan Häradsrätten dömer hur stor brandstod som ska uttas av varje hemman.

1687, apr 30

Hemmanet Långerud brann. Vall­folket var ovarsamt med eld. 15 byggnader varar tre stugor brann

1687, sept 17

I Filipstad bildas ”Närkes och Värmlands brandstodsförening”. Värmland kom att framstå som mönsterlänet i Sverige i fråga om häradsbrandstod

1687

Lars Simonsson i Ragvaldstjärn, Fryksdalen, har varit utsatt för eldsvåda och får tillstånd att söka brandstod i hela häradet.

1691

Under arbete med 1734 års lag diskuterades behov av personer som sköter skorstenar.

1692

Jon Johansson i Uddholm, Fryksdalen, har varit utsatt för eldsvåda.

1692

Första gången en åskskada nämns i tingshandlingar (Fryk­sände)

1694

Förslag till ny allmän lag – bygg­nadsordning blev klar med ej ut­färdad.

1693

Skogsbrand i Gåsborn i trakten mellan Igelhöjden och Småsjömar­ken. Upphovsmannen blev aldrig upptäckt

1694

Sockenstämman i Molkom beslöt att ge höga överheten vid handen att bruket kan åstadkomma eldsvåda.

1694, maj 9

Stadsbrand i Filipstad som berör 85 går­dar. Branden började under gudstjänsttid på ett ställe där man olovandes brände öl. Ingen fick brygga hemma och brygghus skulle ligga utanför staden. Stadsrättig­heter förlorades ty man var rädd att skogen inte skulle räcka till bergsbruket om staden skulle upp­byggas. Ett manufakturverk, provinsens bästa, förstördes

1694

Sprutan som inköptes till Karlstad 1685 anses "ofärdig".

1694, okt 3

Nattvaktens eldrop och klämt­ningar i rådhusklockan i Kristine­hamn väckte stadsborna. Flera gårdar brann. Kyrkan hotades och däri förvarade avsevärda mäng­der krut.

1698 dec

Brev från Kungl Hovrätten om straff för de som stjäl vid vådeld.

1696

Vådeld i Mossängen. Flicka 6 mån som låg i vaggan kunde inte räd­das när elden kom lös från spisen. Alla vuxna var ute på gården och arbetade

1700-1735

I genomsnitt två eldsvådor per år i Fryksdals härad

1698

Per Jonsson i Åsteby, Fryksdalen, har genom eldsvåda mist en skvaltkvarn

1699

Utsläppt eld i Ransäter i egen skog, endast ljung avsvedd

1699

Skogsbrand vid Älvsjön, Gåsborn, där Samuel i Lekaråsen av oakt­samhet släppt elden lös. Han fick plikta 20 daler silvermynt samt betala halva skadan.

1702

Väktarrop nämns första gången i Karlstad

1699, juli 6

Sunne kyrka antänds i samband med åska. Predikstol och altartavla räddades. Många lik som låg i kyrkan förbrändes och en sägen säger att en dyrbar ring som satt på general Jonas Gyllenspetz´ finger stals. Denna sägen har Selma Lagerlöf utnyttjat för boken Löwensköldska ringen

1702 våren

Uppläses förordningen om skogsbränder – så skedde vid de flesta vårtingen i Fryksdalen härad

1700

Erik Eriksson i Tväråna, Fryksdalen, har vid eldsvåda förlorat sin kvarn.

1702, juni 29

Nedbrann den på 1640-talet upp­förda kyrkan i Nyed. Den antändes av åskan. Kyrkoherden ville att ny kyrka skulle byggas av sten. Men så blev det inte efter att signor Schröder hade talat med biskopen.

1705

Storfors sågkvarn inrättas.

1701

Torkhus med säd brann i Killingerud

1702

Två finnar döms för skogsbrand i Mången. En av dem ägde varken pengar eller jord och måste löpa gatlopp.

1702

Torkhus med inneliggande säd förstört av brand i Kymmen.

1702

Åborna på Östanbjörke, Sätterstad, Skogsberg, Säter och Arnstorp misstänkes för skogseld. De nekade och saken skulle utredas.

1702

Två gårdar i Norra Borgeby förstörda av brand.

1703

Tre personer som var dömda för skogseld var så fattiga att de ej kunde betala böterna utan fick sona med kroppsstraff.

1705.

Två stugor brann i Vitteby. Vid tillfället var bara en liten flicka hemma i stugan.

1705

En stuga med lösöre i Ingeborgjorden förstörd av eld. Ett barn om 1½ års ålder undkom utan skada.

1705

Fattig man i Askerud förlorade genom eldsvåda både stuga och lada.

1705, juli 14

Svår brand i Ulvsby drabbar går­dar och hus

1706

Karl XII sände till Sverige en sachsisk skråmästare för att organisera sotningsväsendet. Många tyska skorstensfejare kom därefter till Sverige.

1707

Stuga i Åsby förstörd av eld liksom en visthusbod i Kymstad.

1707

En kvarn vid Gårdsjöälven hade brunnit.

1708

En kvarn vid S Västerrottna hade brunnit

1708

Två stugor hade brunnit i Oleby liksom en stuga med kåve i Fasterud och en visthusbod i Strandvik.

1708

En länsman i Fryksdals härad hade förlorad en ny kölna och en ny badstuga byggd av ”gott och köpt timmer”

1710

Ena hammaren vid Långban brann och fick ej återuppbyggas.

1710

Brand i Rattsjöberg förstörde nytt fähus med 10 kor, 6 kvigor, 1 tjur och 2 kalvar.

Vid en brand i Bada förlorades 15 hus. I Gunnerud brann två stugor.

1710 mars

Djur innebrändes för Thomas Mattson i Rattsjöberg.

1713, jun 17

Nio hus brann för Clemet Finsson på Edet, Fryksände

1714 mars

Under det starka nordanvädret avbrände vådelden hela torpet Kringsberget på Dalbyskogen den 30:e, och den 31:e om morgonen hela ladugården för Håkan i Emtebjörke och hans granne Olof Larsson.

1714

Ett större antal skogseldar hade uppstått efter svedjefall. Skogvaktaren åtalade personer på många berörda gårdar.

1714

Bränder förstörde lador och fähus i Gräsmarken och en stuga i Röbjörkeby.

1714

En stuga brann i N. Ström (Silbodal) . Skadan värderades till 12 riksdaler och han beviljades 20 skilling specie från varje hemman i socknen. Så ersattes brandskada före man fick försäkring.

1714, aug 11

Kyrkan i Östra Fågelvik drabbades av åska och våldsam brand i de tjärade väggarna. Kyrkböckerna brann upp.

1715,sept 20

Nämndeman Bondessons gård i Sörmarks by brann

1716

Borgmästaren i Karlstad lät ome­delbart vidtaga åtgärder för att förhindra nya eldsvådor. Alla skorstenar och eldstäder skulle kontrolleras ”i alla dess vinklar och vrår”.

1715

Brand i Östmark förstörde mangård och uthus till värde av 298 d smt. Vid brand på Svensby säter förstördes stugor och uthus. En soldat förlorade stuga och uthus vid brand i Hägerud.

1716

Fjärdingsmannen i Ånneby förlorade stuga med kök och kammare. I Skogsberg förstördes nio hus av brand. Två stora stugor, en kåve och ett källarhus förstört av brand

1716

36 gårdar lades i aska i Karlstad. Därefter blev det mer brandsyn, undervisning och brandskydds­regler.

1717, maj 18

Karlstads första sprutmönstring

1717

Vid brand i N Västerrottna omkom ett barn och en ny stuga förstördes.