| Tidpunkt | Plats | Olyckstyp | Beskrivning | Döda | Skadade | Källa | |
| 0930 | Lund | Bränning | Enligt en isländsk text härjas Skånev av Egil Skallagrimson varvid bla det befästa Lund bränns. Skånes historia i årtal. | ||||
| 1172 | Lund | Stadsbrand | Text lyder "att Lund blev antänt". Skånes historia i årtal. | ||||
| 1187 | Sigtuna | Bränning | Sigtuna brändes delvis av baltiska vikingar. Kallas även hednisk sjörövarflotta. Troligen från Karelen. (STF 1942) | 17 | |||
| 1192 | Lund | Brand, kloster | Laurentiusklostret i Lund drabbades av en förhärjande eldsvåda som förvandlade klostret till en rykande ruin (STF 1942) | ||||
| 1192 | Vimmerby | Bränning | Vimmerby brändes av danskarna även 1454 och 1610 | 17 | |||
| 1213 | Vä | Brand, kloster | Ett kloster instiftades i Vä 1170. Det härjades av eld och flyttades därefter till Beckaskog (STF 1908) | ||||
| 1234 | Varnhem | Brand, kloster | Brand i Varnhems kloster (Sv uppslagsbok 1934) | ||||
| 1234 | Lund | Kyrkobrand | Lunds domkyrka drabbas av svår brand, taket störtar in. Skånes historia i årtal. | ||||
| 1248 | Vreta Kloster | Brand, kloster | En eldsvåda härjade Vreta Kloster - legaten Vilhelm av Sabina utfärdade avlatsbrev för dem som hjälpte till med klostrets reparation (STF 1920). Korets återuppbyggnad efter branden avslutades med invigning av biskop Bengt i närvaro av kung Magnus Ladulås. Ur folder om Vreta Kloster. | ||||
| 1256 | Varberg | Bränning | Norske konungen Hagen brände längs hela norra Hallands kust, bland Onsala och Varberg. (STF 1911) | ||||
| 1268 | Uppsala | Stadsbrand | Aros uppges ha brunnit fyra gånger, den sista 1268. | ||||
| 1276 | Växjö | Brand. Kyrka | När Birger Jarls sönder stred om kronan var danskarna med och brände Växjö, hela Värend och Finnveden drabbades. Växjö domkyrka ödelägges. Det nämns i Erikskrönikan "Der var deras mesta ärende, att de brände i Finnved och Värende. Han förskylde att Växjö domkyrka brann. Det bötte han sedan som en man. Tullgarn gavhan som bot, för att han gjorde kyrkan emot." (Småländsk medeltid och Sällsamheter i Småland) | ||||
| 1281 | Söderköping | Stadsbrand | Kung Magnus Birgersson (Ladulås) gemål Helvig kröntes i Söderköping och var den första svenska drottning som kröntes. Festligheter ägde rum men då torde oförsiktigheter blivit begånga ty hela staden brann ned. (Hildebrands medeltidshistoria - enligt Vilhelm Mobergs Min svenska historia) | ||||
| 1291 | Skänninge | Brand, kloster | Ett manligt dominikankonvent i Skänninge, byggt 1237, eldhärjades men byggdes snart upp igen. (Jarlens sekel - Dick Harrysson) | ||||
| 1297-04-14 | Stockholm | Stadsbrand | Storbränder drabbade Stockholm detta år samt 1330, 1344, 1407, 1411, 1419, 1445, 1458, 1495. Efterhand försvann trähusen och efter 1501 fick inga trähus byggas inom muren. Men uthus och bodar inne på gårdarna var alltjämt av trä. (Julstämning 2002) | 25 | |||
| 1308 | Jönköping | Brand, slott | Under brödrakriget brändes gårdar för att försvåra proviantering. Båda sidor brände. Hertig Erik brände slottet i Jönköping. (Småländsk medeltid) | ||||
| 1311 | Visby | Stadsbrand | Efter denna stora brand i Visby uppfördes några byggnader i tegel. Det ansågs vara stor lyx eftersom stenarbetare hämtades från de tyska städerna. (Visby 1361) Enligt de isländska annalerna finns en uppgift som vittnar om katastrofen. Där står att, “staden brann som ett enda stort bål”. | ||||
| 1312 | Alvastra | Brand, kloster | Alvastra klosterkomplex härjades av eldsvådor 1312 och 1415. (STF 1942) | ||||
| 1312 | Skanör | Bränning | En flotta från Rostock bränner det kungliga slottet vid Skanör. Skånes historia i årtal. | ||||
| 1314-05-13 | Visby | Stadsbrand | Nästan hela Visby brann. Svårt hungersnöd i hela landet. (Visby hist div) | ||||
| 1327 | Stockholm | Stadsbrand | Stockholms andra stadsbrand då det äldsta slottet lades i aska. Ev 1330. | 19 | |||
| 1362 | Visby | Stadsbrand | Detta var året efter Waldemar Atterdags brandskattning och Visby förstördesav brand (Visby hist div) | ||||
| 1380 | Skara mfl | Bränningar | En dansk-norsk armé skulle fördriva mecklenburgare. I förbifarten brändes Skara, Jönköping, Örebro och Västerås. (Närke - ett bildverk, STF 1930) | ||||
| 1380 | Västerås | Stadsbrand | Den första eldsvådan av svårare art i Västerås. | 22, 24 | |||
| 1388 | Linköping | Bränning | Linköping uppbrändes av Albrekts av Mecklenburgs krigshär. | 24 | |||
| 1388-06-14 | Vadstena | Brand, kloster | En farlig och häftig vådeld nedbrände hela träkapellet, båda stenhusen samt en stor del av systrarnas bostad vid Vadstena kloster. En broder omkom. | 1 | 26 | ||
| 1389 | Enköping | Stadsbrand | Enköping drabbades av stadsbrand. Ödeläggande bränder drabbade staden även 1572, 1609 och 1799 | 17 | |||
| 1390 | Västerås | Bränning | Västerås brändes av de tyska horderna som under drottning Margaretas tid hemsökte och ödelade stränderna runt Mälaren och vid Östersjön. | 22, 24 | |||
| 1394 | Malmö | Kvartersbrand | Västra delen av Malmö brändes av tyska sjörövarsällskap sk vitaliebröderna. (Från brandvakt till rökdykare) | 24 | |||
| 1400 | Visby | Stadsbrand | 117 hus och Maria kyrka i visby föstörs av brand. (Visby hist div) | ||||
| 1404-05-21 | Slite | Bränning | Borgen i Slite brändes av drottning Margretas egna trupper vid striden med Tyska Orden. (Gotl historia i Landet runt maj 04) | ||||
| 1407 | Stockholm | Stadsbrand | Stockholms tredje stadsbrand med 1600 dödsoffer. Branden uppstod pga blixtnedslag i den nästan helt trähusbebyggda gamla staden. Många uppges ha drunknat när de flydde undan elden. Förbud infördes efter denna brand mot träbyggnader inom stadsholmen. Förbudet hade ingen större betydelse och upprepades av Gustav Vasa på 1500-talet. (Stockholms historia under 750 år) | 100? | 19, 25 | ||
| 1414-04-05 | Alvastra | Brand, kloster | "Eld uppkom i abbotens i Alvastras gård och uppbrände en stor del av husen och dessutom tvenne, som lågo i samma säng, vilka några sägs varit makar, andra icke". | 2 | 26 | ||
| 1418 | Helsingborg | Stadsbrand | Hela Helsingborg med kyrkor och slott lades i aska. (Hälsingborgs brandförsvar genom tiderna, 1945) | ||||
| 1419 | Stockholm | Stadsbrand | Storbrand i Stockholm som även förstörde det kungliga slottet som återuppförts efter branden 1330 (?). Även stadens arkiv lades i aska inkl stadsprivilegier. (Stockholms historia under 750 år) | 19, 22 | |||
| 1424 | Landskrona | Bränning | Hanseaterna bränner Landskrona. Skånes historia i årtal. | ||||
| 1428 | Landskrona | Bränning | Landskrona plundrades och brändes av hanseaterna. | 17 | |||
| 1432 | Vreta Kloster | Brand, kloster | Vreta Kloster brinner igen och kyrkan och klostret ödelades (STF 1920 o folder om Vreta Kloster). | ||||
| 1434-06 | Dalarna | Bränning | Fogdefästet Borganäs i södra Dalarna brändes ner. Början på Engelbrektsfejden (Rimkrönikan o Vilhelm Mobergs Min svenska historia) | ||||
| 1434-09 | Småland | Bränningar | Under Engelbrektsfejden brändes Rumlaborg utanför Jönköping samt Trollaborg och Piksborg. Uppretade bondestyrkor drev ut tyskfödda fogdar. (Slott och herresäten i Småland) | ||||
| 1437 | Uppsala | Brand, kyrka | Vid en svår brand i Uppsala skadades domkyrkan och ett flertal större byggnader. | 24 | |||
| 1438 | Värmland | Bränning | I nordvästra Värmland, i Jösse härad, betvingades upprorsmän av Karl Karlsson Bonde. Som vedergällning skövlades Fryksdalen och Älvdalen under senvintern. I både Västmanland och Värmland tillgreps elden för att betvinga bönderna. (Vilhelm Mobergs Min svenska historia) | ||||
| 1440 | Helsingborg | Stadsbrand | Omfattande brand i Helsingborg då även den inte färdiga Mariakyrkan skadades. (Hälsingborgs brandförsvar genom tiderna, 1945) | ||||
| 1442-03-24 | Linköping | Brand, kyrka | Klostret i Linköping brann ner. | 13, 24 | |||
| 1448-01-06 | Sverige | Oväder | En ohygglig orkan drabbade Sverige och en mängd skog fälldes. I Skänninge Svartbrödrakloster blev två munkar ihjälslagna när taket över högkoret rasade in under mässan. Detta var på Kung Kristoffers dödsdag. Kung Kristoffer dog på Helsingborgs slott Kärnan i januari 1448. Det berättas, att på hans dödsdag drog en väldig orkan fram över landet. Massor av träd och skogar blåste ner. I Skänninge kloster rasade ett valv in under ovädret varvid två munkar dödades.(Vilhelm Mobergs Min svenska historia) I den medeltida Karlskrönikan står följande att läsa: Den blåste omkull så mången skog och mången skorsten nederslog och blåste bort att ingen visste var de flögo bland skog och kvistar. Där blåste då bort så mången ett tak att det vart mången stort omak. Alla som voro ute för det väder svuro att fanen (djävulen) var där visserligen med. | 2 | |||
| 1449-08-23 | Visby | Bränning | Kung Christian av Danmark anfäll Visby och kastade ut svenskarna. Staden stacks i brand. Många omkom i bränderna. (Visby hist div) | ||||
| 1452 | Helsingborg | Bränning | Svåra skador på Helsingbrog i samband med Karl Knutssons härjningståg. (Hälsingborgs brandförsvar genom tiderna, 1945) | ||||
| 1452 | Lund | Bränning | Lund bränns av Karl Knutsson, Domkyrkan och biskopsgården försvaras och räddas. Skånes historia i årtal. | ||||
| 1452 | Vä | Bränning | Staden Vä brändes av Karl Knutsson (STF 1908) | ||||
| 1455 | Lödöse | Bränning | Lödöse bränns och skövlas av danska trupper. Skånes historia i årtal. | ||||
| 1464 | Arboga | Stadsbrand | Ture Turesson Bjelke brände Arboga på unionskung Kristian 1 uppdrag. | 24 | |||
| 1466 | Skänninge | Stadsbrand | Förödande brand i Skänninge (webb). I konkurrens med Vadstena och på grund av svåra bränder förlorade staden sin betydelse under 1400-talet (Bra Böckers lexikon) | ||||
| 1467 | Bergkvara | Brand, slott | Ture Turesson (Bjelke) i Värend inföll med en dansk här och skövlade och brände Bergkvara borg. (3dag årg 8 s782). Samma sak hände ett par år senare då kung Kristian företog ett strövtåg in i södra Sverige. | 3 | |||
| 1468 | Arboga | Stadsbrand | Svår brand i Arboga. | 24 | |||
| 1473 | Uppsala | Stadsbrand | Ödelades nästan hela Uppsala i en brand som även brände domkyrkan. | 25 | |||
| 1480 | Arboga | Stadsbrand | Svår brand i Arboga även detta år. Svår nöd rådde och staden var under sex år befriad från all skatt. | 24 | |||
| 1487-09-10 | Vadstena | Stadsbrand | En stor brand härjade Vadstena. Sankt Peters kyrka och kloster med angränsande gårdar räddades (Vadstena skola) | ||||
| 1488 | Linköping | Stadsbrand | Brand i Linköping varvid även Domkyrkan berördes. | 13 | |||
| 1501 | Uddevalla | Bränning | Svensk trupp bränner Uddevalla (Uddevalla.se) | ||||
| 1502 | Stockholm | Bränning | Danskarna satte eld på Stockholm (Julstämning 2002) | ||||
| 1509 | Vä | Bränning | Staden Vä brändes av Svante Sture (STF 1908) | ||||
| 1511 | Skara | Bränning | Danskar plundar och bränner Skara. Skånes historia i årtal. | ||||
| 1513 | Arboga | Stadsbrand | Arbogas centrala norra stadskärna brann. (Arboga stadskärna. Bebyggelsehistoria och byggnadsordning) | ||||
| 1516 | Växjö | Stadsbrand | En fjärdedel av Växjö brann (Växjö brandkår - jubileumsskrift) | 25 | |||
| 1517 | Västervik | Stadsbrand | Västervik stad och fästningen Stäkeholm (Stegeholm) brändes av danskarna som använde "fyrbollar" för att tända borgen. Förödelsen var så stor att de stadsbor som överlevt striderna flyttade till Gamleby där staden tidigare legat. (Slott och herresäten i Småland). Upp emot 200 personer uppgavs innebrända. Det skulle dröja ett par decennier innan Västervik började resa sig igen (Småländsk medeltid) | ||||
| 1519 | Uddevalla | Bränning | Danska soldater bränner Uddevalla (Uddevalla.se) | ||||
| 1520 | Ulricehamn | Bränning | Sten Sture den yngre hade sitt läger söder om Ulricehamn (som då hette Bogesund) under ett slag. Han blev skjuten i benet på Åsunden. Efter striden brände danskarna staden. (STF 1911) | 17 | |||
| 1520 | Falköping | Stadsbrand | Allvarlig stadsbrand drabbar Falköping | 28 | |||
| 1521 | Öregrund | Bränning | Danskarna brände och förstörde hela Öregrund | 28 | |||
| 1521-04-29 | Västerås | Bränning | Västerås brändes av danskarna. Även domkyrkan brann | 17, 22 | |||
| 1522 | Uppsala | Bränning | Under Gustav Vasas strider med danskarna brände dessa stora delar av Uppsala inklusive ärkebiskopshuset. | 25 | |||
| 1523 | Skabersjö | Brand, slott | Gården brändes av Malmös borgare. | 23 | |||
| 1525 | Stockholm | Brand, slott | Brand på Slottet Tre kronor. Det kungliga gemaket och silverkammaren blev lågornas rov. (Julstämning 2002). | 19, 22 | |||
| 1525-05-13 | Visby | Bränning | Visby stormades och intogs av Lübeckarna som brände nordvästra stadsdelarna. Flera kyrkor brändes Sannolikt bränder svenskarna (Sören Norrbys) soldater och tillämpade brända markens taktik. (Visby hist div) | 17 | |||
| 1527-06? | Norrköping | Stadsbrand | Stadsbrand i Norrköping. Mycket lite är känt men staden var svårt härjat eftersom man fick fyra års skattebefrielse. (Norrköping brinner) | ||||
| 1529 | Gudhem | Klosterbrand | Ödeläggande brand ödelade anläggningen. (Bra Böcker). En stor treskeppig kyrka av sandsten hörande till Gudhems kloster brann ner 1539 (Fernow II) | ||||
| 1530 ? | Husaby | Brand, slott | Biskopsborgen i Husaby brann. Mycket talar för att Gustav Vasa lät bränna borgen efter reformationen. Innan hade det mesta av värde förts bort. (Bygden kring berget) | ||||
| 1533 | Lidköping | Stadsbrand | Lidköping härjades av en storbrand och kungen beviljade staden skattefrihet i tre år till hjälp för återuppbyggnaden. | 25, 26 | |||
| 1535 | Strängnäs | Stadsbrand | Strängnäs drabbades av en svår brand. Skattefrihet beviljades under sex år. | 26 | |||
| 1542 | Bergkvara | Brand, slott | Borgen Bergkvara var en av Gustav Vasas befästa borgar under Dackefejden. Där ingicks en "vapenvila" med Nils Dacke. Men han bröt överenskommelsen, stormade, intog och brände borgen. Därefter var den en ruin. (3dag årg 8 s782) | 3 | |||
| 1543 | Uppsala | Brand, kvarter | Uppsala härjades av en stor brand som bla ödelade klostret, S:t Pers och Mariakyrkorna, vilka därefter nedbröts. (Sv Uppslagsbok 1936) | ||||
| 1546 | Riseberga | Klosterbrand | Nunneklostret i Riseberga (Närke) som tillhörde cisternciensorden brann ner 1546. (Bra böcker) | ||||
| 1546-04-05 | Linköping | Stadsbrand | Halva Linköping brann av. Domkyrkan räddades. | 13 | |||
| 1546-05-18 | Linköping | Stadsbrand | Det som inte brann i april (Linköping) brändes denna gång. Domkyrkan torn och tak brann. Kungen bekostade uppbyggnad av domen. | 13 | |||
| 1555 | Stockholm | Kvartersbrand | Uppstod vådeld i Stockholm utanför nya muren vid Västerlånggatan och alla hus från Gråmunkegränd till Kornhamn brann. Det tog eld i tjära på den nybyggda skansen längs strandkanten. Det medförde att man fick springa till andra sidan holmen för att hämta vatten vilket försvårade släckningen. (Julstämning 2002). Som en följd av branden påbjöd kungen den 1557 att alla farliga trähus i Stockholm skulle rivas (Skorstensfejaryrket i Sverige) | ||||
| 1563 | Värmland | Bränningar | Under Nordiska sjuårskriget brändes över tusen gårdar i västra Värmland. Fred slöts i Stettin 1570 - Älvsborgs första lösen skulle betalas. | ||||
| 1563 | Uddevalla | Bränning | Svenska trupper plundrar och bränner Uddevalla (uddevalla.se) | ||||
| 1563-07 | Älvsborg | Bränning | Unde sjuårsfejden intog och brände danskarna Älvsborgs stad i grunden (Fernow I) | ||||
| 1564 | Värnanäs | Brand, slott | Under nordiska sjuårskriget bodde Erik XIV på Värnanäs vilket ledde till att gården brändes av danskarna. Den byggdes upp igen av Johan III. (Slott och herresäten i Småland) | ||||
| 1564 | Ronneby | Bränning | Ronneby brändes (ödelades) av Erik XIV under nordiska sjuårskriget (Bra Böcker). | 17 | |||
| 1564 | Åhus | Bränning | Klas Kristersson Horn brände Åhus. (STF 1908) | ||||
| 1564 | Dalsland | Bränning | 55 hemman brändes i Dalsland under Nordiska sjuårskriget (STF 1981) | ||||
| 1564 | Ängelholm | Bränning | Svenskarna plundrar och bränner Ängelholm. Skånes historia i årtal. | ||||
| 1565 | Lekeberga | Brand, kloster | Riseberga kloster brann ner (boken Närke) | ||||
| 1565 | Ängelholm | Bränning | Ängelholm brändes under nordiska sjuårskriget. | 17 | |||
| 1565 ? | Vanås | Brand, slott | Borgen Vanås brändes under nordiska sjuårskriget. Bönder brände adelns gårdar i hela Skåne. | 23 | |||
| 1565-08-27 | Varberg | Bränning | Varberg brändes under nordiska sjuårskriget av svenskarna. (STF 1911) | 17 | |||
| 1566 | Varnhem | Bränning | Varnhem brändes av danskarna (Sv uppslagsbok 1934) | ||||
| 1566-07-13 | Ulricehamn | Bränning | Ulricehamn (då Bogesund) brändes av danskarnas här under befäl av Daniel Rantzau. (Falköpings brandförsvar 100 år) | 17 | |||
| 1566-07-15 | Falköping | Stadsbrand | Falköping brändes av en dansk här (Falköpings brandförsvar 100 år) | 28 | |||
| 1566-07-23 | Skara | Bränning | Danskarna brände bla domkyrkan i Skara (STF 1970) (Falköpings brandförsvar 100 år) | ||||
| 1567 -10 | Jönköping | Stadsbrand | Jönköping hade utrymts och till stor del nedbränts av svenskarna som retirerade för den danske befälhavaren. | 13, 28 | |||
| 1567-11 | Östergötland | Bränning | Danske befälhavaren Rantzau brände Alvastra kloster och två dagar senare även Vadstena och S:a Birgitta kloster. Rantzau kom tillbaka i december för att bränna det som fanns kvar. De flesta kunde rädda sina liv inom slottets murar. (Vadstena Skola) | 13 | |||
| 1567-11-20 | Linköping | Bränning | Linköping brändes av svenskar i kriget mot danskarna . Domkyrkan brann. | 13 | |||
| 1567-12 | Söderköping | Bränning | Söderköpingsborna tände eld på sin stad varefter Rantzau plundrade den fullständigt. (Nord. Uppslagsb) | ||||
| 1567-12-03 | Norrköping | Bränning | Norrköping brändes. Där kan ha funnits högst 150 gårdar. En del stadsbor gömde sina värdeföremål i Strömmen. En del av detta återfanns först 1604 då vattnet var lågt. Kungen försökte få innevånarna att bygga i sten eller reveterat trävirke. 1572 skrev han brev om detta till de berörda städerna. (Norrköping brinner) | 28 | |||
| 1568 | Eksjö | Bränning | Eksjö brändes av Rantzaus danska här i samband med Nordiska sjuårskriget. Efter den branden flyttades staden ca 500 meter åt nordost till nuvarande läge. (Brandskydd i trästäder - SRV och RAÄ) | 20 | |||
| 1568 | Östergarn | Bränning | Kyrkan brändes och hela trakten kring Östergarn på Gotland plundrades av svenskarna (STF 1908) | ||||
| 1568 | Dalsland | Bränning | 281 rövade och brända hemman och torp i 24 socknar i Dalsland inkl 6 prästgårdar (STF 1981) | ||||
| 1569 | Gävle | Brand, kvarter | En svår eldsvåda härjade Gävle. Elden nådde även fogdegårdarna och dess träbyggnader kunde endast delvis räddas. (STFs årsskrift 1932 - vårt nordligaste Vasaslott) | ||||
| 1569 | Ystad | Bränning | Ystad härjades och brändes av svenskarna. Även rådstugan brändes och där fanns alla gamla handlingar. Staden drabbades både under den sista danska tiden och den första svenska. Svårast var det 1644-45, 1659, 1676 och 1678. | 17 | |||
| 1569 | Åhus | Bränning | Åhus befästes och då lät hertig Karl under ett härjningståg i Skåne bränna sävål Vä som Åhus. 1617 upphävde Kristian den IV Åhus stadsprivilegier. (STF 1908) | ||||
| 1569 | Örebro | Stadsbrand | Vid en våldsam brand i Örebro ödelades 24 gårdar i södra delen av staden. (Närke - ett bildverkm sid92) | ||||
| 1569 | Arboga | Stadsbrand | Södra delen av Arboga förstördes av brand. | 24 | |||
| 1569 | Västerås | Stadsbrand | Vid en svår brand i Västerås förstördes förutom bebyggelsen även medeltida handlingar. | 28 | |||
| 1569 | Sölvesborg | Bränning | Svenska trupper bränner Sölvesborg. Skånes historia i årtal. | ||||
| 1570-02-27 | Växjö | Bränning | En dansk här brände Växjö. | 25 | |||
| 1571 | Sala | Gruvras | Ras i Sala silvergruva. Taket till Herr Stures botten föll in | 21 | |||
| 1572 | Uppsala | Brand, slott | Uppsala slott härjades av eld men Johan III fortsatte bygget. Även domkyrkan skadades. Det sägs att det var mordbrand. | 21, 23, 25 | |||
| 1572 | Enköping | Stadsbrand | Hela Enköping förstördes av brand. | 28 | |||
| 1573 | Öregrund | Stadsbrand | Öregrund drabbade av av en stadsbrand som förstörde hela staden. | 28 | |||
| 1585 | Stockholm | Kvartersbrand | På Stadsholmens västra sida, Stockholm, härjade en omfattande brand. | 28 | |||
| 1598 | Vadstena | Brand, slott | Efter en brand i Vadstens slott 1598 restaurerades och fullbordades slottet under Hans Flemmings ledning. Slottet grundades 1545. (Bonniers lexikon) | ||||
| 1603 | Gävle | Stadsbrand | 83 gårdar brann i Gävle. Det var nästa 1/3 av bebyggelsen. (Gävle brandkår 1891-1991) | ||||
| 1609 | Enköping | Stadsbrand | Mycket omfattande brand i Enköping | 28 | |||
| 1611 | Dalsland | Bränning | Under Kalmarkriget brändes 80 hemman i Dalsland (STF 1981) | ||||
| 1611 | Växjö | Stadsbrand | Hela staden nedbränd av danskarna i samband med Kalmarkriget. (Växjö brandkår - jubliéskrift) | 25 | |||
| 1611 | Skara | Bränning | En dansk här brände Skara. | 25 | |||
| 1611-04-29 | Visby | Stadsbrand | Våldsam brand i norra Visby som förstör sex värn och ca 200 byggnader. Tre kvinnor omom och många skadades. (Visby hist div) | 3 | |||
| 1611-07-12 | Göteborg | Stadsbrand | Göteborg, som var nyanlagt, brändes helt av en dansk eskader. Med detta inleddes Kalmarkriget 1611-13. | 17 | |||
| 1612 | Jönköping | Bränning | Jönköping brändes helt och hållet av de egna borgarna vid danskarnas anfall. | 17, 25 | |||
| 1612 | Varberg | Bränning | Varberg brändes under Kalmarkriget | 17 | |||
| 1612 | Växjö | Bränning | Växjö brändes och skövlades av en dansk här i samband med Kalmarkriget. Även Hov och Kronobergs slott brann. Gustav II Adpolf var 1616 i Växjö fyra dagar för att ordna med återuppbyggnaden. (Sällsamheter i Småland, Värend) | 17 | |||
| 1612 | Skara | Bränning | En slottsanläggning i Skara brändes av vid ett danskt anfall. | 28 | |||
| 1612-01-12 | Vä | Bränning | Staden Vä brändes av Gustav II Adolf. Pga av detta upphävde Kristian IV staden priviligier och uppmande Vä:s borgare att bege till sig Allö och bygga nytt. Det är nuvarande Kristianstad (STF 1908). De svenske härjade i hela nejden och försökte även bränna borgen Hovdala som också ligger i göingebygden. Fred slöts i Knäred 18 januari 1613. | 23 | |||
| 1612-02-26 | Kungälv | Bränning | Kungälv brändes och flyttades då från sitt gamla läge vid Fästningsholmen. Men sedan staden eldhärjats 1645 och 1676 flyttades den till sitt nuvarande läge på fastlandet. Byggnadsvärlden 46/1945 | 17 | |||
| 1612-03 | Uddevalla | Bränning | I en svensk hämndaktion bränns stora delar av Uddevalla (uddevalla.se) | ||||
| 1613 | Västervik | Brand, slott | Stegeholms slott låg i ruiner efter Kalmarkriget 1611-13. Det var svenskarna som råkade sätta slottet i brand sedan danskarna gett sig av. (Slott och herresäten i Småland) | ||||
| 1614 | Klarälvsdalen | Översvämning | Ungefär vart hundrade år förstörde vattnet byar nära Klarälven.1614 var det en stor översvämning som förstörde hus och gröda. Änkedrottning Kristina medgav den 28 december skattelindring. Sommaren 1650 var olyckan framme igen och en nådig resolution gav lindring i utlagorna (Ekshärads socken) | ||||
| 1616 | Karlstad | Stadsbrand | Karlstad totalförstördes av brand som även drabbade Kungsgården, rådhuset och kyrkan. Staden fick 2-3 års frist från alla utlagor utom Älvsborgs lösen | vbk | |||
| 1617 | Trelleborg | Stadsbrand | Stora delar av Trelleborg förstördes av brand. Annan uppgift säger det var 1619 - stadsrättigheterna upphävdes av kung Christian. (Skånes historia i årtal) | 17 | |||
| 1619 | Halmstad | Stadsbrand | Halmstad förstördes nästan helt. Armod och elände följde. Kung Christian IV såg dock olyckan som en utmaning och började modernisera staden. | 17, 20 | |||
| 1624 | Laholm | Stadsbrand | Förödande brand i Laholm | 20 | |||
| 1624 | Ottenby, Öland | Markbrand | Häftig eld i ljungen nordost om Otteby lund. Allmogen kunde endast med största möda förhindra att lunden antändes. 100 år senare hade ljungen ej kommit tillbaka. (Carl von Linnés Öländska resa 1741) | ||||
| 1625 -09-01 | Stockholm | Kvartersbrand | Brand startade i ett brygghus på Västerlånggatan. Detta samt alla hus och bodar i närheten var fulla med ved. Ved lagrades även på vindarna. Det var västanväder så elden flög uppåt staden. Stenar föll från korsvirkeshusen och dödade ett par människor. Samma område brann 1555 då började det i ett brygghus. Ståshållare Klas Horn ledde en undersökning om vad som brustit i brandförsvaret. Bland annat hade vattenkörarna flytt eller höjt priset på vattnet. (Julstämning 2002 och Stockholms historia under 750 år) | 28 | |||
| 1628-08-10 | Stockholm | Fartygsolycka | Regalskeppet Vasa sjönk i Stockholms ström sedan det under jungfrufärden, redan efter 15 minuter, träffats av en häftig vindstöt. Det var Sveriges dittills troligen största och ståtligaste krigsfartyg. Mellan 30-50 av de 150 ombordvarande omkom. Vasa sjönk på 32 meters djup mellan Stadsgårdskajen och Beckholmen. 1961 kunde Vasa bärgas. (Vasamuseet) | 30-50 | |||
| 1637 | Laholm | Stadsbrand | Förödande brand i Laholm | 20 | |||
| 1642 | Stockholm | Kvartersbrand | Eldsvåda härjade området från Jacobs kyrka till Johannes kapell och ner över Regeringsgatan. På drottning Kristinas befallning anmodas därefter tomtägarna att bygga stenhus på de avbrunna tomterna. (Julstämning 2002). 247 gårdar lades i aska. | 19 | |||
| 1642-11-25 | Stockholm | Brand, slott | Fyra av slottet Tre Kronors torn störtade samman vid hotande eldsvåda. Drottning Kristina måste fly ur sina rum. | 11 | |||
| 1644 | Vänersborg | Bränning | Vänersborg ödelades under Hannibalsfejden. | 17 | |||
| 1644 | Laholm | Stadsbrand | Förödande brand i Laholm | 20 | |||
| 1644 | Lindesberg | Stadsbrand | Lindesberg (Linde) drabbades av en förödande brand varvid staden till större delen förstördes. För att skynda på uppbyggnaden erhöll staden under följande år åtskilliga skattelindringar. (Västra Västmanland, hembygdsbok). Arbogaborna klagade till Kungl Majt över Lindesbergs tillkomst. Arbogas järngrossister, hantverkare och köpmän hade fått konkurrens. (Lindesberg - sommarstad vid sekelskiftet samt del 3 Noraskogs arkiv Johansson) | ||||
| 1644 | Uddevalla | Bränning | Uddevalla brändes av svenskarna och bland annat kyrkan förstördes. | 28 | |||
| 1645 | Åmål | Bränning | Åmål blev under Hannibalsfejden förstört av norskar. Det var två år efter stadens grundande. | 17 | |||
| 1645 | Dalsland | Bränning | Under Hannibalsfejden brändes 230 hemman och tre prästgårdar i Dalsland (STF 1981) | ||||
| 1645 | Kungälv | Stadsbrand | Kungälv eldhärjades även 1676 och staden förlades sedan till sitt nuvarande läge på fastlandet. | 17 | |||
| 1647 | Kalmar | Stadsbrand | Medeltidsstaden Kalmar brann. De gamla planerna på att anlägga en ny stad på Kvarnholmen kunde sättas i verket. Regeringen befallde att så skulle ske. | 20 | |||
| 1648 | Sigtuna | Kvartersbrand | Ett tiotal gårdar förstördes vid en omfattande brand i Sigtuna | 28 | |||
| 1648-10-10 | Göta Älv | Ras | Största kända skredet i Sverige skedde vid gården Intagan. Älven dämdes upp av utglidande lermassor som höjde nivån uppströms med 10 meter. När vattenmassorna bröt igen uppstod en flodvåg som orsakade stora skador nedströms. Skredområdets totala areal är ca 27 ha. (Statens Geotekn Institut) | ||||
| 1649 | Växjö | Stadsbrand | Växjö drabbades av eldsvådor även 1658, 1690, 1753, 1799, 1838 o 1843. | 17 | |||
| 1649-07 | Östergötland | Översvämning | Översvämningar orsakades av synnerligen kraftiga regn som inleddes den 27 juli. Hela Östergötland drabbades av denna Olsmässeflod. Åren 1650-52 var det svår missväxt. Hungersnöd och sjukdomar ledde till tusentals dödsfall. Men allt kunde inte bero på Olsmässefloden även om ängar, sådd, utsäde, kvarnar och husdjur försvann med regnvattnet. Det drickbara vattnet förorenades också. | SMHI | |||
| 1650 | Arboga | Stadsbrand | Stadsbrand i Arbogas södra delar. (Arboga stadskärna. Bebyggelsehistoria och byggnadsordning) | 24 | |||
| 1650 | Södertälje | Stadsbrand | En förödande brand drabbade Södertälje och vid återuppbyggnaden genomfördes en radikal ändring av stadsplanen. | 28 | |||
| 1652 | Öregrund | Stadsbrand | Öregrund förstördes helt vid en stadsbrand. Efter denna brand byggdes staden upp med en rätlinjlig stadsplan enlig beslut av Drottning Kristina (Nätet om Öregrund) | 28 | |||
| 1652 -09-08 | Karlstad | Stadsbrand | Nordvästra Karlstad brann. Ett 20-talet tomter mellan torget och älven förstördes. Därefter underlättas tomt och gaturegleringen. | vbk | |||
| 1652-09-29 | Stockholm | Kvartersbrand | Väldig eldsvåda brände ner stora delar av Norrmalm, hela delen öster om Brunkeberg. Elden uppkom hos en bagare. 3-400 hus brann däribland 5-6 stenhus. Det var förutom vad som blivit nedrivet i förtid för att komma före skadan. Soldater gjorde sitt bästa. Drottningen red om kring och var misslynt på borgmästarna. Med sin kommenderstav tvingade hon folk att arbeta. 5 eller 6 människor blev uppbrända. | 5 | 11, 21 | ||
| 1653 | Luleå | Stadsbrand | Luleå härjades svårt även 1657. | 17, 25 | |||
| 1655 | Gotland | Skogsbrand | Skogsbrand i Buttle socken på Gotland som omfattande cirka 5500 hektar | ||||
| 1655-07-30 | Norrköping | Stadsbrand | Stadsbrand i Norrköping. Båda de äldsta stadsdelarna drabbades. Branden uppståd vid Olofsmäss, den andra marknadsdagen. Man vet i vilket hus branden började men inte varför. Plundringar skedde. Ingen brandsläckning kunde organiseras. En ny stadsplan, godkänd av drottning Kristina, kunde genomföras. Stadsmuren revs och användes till nya husgrunder. (Norrköping brinner) | 14 | |||
| 1657 | Luleå | Stadsbrand | Hela nybyggda staden Luleå med rådstugan och alla där förvarade handlingar förstördes, Elden säga ha orsakats av lappar som genom vårdslöshet antänt skogen. | 25 | |||
| 1658 | Lillöhus | Slottsbrand | Lillöhus, vid Kristianstad, intogs och brändes av svenskarna, Karl XI. (STF 1908) | ||||
| 1658-07-27 | Växjö | Brand, kvarter | Hela området väster om nuvarande Kanalgatan i Växjö lades i aska. Fem kvarter förstördes helt, fem andra skadades. Ny stadsplan anlades. | 25, 28 | |||
| 1660 | Falkenberg | Stadsbrand | Falkenberg har drabbats av bränder även 1706, 1708 och 1718 | 17 | |||
| 1660 | Gotland | Skogsbrand | 1660 Skogsbrand i Fleringe socken som omfattande cirka 7000 hektar | ||||
| 1665 | Nyköping | Stadsbrand | Denna brand i Nyköping började i ett uthus och utvecklade sig snabbt. Kyrkklockorna larmade befolkningen som under borgmästarens ledning försökte hejda branden. Ingenting hjälpte och även Nyköpingshus brann. Branden orsakades av oförsiktighet med ett ljus. Nyköping byggdes upp med en stadsplan med gator i rutnät. | 15,17, 28 | |||
| 1666 | Dalsland | Bränning | Under Krabbefejdel ruinerades Valbo Ryrs socken i Dalsland (STF 1981) | ||||
| 1666 | Piteå | Stadsbrand | Denna brand i Piteå aktualiserade en flyttning av staden eftersom landhöjningen hindrade sjöfarten. | 20, 17, 28+H199 | |||
| 1666 | Gotland | Skogsbrand | Skogsbrand i Gothem socken på Gotland som omfattande cirka 2500 hektar. | ||||
| 1666-08 | Varberg | Stadsbrand | Varberg flyttades till sin nuvarande plats efter denna brand. Man befallde nu att bygga hus i sten, vilket knappast efterföljdes. Stadens centrala delar uppvisar en regelbunden stadsplan som tillkommen efter branden. (STF 1911) | 17, 20, 28 | |||
| 1668-09-03 | Västerås | Stadsbrand | En stor del av Västerås lades i aska varvid bla stadens förnämsta skrifter och handlingar förstördes. | 22 | |||
| 1669-01-02 | Göteborg | Kvartersbrand | I Göteborg ödelades hela området som idag begränsas av Norr- och Östra Hamngatan, Nygatan och Drottningtorget. 60 hus förstörda. (Från tornväktartid till modern räddningstjänst) | 19 | |||
| 1669-05-10 | Göteborg | Kvartersbrand | 241 hus förstörda i Göteborg (Från tornväktartid till modern räddningstjänst) | ||||
| 1670 | Hudiksvall | Stadsbrand | Hudiksvall brann även 1792, 1878 och 1879. | 17, 28 | |||
| 1675 | Söderhamn | Stadsbrand | Stora delar av Söderhamn lades i ruiner. Sammanlagt förstördes 60 smedstäder med tillhörande små verkstäder. Rådhuset skadades (Söderhamns historia) | ||||
| 1675 | Åmål | Bränning | Åmål brändes. | 28 | |||
| 1676 | Kungälv | Stadsbrand | Kungälv härjat av brand. Se även om bränderna 1612 och 1645. | 25 | |||
| 1676-06 | Vänersborg, Strömstad | Bränning | Vänersborg och Strömstad blev grundligt brända under Gyldenlövsfejden. | 17 | |||
| 1677 | Mönsterås, Oskarshamn | Bränning | Jutarna härjade i ostkusten. Den fientlige amiralen Juel brände hela köpingen Mönsterås. Samtidigt brändes godset Kråkerum ägt av släkten Banér samt herresätet Strömserum. (STF 1911) Brandhistoriska Sällskapet 2/08 | ||||
| 1677 | Västervik | Bränningar | Slottet Stegsholm och Västervik brändes av danskarna. (Slott och herresäten i Småland). En ny stadsplan gjordes. | 17, 28 | |||
| 1678 | Trolleholm | Brand, slott | Trolleholm, den gamla borgen i Skåne, brändes av danskarna. | 23 | |||
| 1678 | Kristianstad | Brand, slott | Svenskarna hade återtagit Kristianstad och den danske befälhavaren fattade beslutet av förhärja landet. Snapphanarna fick order att bränna all säd och foder på fält och i lador. Kvarnar, möllor båtar och fartyg skulle brännas. Lund och Laholm drabbades och en rad herrgårdar. Den 6 augusti var snapphanar och danskar utanför Hovdala borg. Husen plundrades och brändes men tornet höll stånd. | 23 | |||
| 1678 | Ängelholm | Bränning | Ängelholm brändes av danskarna. Då klarade sig kyrkan, prästgården och tre små hus. (Ängelholm på nätet) | ||||
| 1678 | Lund | Bränning | Danska trupper satte eld på Lund och hälften av de drygt 300 gårdarna brann ned. | 20 | |||
| 1678 | Laholm | Bränning | Laholm brändes av danskarna. | 23 | |||
| 1678 | Malmö | Kvartersbrand | Omtalas en "olycklig ildebrand". (Från brandvakt till rökdykare) | ||||
| 1679 | Åmål | Bränning | Åmål brändes under Gyldenlövsfejden av norsk-dansk trupp. Samma sak hände 1675. Minst 150 hemman och tio prästgårdar brändes. (STF 1981). Åmål drabbades av gränsstrider även 1645 och 1679. | 17, 25 | |||
| 1679 | Kalmar | Stadsbrand | Kalmar drabbades av stadsbrand. | 20 | |||
| 1679 | Helsingborg | Bränning | Danska trupper brände Helsingborg | 28 | |||
| 1681 | Mamö | Kvartersbrand | Omtalas i Malmö en "olycelig vådeld lidet vid martini tid" i Malmö (Från brandvakt till rökdykare) | ||||
| 1681-04 | Sundsvall | Stadsbrand | På våren härjades Sundsvall av den första förödande stadsbranden. Branden orsakade av gnistor från en smedja. (Sundsvall på nätet) | 25 | |||
| 1681-04-25 | Sundsvall | Brand, kvarter | Gnistor från en smedja orsakade brand i Sundsvall. Kvarteren väster om tjärnen brann och 14 gårdar avbrändes. | 25 | |||
| 1681-12-12 | Borås | Stadsbrand | Första stora stadsbranden i Borås inträffade denna lucianatt. Branden var så förödande att man diskuterade att överge staden. Landshövdingen utfärdade då ett reseförbud men flyttade residenset till Vänersborg. (Borås brandkår 100 år - 1999). Därefter gjordes en ny stadsplan. | 25, 28 | |||
| 1682 | Mariefred | Stadsbrand | Största delen av Mariefred brann ner. Tidigare stora bränder på 1630-talet och 1675 | 28 | |||
| 1683 | Vimmerby | Stadsbrand | Större delen av Vimmerby brann ner | 17 | |||
| 1685 | Kristianstad | Explosion | I Torsebro, en mil norr om Kristianstad, fanns två krutkvarnar. Den ena sprang i luften detta år. Krutbruket anlades under kriget 1676-79. Bönderna uppmuntrades till salpetertillverkning vilket var grunden till kruttillverkningen. STF 1913 | ||||
| 1686 | Stockholm | Kvartersbrand | Storbrand i Stockholm som startade i ett hus vid Ladugårdslandet och gick uppför Regeringsgatan. Totalt förstördes ca 1800 byggnader i 43 kvarter. (Stockholms historia under 750 år) | 19, 26 | |||
| 1687 | Ekerö | Brand, slott | Svartsjö slott, på Svartsjölandet, brann ner. | 21 | |||
| 1687 | Lund | Bränning | Lund brändes av danskarna | 17 | |||
| 1687 | Falun | Gruvras | En väldig dagöppning öppnades i Falu koppargruva genom ett stort ras midsommardagen 1687. Myndigheterna försökte genom förordningar hindra planlöshet i gruvbrytningen. Straffen blev också allt hårdare vid försummelser. | 21 | |||
| 1688 | Lindesberg | Stadsbrand | Lindesberg (Linde) lades delvis i aska. 23 gårdar brann och Karl XI nekade staden bidrag till återuppbyggnaden. Motstånd mot stadens tillkomst hade nämligen rests redan på 1640-talet av borgarna i Örebro och Arboga, och det såg ut som att de denna gång skulle kunna hindra stadens fortsatta existens. Landshövdingen, som hade att verkställa statens beslut, förbjöd 1689 all uppbyggnad och borgarna beordrades att flytta till Arboga eller Örebro. Någon flyttning blev aldrig av, och gårdarna byggdes åter upp efter hand Arboga gjorde flera försök att få bort Lindesberg och yrkade 1719 att Lindesberg skulle ödeläggas. (Lindesberg - sommarstad vid sekelskiftet, De värmländska järnbruken mfl källor) | ||||
| 1690 | Växjö | Stadsbrand | Växjö brann. Borgarna fick sex års skattefrihet och anlade raka luftiga gator som skydd för elden. (Sällsamheter i Småland, Värend) | ||||
| 1690 | Möcklehult | Skogsbrand | En mycket stor skogbrand startade vid sjön Gunnen. Hjälmesryd socken i Småland. All Möckleshults skog brann och även för ytterligare sex byar förstördes all skog. Inga hus brann ty kring dem fanns beteshagar (Den gamla byn - Peter Nilson) | ||||
| 1690-05-09 | Uddevalla | Stadsbrand | Större delen av Uddevalla ödelades.Hela staden söder om ån och området väster om torget drabbades. Karl XI bestämde att hela staden skulle regleras. (uddevalla.se) | ||||
| 1691-02 | Jönköping | Stadsbrand | Vid en stadsbrand i Jönköping brann båda rådhusen och 19 av torgkvarterets hus förstördes helt eller delvis. (hemsida från Jönköping) | ||||
| 1693-08-18 | Mariestad | Stadsbrand | Hela Mariestad utom den äldsta delen, Näset, brann. Klockan ett på eftermiddagen kom elden lös. Och efter fyra timmar var allt jämnat med marken utom bebyggelsen på Norr. Staden uppbyggdes efter en rutnätsplan. | 17, 20 | |||
| 1694-05-09 | Filipstad | Stadsbrand | 85 gårdar i Filipstad förstördes. Branden började när man olovandes bryggde öl. Stadsrättigheterna förlorades ty man var rädd att skogen inte skulle räcka till bergbruket om staden skulle uppbyggas. | vbk, 28 | |||
| 1694-08 | Nora | Gruvras | Ras i Dalkarlsgruvan. Myndigheterna försökte genom förordningar och råd hindra en planlöshet i brytningarna. Straffen i samband med ras blev allt strängare. | 21 | |||
| 1695 | Nordmark | Gruvras | Vid Nordmarks takgruva i Värmland slogs fyra personer ihjäl av ras från taket. (De värmländska järnbruken) | 4 | |||
| 1697-05-07 | Stockholm | Brand, slott | Det började brinna på vinden ovanför Rikssalen i Slottet Tre Kronor. Skräp som samlats runt en trasig skorsten fattade eld. Branden började kl 14 och kl 16 hade den nått bottenvåningen av de äldre delarna. När mörkret sänkte sig är slottet ödelagt. Karl XI stod lik i Slottskyrkan. Hans stoft bars till stallet på Helgeandsholmen. Brandmästarens egen skorsten var otät och han hade trots det eldat i densamma. Han hade även skickat iväg vakterna på andra uppdrag. Brandmästaren och en av vakterna dömdes till döden och fick löpa gatlopp. Den unge Karl XII benådade dem och mildrade straffet till sju gatlopp och straffarbete på Marstrand. Många hemlösa och utsvultna fanns på Skeppsholmen och blev innebrända när byggnader antändes där. Det blåste kraftigt. (DN mfl) | 11, 12, 19,26 | |||
| 1697-06-02 | Stockholm | Byggnadsras | Efter slottsbranden hjälpte soldater till med rivningen. Ett stycke av den gamla muren föll ned och slog ihjäl 29 gardessoldater. | 29 | 11 | ||
| 1700-01-29 | Linköping | Stadsbrand | En dräng skulle sko en häst och lämnade en stallykta för en kort stund. Den blev omkullsparkad av hästen varvid den stora branden började. Det var natt och hård västlig vind. Praktiskt taget hela staden blev förstörd. 136 gårdar, 19 ladugårdar blev lågornas rov. Enstaka stenhus, domkyrkan och slottet klarade sig. | 13, 28 | |||
| 1702-05-15 | Uppsala | Stadsbrand | Denna brand i Uppsala började nära Gamla Torget och spreds snabbt i den hårda vinden via träbroarna över Fyrisån och antände bla Domkyrkan vars västra torn rasade. Inte ens stenhusen kring Stora Torget var en effektiv brandgräns. Uppsala slott förstördes. Det var en ihållande torka före branden. Under denna brand räddade Olof Rudbeck d ä Gustavianum med universitets värdefulla bibliotek. (Från Dragarbrunn till Fyrislund) | 24, 25, 28 | |||
| 1703-08 | Lidköping | Brand, kvarter | I Lidköpings nya stadsdel nedbrann 22 hus under svår storm. Brandmaterial från 1500-talet användes. Med brandkrokar rev man ner ett dussin hus. | 25 | |||
| 1703-11-28 | Södra Sverige | Storm | Mycket hård storm över England. Holland, Tyskland som även drabbade södra Sverige. Skogseko 4 dec 2007 | ||||
| 1708 | Gränna | Brand, slott | Brahehus ödelades vid eldsvåda under hösten. En våldsam brand från den brinnande byn Uppgräna, alldeles nedanför klippborgen, spred sig till Brahehus. Åtta av byns elva gårdar förstördes. Slottet började uppföras 1637 av Per Brahe dy som änkesäte åt hans gemål. Bara en ruin återstod efter branden. (Slott och herresäten i Småland. Lusthuset Brahehus.) | ||||
| 1710 | Härnösand | Stadsbrand | Under korsmässomarknaden i Härnösand hyrde en borgare ut en sjöbod till några bönder. De åt och drack och ställde ett ljus i en flaska invid en säng. På natten hade golvet tagit eld men bönderna varken släckte eller larmade utan smet iväg. Nästan hela staden brann ner och många grova stölder begicks av marknadsbesökare. Rådhusrätten dömde sedan tre bönder til döden. (Stadens hemsida). | 17, 28 | |||
| 1711 | Lund | Kvartersbrand | Lund härjades av en större eldsvåda. (STF1919). 36 gårdar och det efter branden 1678 nyuppförda rådhuset förstördes. (Skånes historia i årtal) | ||||
| 1711-10-18 | Norrköping | Brand, palats | I Norrköping hade Louis de Geer under 1630-40-talen uppfört ett palats i nederländsk renässansstil. Detta stenhus var i 40 år centrum för ett industriimperium med Holmens mässingsbruk som den viktigaste delen. En brand började i ett grannhus och spreds till palatset. (Norrköping brinner) | ||||
| 1712 | Fellingsbro | Brand, slott | De La Gardies slott Kägleholm eldhärjades och blev inte återuppbyggt. (Närke - ett bildverk s95) | ||||
| 1712-05-17 | Norrköping | Stadsbrand | En stor del av det bästa borgerskapet ruinerades vid en storbrand i Norrköping. Det var värsta branden sedan 1655. Antalet gårdar som brann var troligen omkring 150. Arbete med en ny brandordning påbörjades. Extra noggrann brandsyn genomfördes efter branden. (Norrköping brinner) | ||||
| 1713-04-10 | Norrköping | Kvartersbrand | Tolv gårdar lades i aska vid en omfattande brand i Norrköping. Branden började hos en färgare och i hans kohus. Arbetet med brandordningen påskyndades. En något större brand (50 gårdar och 18 lador) inträffade den 23 april samma år. (Norrköping brinner) | ||||
| 1714 | Umeå | Bränning | Större delen av Umeå brändes av ryssarna | 17 | |||
| 1714 | Härnösand | Stadsbrand | Tre vanartiga pojkar vid trivialskolan i Härnösand tände eld på det nya skolhuset för att slippa skolgång. Branden spred sig och rasade i två dygn. Minst 35 personer miste sina byggnader. (Stadens hemsida) | ||||
| 1714-04-13 | Västerås | Stadsbrand | Stadsbrand i Västerås som började i ett boktryckeri. Stark nordostlig blåst rådde. Hela östra stadsdelen nedbrändes och nästa hela den västra. Staden byggdes upp och på de gamla tomterna byggdes på nytt trähus. | 22, 28 | |||
| 1716 | Karlstad | Stadsbrand | 36 gårdar i Karlstad lades i aska. Därefter blev det mer brandsyn, undervisning och brandskyddsregler. | vbk | |||
| 1718 | Torneå | Bränning | Torneå brändes av ryssarna. | 28 | |||
| 1718-12-23 | Visingsö | Brand, slott | Visingsborgs slott på Visingsö eldhärjades och det sägs att ryska krigsfångar satte eld på slottet vid underrättelsen om att Karl XII var död. Andra uppgifter menar att en underofficer slarvade vid rökning orsakade branden. Krigsfångarna kan ha bidragit till att branden spreds genom att hänga ut halm i fönstren. (Slott o herresäten i Småland. Gränna tidning 18.5.05 - H Jorikson) | 20 | |||
| 1719 | Östhammar | Bränning | Östhammar brändes av ryssarna. Rådhuset och 78 gårdar förstördes. | 17, 28 | |||
| 1719 | Kuststäder | Bränningar | Under åren1719-1721 drabbades de flesta kuststäder längs Östersjön av ryska kustflottans härjningar (Södertälje, Trosa, Nyköping, Norrköping, Gävle, Norrtälje, Öregrund, Östhammar, Umeå, Söderhamn, Hudiksvall, Härnösand, Piteå samt slott, herresäten, bruk och lantgårdar. (STF 1934) | 15 | |||
| 1719-07 | Norrköping | Stadsbrand | Norrköping brändes i samband med ryssarnas härjningar. Endast tre gårdar, ett lusthus och fyra sädeslador var kvar efter den stora branden. Förlusterna beräknades till 1 002 363 daler silvermynt. Härtill kom förlusten av offentliga byggnader, mässingsbruket, kvarnar mm. Allt vad Bråviken ägde av gårdar och hus brändes. (Östergötland - ett bildverk, Norrköping brinner. STF 1915) | 14 | |||
| 1719-07-22 | Trosa | Bränning | Trosa brändes av ryssarna | 17 | |||
| 1719-07-25 | Nyköping | Bränning | Nyköping brändes av ryssarna | 17 | |||
| 1719-08-23 | Skara | Stadsbrand | Alla gamla byggnader i Skara,totalt 971 hus av alla slag, förstördes av brand och domkyrkan skadades. Branden inträffade under gudstjänsttid. Staden drabbades redan på medeltiden och in på 1500-talet. (Med göter genom göternas rike) | 17, 28 | |||
| 1719-10-01 | Karlstad | Stadsbrand | Nedbrann nästa hela Karlstad, med domkyrkan, rådhuset, gymnasiet och 170 gårdar. Staden befriades från den militära inkvarteringen och man fick åtta frihetsår från de statliga utskylderna. | vbk | |||
| 1721 | Piteå | Bränning | Ryssarna brände Piteå med undantag för kyrkan | 17 | |||
| 1721 | Hudiksvall | Bränning | Hudiksvall brändes av ryssarna. | 17 | |||
| 1721 | Göteborg | Kvartersbrand | 213 hus förstörda av brand i Göteborg. (Från tornväktartid till modern räddningstjänst) | ||||
| 1721-05 | Söderhamn | Bränning | Ryssarna gick in i Söderhamn för att bränna och plundra. Förödelsen blev nästan total. Endast några byggnader skonades däribland Ulrika Eleonora kyrka. (Söderhamns historia) | ||||
| 1721-05-21 | Sundsvall | Bränning | På våren brändes Sundsvall av ryssarna. (Sundsvall på nätet) | 24, 26 | |||
| 1721-05-28 | Härnösand | Bränning | Härnösand härjades och plundrades av ryssarna. Härjningarna började vid Hamrånge och fortsatte längs norrlandskusten. Anfallsstyrkan bestod av 7000 man infanteri och 490 kosacker. (Stadens hemsida) | 17 | |||
| 1723 | Stockholm | Brand, kyrka | Katarina kyrka, som nedbrann helt, och församling i Stockholm drabbas av brand. (Julstämning 2002 och Stockholms historia under 750 år) | 21 | |||
| 1723 | Varberg | Kvartersbrand | Präst- och skolhusen i Varberg brann ner. (STF 1911) | ||||
| 1724 | Malmö | Kvartersbrand | Västra sidan av Stortorget i Malmö eldhärjades. | 16 | |||
| 1726 | Brokind | Brand, slott | Gamla slottet i Brokind brann ner 1726. Det nuvarande började byggas 1727 och ritades av Carl Hårleman (STF 1905) | ||||
| 1727 | Gävle | Brand, slott | Våldsam brand på slottet i Gävle. Den lär ha orsakats av en tvätterska, som med bart ljus gått upp för att ta ner några kläder från slottsvinden. Femtedag påsk var det. (STFs årsskrift 1932 - vårt nordligaste Vasaslott) | ||||
| 1727-07-14 | Borås | Stadsbrand | En skomakargesäll upptäckte brand i en gård ca kl 23 och begav sig till kyrkan för att slå larm. Men där sov båda tornväktarna sedan de hade blåst i luren kl 22. Klockringen kom därför igång sent, stark storm rådde och branden fick ett hastigt förlopp. Staden inkl kyrka och rådhus ödelades för andra gången. (Borås brandkår 100 år - 1999). Därefter rätades och breddades gatorna. | 25, 28 | |||
| 1728-07-19 | Frändefors | Blixtnedslag | En blixt slog ner i Frändefors kyrka varvid 10 gudstjänstbesökare omkom (SMHI) | 10 | |||
| 1730-08-01 | Jönköping | Kvartersbrand | En natt ödelades skolhuset vid en stor brand i Jönköping tillsammans med västra delen av Kyrkokvarteret brann ett tiotal gårdar på båda sidor om Storgatan. (hemsida från Jönköping). Branden började i en ladugård. | 25 | |||
| 1731-04-21 | Nora | Stadsbrand | Nora brann ner så gått som helt.Staden bygges upp på nytt.(Västra Västmanland hembygdsbok) | 17, 20 | |||
| 1736 | Västerås | Brand, slott | Västerås slott ödelades av eld och återupbyggdes i sitt nuvarande skick. | 23 | |||
| 1736 | Sala | Stadsbrand | Sala brann ner nästan helt. För att förbättra skyddet försökte man få glesare bebyggelse och utvidga stadsområdet. Förslaget mötte starkt motstånd. | 17, 28 | |||
| 1737-04-07 | Jönköping | Brand, slott | Jönköpings slott, försvarsborg sedan 1270-talet, brann och byggdes inte upp igen. Det var svårt att få fram vatten till sprutorna som dessutom var i dåligt skick. De sista resterna revs bort på 1870-talet. (Slott o herresäten i Småland) | 25 | |||
| 1738 | Nora | Stadsbrand | Svår eldsvåda i Nora | 20 | |||
| 1739-07 | Sävsjöström | Brand, industri | Det nyanlagda pappersverket i Sävsjöström härjades av en förödande eldsvåda orsakad som man trodde av mordbrand. En förrymd och efterspanad gardist hade vandrat i bygderna. Han häktades och rannsakades vid Lenhovda ting med kunde av brist på bevis ej dömas skyldig. För pappersbrukets återuppbyggnad beviljade häradsrätten utsyningssedel på 20 ekar. (Lenhovda - en Värendsocken berättar) | ||||
| 1740-11 | Växjö | Brand, kyrka | Domkyrkan i Växjö brann (Växjö lasaretts historia). Linné passerade Växjö i maj 1741 och ser domkyrkan som "stod som ett bedrövligt spektakel, sedan den av elden för ett år sedan, då åskan itände dess höga torn, blev alldeles överrumplat". (Carl von Linnés Öländska resa) | ||||
| 1742 | Båstad | Stadsbrand | Storbrand i Båstad. | 20 | |||
| 1744-07 | Öregrund | Stadsbrand | En omfattande brand drabbade Öregrund. | 28 | |||
| 1746-01-14 | Göteborg | Kvartersbrand | 196 hus förstörda i Göteborg. Branden började i utedasset. Det var västlig storm. En fjärdedel av staden brann. Med pumpar, brandsegel och redskap lyckades man hindra branden att gå över östra hamnkanalen även om många hus antändes av gnistor och flygbränder. (Från tornväktartid till modern räddningstjänst). Försök gjordes att genom ny brandordning förbjuda trähus - det misslyckades men brandvakten förstärktes. (Byggnadsvärlden 7/1945.) | ||||
| 1749 | Alingsås | Stadsbrand | Stora delar av kvarteren utmed Kungsgatan i Alingsås brann däribland Jonas Alströmmers födelsehus. Efter branden fick alla landshövdingar ett kungligt brev vilket påbjöd att städerna skulle komma in med kartor och planer över gator och grunder. Kungliga byggnadsämbetet skulle därpå äga tillfälle att lämna förslag på bekvämare, säkrare och reguljärare byggnadssätt än vad som varit hittills (Byggnadslagstiftningen - Bexelius mfl). I Alingsås förändrades gatunätet och tomterna. (Alingsås historia) | ||||
| 1750 | Kimstad | Slottsbrand | Lövsta slott brann. Flyglarna räddades. (Östergötland - ett bildverk) | ||||
| 1751-06-08 | Stockholm | Brand, kvarter | Mordbrännare härjade i Stockholm. En dag kom elden lös hos en målare mitt emot riksrådet Höpken när det var förfärlig storm. När man där var sysselsatt med släckningen kom eld lös även på Söder och i nästan samma stund också på Ladugårdslandet. Drottninggatan blev illa åtgången, Klara kyrka brann ner till grunden. 1000 människor under bar himmel. En mordbrännare togs fast och halshöggs. (Stockholms historia under 750 år) | 11, 12, 19 | |||
| 1752-06-22 | Karlstad | Stadsbrand | På mindre än sju timmar gick Karlstad hel och hållen upp i rök och aska. Långvarig torka hade rådit. Man hade eldat i en bryggstuga trots förbud. I staden bodde ca 1000 personer. Efter händelse förbättrades brandskyddet. | vbk, 25 | |||
| 1754 | Hedemora | Stadsbrand | Hedemora härjades ev eld - så även 1849. | 17 | |||
| 1759 | Skövde | Stadsbrand | Skövde brändes flera gånger av danskarna under medeltiden.1759 drabbades staden och de 55 största gårdarna, kyrkan och rådhuset brann upp. De var inte klart att staden skulle byggas upp. Landhövdingen ville flytta stadsrättigheterna till någon närbelägen stad. Kungen avslog begäran om att lägga ner Skövde och året därpå började den nya staden växa fram. Stadsplanen i de centrala delarna tillkom efter denna brand. (Ny i Skövde våren 2003 ur "Skövde under 600 år") | 17 | |||
| 1759-07-19 | Stockholm | Kvartersbrand | Eld uppkom på Södermalm. Den startade hos en fiskköpare genom bakning. En svår blåst rådde och där fanns många trähus. Torkan var svår och vatten saknades. Maria Magdalena kyrkotorn brann. Det var värre än branden genom Klara 1751. Befälet ansågs slöa. Det taktiska rådet blev att inte släcka hus som brinner utan mota elden med besked längre bort. 300 gårdar brann i ca 20 kvarter. (Kampen mot elden, förebygg). Denna och flera bränder åren innan medförde restriktioner mot trähus och styrning av byggandet mot stenhus. Detta arbete leddes av stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg. (Stockholms historia under 750 år) | 11, 19 | |||
| 1761-06 | Falun | Stadsbrand | Falun brann till större delen ner vid två eldsvådor samma år. Drygt 1000 trähus låg tätt och brann. Det var bara tio dagar mellan bränderna och 2/3 av staden lades öde. Skador för 1,6 miljoner daler kopparmynt. | 17,2, 24 | |||
| 1762-05-24 | Luleå | Stadsbrand | Hård sydostlig vind rådde denna dag i Luleå då brand utbröt hos en handelsman. Han hade anlitat slöjdande lappar som troligen vid piprökning kornladan hade orsakat branden. I staden fanns ett hundratal mindre hus, de flesta med nävertak. Vinden var hård när branden började och övergick i storm. Här fanns den förmögna borgarnas hus. | 25 | |||
| 1765 | Kalmar | Stadsbrand | Kalmar drabbades av stadsbrand. | 20 | |||
| 1766 | Varberg | Kvartersbrand | Flera tomter lades i aska vid brand i Varberg (STF 1911) | ||||
| 1766-04-30 | Uppsala | Stadsbrand | Denna brand i Uppsala började i en gård vid Vaksalagatan. Den hårda vinden spred branden över stora delar av Vårfruroten och Fjärdingen. Ett hundratal hus lades i aska, däribland rådhuset. (Från Dragarbrunn till Fyrislund) | 24, 25, 28 | |||
| 1767-05-18 | Varberg | Stadsbrand | Storbrand drabbade Varberg. Det kallas "den stora branden". Stadens sprutor uppbrann och ett par människor fick sätta livet till. Brand även 1768 (STF 1911) | 3? | 17, 20 | ||
| 1768 | Askersund | Gruvolycka | Vid ett ras vid Västerby Storgruva, mellan Zinkgruvan och Askersund, omkom 12 gruvarbetare. (Nordmarks hembygdsförening i Näverluren 2/06) | 12 | |||
| 1769-07-10 | Falköping | Stadsbrand | Falköping drabbades av storbrand då alla tomter norr om Stora gatan brann samt rådhuset. De brunna gårdarna var stadens förnämsta. (Falköpings brandkår 100 år) | ||||
| 1771 | Karlskoga | Drunkning | När en tungt lastad pråm (15 m lång) roddes över sjön Alkvettern med kanonkulor från Karlsdals bruk kantrade den och de sex roddarna omkom. (Karlsdals bruk s409) | 6 | |||
| 1771 | Mjölby | Stadsbrand | Mjölby brann. Kyrktornet från 1100-talet räddades och ingår i den nya kyrkan | 17 | |||
| 1774 | Sundyholm | Brand, slott | Sundbyholms slott i Södermanland uppfördes på 1640-talet och förstördes delvis vid en brand 1774. (Bonniers lexikon) | ||||
| 1774 | Mariefred | Explosion | En krutkvarn, belägen åt Mariefredskanten sprang i luften varvid sju personer omkom. Olyckan sades bero på "en spiks islående i väggen". Då antändes det fina krutdammet. | 7 | 5 | ||
| 1774-07 | Öregrund | Stadsbrand | Mer än 53 gårdar förstördes vid en brand i Öregrund. Det rådde "häftigt svårt" väder. (Nätet om Öregrund) | ||||
| 1775 | Stockholm | Kvartersbrand | En stor eldsvåda på Norr i Stockholm vid Adolfs Fredriks kyrka hade skrämt folk. Trots goda ansatser så brann omkring 50 hus. | 5 | |||
| 1775 | Ängelholm | Stadsbrand | Hela Ängelholm brann men kyrkan klarade sig. (Ängelholm på nätet) | ||||
| 1775-05-07 | Filipstad | Stadsbrand | Storbrand i Filipstad varvid hela södra delen av staden ödelades inkl kyrkan. Det var stark nordvästlig storm. 30 av stadens 60 gårdar brann. | vbk | |||
| 1776-06-08 | Askersund | Stadsbrand | Strax före middag började det brinna i ett hus i Askersund. Det rådde sydoststorm. Allt arbete med stadens sprutor och alla möjliga anstalter var förgäves. Av hela staden är bara kvar 8-10 hus. Två äldre kvinnor omkom. Tjuvar rövade bort lösöre. Staden byggdes upp efter den gamla stadsplanen. | 2 | 5, 28 | ||
| 1776-09-20 | Gävle | Stadsbrand | Elden syntes först i takfoten på en byggnad. Den kan ha orsakats av torkning av bakugnsved. Genom hård nordvästlig vind bredde branden ut sig över Gävle. Brist på manskap beroende på sjöfolkets och fiskarskapets frånvaro bidrog till eländet. Den vackraste delen av staden lades i aska. Där brann 106 byggnader och 50 magasin. | 5, 25 | |||
| 1777-05-25 | Kristinehamn | Stadsbrand | Hela Kristinehamn från norra till södra tullen härjades av branden. | vbk | |||
| 1777-08-23 | Åmål | Stadsbrand | Vid denna brand i Åmål ödelades 33 tomter vilket var en tredjedel av staden. branden kan ha uppstått i samband med oförsiktighet med levande ljus. Det var kraftig blåst. När ny stadsplan upprättades lade man i trädgårdstomer i varje kvarter. De skulle stå obebyggda och på så sätt förhindra spridning av eld. (Statlig styrning av kommunal räddningstjänst förr och nu. SRV P21-245/98 och STF 1981 | 20, 24, 25 | |||
| 1778-12-30 | Stockholm | Trängsel | Borgerskapet skulle fira dopet av kronprins Gustav Adolf och hade byggt en stor sal på Norrmalmstorg. Där skulle vin, öl, brännvin och bröd utdelas. Vid alla fem portarna fanns vakter men när salen öppnades om aftonen stormade pöbeln till från alla kanter. 64 personer trampades till döds. Det var svårt att utreda vad som hänt. Men det var stort oförstånd att släppa in 4000 personer i en byggnad som knappt rymde 2000. Officiellt sades att man ropat att elden var lös och att folk därför började rusa ut för att rädda sina hem. | 64 | 11 | ||
| 1782-09-25 | Brunskog | Översvämning | I samband med reparation av dammarna vid Nolby bruk skulle man sänka vattennivån genom att gräva ett dike i en sandrevel på sidan av Skålsjöns utlopp. Mycket regn hade gjort att nivån var hög. Dikesvattnet skar dock igenom sandbanken och hela sjön tömdes på natten. Ingen person skades men en mjölnare hörde dånet och hann sätta sig i säkerhet. En ny sjö bildades (Bakälven). Bruket blev utan vatten och lades ner. Händelsen kallas Skålsjökatastofen. (En bok om Brunskog; De värmländska bruken) | ||||
| 1783 | Härnösand | Kvartersbrand | Härnösand hotades två gånger av vådeld. Följden blev att brandredskapen förbättrades och att fallfärdiga hus reparerades. (STF 1920) | ||||
| 1783-05-13 | Laholm | Stadsbrand | I Laholm började en häftig eld i en färgares hus vid halv ettiden. Vädret var vid en början lugnt men genast uppkom en väderilning eller virvel som med en otrolig styrka kringspridde elden så att man på flera kanter och vid längre avstånd fick se hela 20 hus brinna. 70 mangårdar med tillhörande uthus voro närmast i aska innan klockan slagit två. | 5 | |||
| 1783-11-01 | Värmland | Snöoväder | Ett ovanligt rikligt snöfall inträffade i västra Värmland. Det kallades det stora heljamässyret. Snö var ett par meter djup och två unga personer omkom i snöstormen och hittade i en ängslada där de sökt skydd. (Bok om Gunnarskog) | 2 | |||
| 1785-11-23 | Jönköping | Stadsbrand | Den gamla, östra stadsdelen i Jönköping härjades även 1785, 1790 och 1854. 1853 brann stadsdelen väster om slottsområdet. Branden ställde till problem för brandkassan. 37 gårdar lades i aska. Vid tiden för branden var alla lador fulla med hö och halm. Sprutorna var i dåligt skick. | 17, 27, 25 | |||
| 1788-02-27 | Ulricehamn | Brand, kvarter | Ulricehamn brann 1788, Storgatan kantas därefter i stor utsträckning av två-våningshus. Bellman skrev ett klagokväde efter branden. (Sv Uppslagsbok 1936, STF 1911) | ||||
| 1789-05-12 | Stjärnorp | Brand, slott | Fälmarskalk Robert Douglas uppförde på 1650-talet Stjärnorps slott norr om Roxen. I maj utbröt en brand som skulle bli ödesdiger. Prästens piga hade troligen eldat för häftigt i spisen så att flagor tände taket på en flygel. Gårdens folk var på en utgård och kunde inte ingripa direkt. Greven var i Linköping. I det torra och blåsiga vädret spreds branden till slottet. Efter hand brann allt ner. Branden syntes till Linköping och greven red i hög fart till sitt slott som idag är en välbesökt ruin (Östgöta Brandnytt 4.81) | ||||
| 1790-02-06 | Jönköping | Stadsbrand | En lördag brann Jönköpings östra stadsdel när det var stark storm. Kristine kyrka drabbades. 70 större hus samt flera mindre byggnader brinner. Byggnader på tillsammans 137 hustomter eller omkring 2/3 av stadens samtliga tomter ödelades. Branden började i ett kök. Klämtningen från kyrkans torn var sen. (hemsida från Jönköping) | 25 | |||
| 1790-06-17 | Karlskrona | Stadsbrand | Eld uppstod i ett hus i Karlskrona och den spreds med otrolig hastighet och lär få räknas till en av de gruvligaste som drabbat en svensk stad. Branden hade uppstått i en hög hyvelspån intill skorstenen. Vinden blåste starkt åt sydväst. Den hastiga spridning berodde även på att man, trots förbud, förvarade krutfjärdingar i husen. De var troligen försnillade när flottan utrustades. De detonerde och kastade eldbränder långa sträckor. När vinden lugnade sig på natten kunde man med inkallad allmoge till hjälp hindra eldens framfart. Sprutorna arbetade i 36 timmar efter eldens utbrott. Flera människor lär ha blivit innebrända. (även SOS skrift om larmning. STF 1913) | 3? | 5, 19 | ||
| 1791-05-29 | Fryken | Båtolycka | En kyrkbåt från Rudstorp med elva personer sjönk på väg hem från en gudstjänst. Elva personer omkom inkl hovpredikanten Per Westmark som förrättat gudstjänsten. (Bygata och kyrkväg - Alsterlind) | 11 | |||
| 1792 | Göteborg | Kvartersbrand | 110 hus i Göteborg förstördes. 600 familjer blev hemlösa (Från tornväktartid till modern räddningstjänst) | ||||
| 1792-05-16 | Kålland | Slottsbrand | Slottet Lindholmen på Kålland brann ner. (STF 1908) | ||||
| 1793 | Göteborg | Kvartersbrand | Alla utom tre hus på Kvarnberget i Göteborg nedbrunna. 1400 människor utan tak över huvudet. (Från tornväktartid till modern räddningstjänst) | ||||
| 1794 | Göteborg | Kvartersbrand | 84 hus i Nordstaden (Göteborg) nedbrunna (Från tornväktartid till modern räddningstjänst) | ||||
| 1796 jun 6 | Ragunda | Översvämning | Döda fallen hette förr Storforsen och var det största vattenfallet i Indalsälven. Fallet hindrade flottningen så i slutet av 1700-talet började man genomföra en gammal plan med att gräva en vattenledningsränna för flottningen. Detta arbete hade inletts och drevs av Magnus Huss (Vildhussen). Vid vårfloden 1796 steg vattnet högt i Ragundasjön och natten mellan 6 och 7 juni började det rinna genom rännan. Hålet vidgades av vatten och hela den dämmande åsen spolades bort på fyra timmar. Sjön tömdes helt. Fruktansvärda skador vållades av det framforsande vattnet som bröt ny fåra. Döda fallet bildades. (Bra Böcker) | smhi | |||
| 1798 | Torshälla | Stadsbrand | Torshälla brann och bara ett fåtal byggnader blev kvar. | 17 | |||
| 1799-03-30 | Växjö | Stadsbrand | 2/3 delar av Växjö brann. Det var stark östlig vind när branden började i kommersrådets Wesslers hus. Det började brinna i fastigheter längs Storgatan. Mer än hälften av de 1200 innevånarna blev husvilla. Lasarettsbyggnaden drabbades och var först utrymd på folk och inventarier. Stora bränder även 1658, 1690, 1749, 1753. (Växjö brandkår - jubliéskrift och Smålandsposten 150 år, Växjö lasaretts historia) |