|
Tidpunkt |
Plats |
Olyckstyp |
Beskrivning |
Döda |
Skadade |
Källa |
|
1187 |
Sigtuna |
Bränning |
Sigtuna brändes delvis av baltiska vikingar. Kallas även hednisk sjörövarflotta. Troligen från Karelen. (STF 1942) |
|
|
17 |
|
1192 |
Lund |
Brand, kloster |
Laurentiusklostret i Lund drabbades av en förhärjande eldsvåda som förvandlade klostret till en rykande ruin (STF 1942) |
|
|
|
|
1192 |
Vimmerby |
Bränning |
Vimmerby brändes av danskarna även 1454 och 1610 |
|
|
17 |
|
1213 |
Vä |
Brand, kloster |
Ett kloster instiftades i Vä 1170. Det härjades av eld och flyttades därefter till Beckaskog (STF 1908) |
|
|
|
|
1234 |
Varnhem |
Brand, kloster |
Brand i Varnhems kloster (Sv uppslagsbok 1934) |
|
|
|
|
1248 |
Vreta Kloster |
Brand, kloster |
En eldsvåda härjade Vreta Kloster - legaten Vilhelm av Sabina utfärdade avlatsbrev för dem som hjälpte till med klostrets reparation (STF 1920). Korets återuppbyggnad efter branden avslutades med invigning av biskop Bengt i närvaro av kung Magnus Ladulås. Ur folder om Vreta Kloster. |
|
|
|
|
1256 |
Varberg |
Bränning |
Norske konungen Hagen brände längs hela norra Hallands kust, bland Onsala och Varberg. (STF 1911) |
|
|
|
|
1268 |
Uppsala |
Stadsbrand |
Aros uppges ha brunnit fyra gånger, den sista 1268. |
|
|
|
|
1276 |
Växjö |
Brand. Kyrka |
När Birger Jarls sönder stred om kronan var danskarna med och brände Växjö, hela Värend och Finnveden drabbades. Växjö domkyrka ödelägges. Det nämns i Erikskrönikan "Der var deras mesta ärende, att de brände i Finnved och Värende. Han förskylde att Växjö domkyrka brann. Det bötte han sedan som en man. Tullgarn gavhan som bot, för att han gjorde kyrkan emot." (Småländsk medeltid och Sällsamheter i Småland) |
|
|
|
|
1281 |
Söderköping |
Stadsbrand |
Kung Magnus Birgersson (Ladulås) gemål Helvig kröntes i Söderköping och var den första svenska drottning som kröntes. Festligheter ägde rum men då torde oförsiktigheter blivit begånga ty hela staden brann ned. (Hildebrands medeltidshistoria - enligt Vilhelm Mobergs Min svenska historia) |
|
|
|
|
1291 |
Skänninge |
Brand, kloster |
Ett manligt dominikankonvent i Skänninge, byggt 1237, eldhärjades men byggdes snart upp igen. (Jarlens sekel - Dick Harrysson) |
|
|
|
|
1297-04-14 |
Stockholm |
Stadsbrand |
Storbränder drabbade Stockholm detta år samt 1330, 1344, 1407, 1411, 1419, 1445, 1458, 1495. Efterhand försvann trähusen och efter 1501 fick inga trähus byggas inom muren. Men uthus och bodar inne på gårdarna var alltjämt av trä. (Julstämning 2002) |
|
|
25 |
|
1308 |
Jönköping |
Brand, slott |
Under brödrakriget brändes gårdar för att försvåra proviantering. Båda sidor brände. Hertig Erik brände slottet i Jönköping. (Småländsk medeltid) |
|
|
|
|
1312 |
Alvastra |
Brand, kloster |
Alvastra klosterkomplex härjades av eldsvådor 1312 och 1415. (STF 1942) |
|
|
|
|
1327 |
Stockholm |
Stadsbrand |
Stockholms andra stadsbrand då det äldsta slottet lades i aska. Ev 1330. |
|
|
19 |
|
1380 |
Skara mfl |
Bränningar |
En dansk-norsk armé skulle fördriva mecklenburgare. I förbifarten brändes Skara, Jönköping, Örebro och Västerås. (Närke - ett bildverk, STF 1930) |
|
|
|
|
1380 |
Västerås |
Stadsbrand |
Den första eldsvådan av svårare art i Västerås. |
|
|
22, 24 |
|
1388 |
Linköping |
Bränning |
Linköping uppbrändes av Albrekts av Mecklenburgs krigshär. |
|
|
24 |
|
1388-06-14 |
Vadstena |
Brand, kloster |
En farlig och häftig vådeld nedbrände hela träkapellet, båda stenhusen samt en stor del av systrarnas bostad vid Vadstena kloster. En broder omkom. |
1 |
|
26 |
|
1389 |
Enköping |
Stadsbrand |
Enköping drabbades av stadsbrand. Ödeläggande bränder drabbade staden även 1572, 1609 och 1799 |
|
|
17 |
|
1390 |
Västerås |
Bränning |
Västerås brändes av de tyska horderna som under drottning Margaretas tid hemsökte och ödelade stränderna runt Mälaren och vid Östersjön. |
|
|
22, 24 |
|
1394 |
Malmö |
Kvartersbrand |
Västra delen av Malmö brändes av tyska sjörövarsällskap sk vitaliebröderna. (Från brandvakt till rökdykare) |
|
|
24 |
|
1404-05-21 |
Slite |
Bränning |
Borgen i Slite brändes av drottning Margretas egna trupper vid striden med Tyska Orden. (Gotl historia i Landet runt maj 04) |
|
|
|
|
1407 |
Stockholm |
Stadsbrand |
Stockholms tredje stadsbrand med 1600 dödsoffer. Branden uppstod pga blixtnedslag i den nästan helt trähusbebyggda gamla staden. Många uppges ha drunknat när de flydde undan elden. Förbud infördes efter denna brand mot träbyggnader inom stadsholmen. Förbudet hade ingen större betydelse och upprepades av Gustav Vasa på 1500-talet. (Stockholms historia under 750 år) |
100? |
|
19, 25 |
|
1414-04-05 |
Alvastra |
Brand, kloster |
"Eld uppkom i abbotens i Alvastras gård och uppbrände en stor del av husen och dessutom tvenne, som lågo i samma säng, vilka några sägs varit makar, andra icke". |
2 |
|
26 |
|
1418 |
Helsingborg |
Stadsbrand |
Hela Helsingborg med kyrkor och slott lades i aska. (Hälsingborgs brandförsvar genom tiderna, 1945) |
|
|
|
|
1419 |
Stockholm |
Stadsbrand |
Storbrand i Stockholm som även förstörde det kungliga slottet som återuppförts efter branden 1330 (?). Även stadens arkiv lades i aska inkl stadsprivilegier. (Stockholms historia under 750 år) |
|
|
19, 22 |
|
1422-03-24 |
Linköping |
Brand, kyrka |
Klostret i Linköping brann ner. |
|
|
13, 24 |
|
1428 |
Landskrona |
Bränning |
Landskrona plundrades och brändes av hanseaterna. |
|
|
17 |
|
1432 |
Vreta Kloster |
Brand, kloster |
Vreta Kloster brinner igen och kyrkan och klostret ödelades (STF 1920 o folder om Vreta Kloster). |
|
|
|
|
1434-06 |
Dalarna |
Bränning |
Fogdefästet Borganäs i södra Dalarna brändes ner. Början på Engelbrektsfejden (Rimkrönikan o Vilhelm Mobergs Min svenska historia) |
|
|
|
|
1434-09 |
Småland |
Bränningar |
Under Engelbrektsfejden brändes Rumlaborg utanför Jönköping samt Trollaborg och Piksborg. Uppretade bondestyrkor drev ut tyskfödda fogdar. (Slott och herresäten i Småland) |
|
|
|
|
1437 |
Uppsala |
Brand, kyrka |
Vid en svår brand i Uppsala skadades domkyrkan och ett flertal större byggnader. |
|
|
24 |
|
1438 |
Värmland |
Bränning |
I nordvästra Värmland, i Jösse härad, betvingades upprorsmän av Karl Karlsson Bonde. Som vedergällning skövlades Fryksdalen och Älvdalen under senvintern. I både Västmanland och Värmland tillgreps elden för att betvinga bönderna. (Vilhelm Mobergs Min svenska historia) |
|
|
|
|
1440 |
Helsingborg |
Stadsbrand |
Omfattande brand i Helsingborg då även den inte färdiga Mariakyrkan skadades. (Hälsingborgs brandförsvar genom tiderna, 1945) |
|
|
|
|
1448-01-06 |
Sverige |
Oväder |
En ohygglig orkan drabbade Sverige och en mängd skog fälldes. I Skänninge Svartbrödrakloster blev två munkar ihjälslagna när taket över högkoret rasade in under mässan. Detta var på Kung Kristoffers dödsdag. Kung Kristoffer dog på Helsingborgs slott Kärnan i januari 1448. Det berättas, att på hans dödsdag drog en väldig orkan fram över landet. Massor av träd och skogar blåste ner. I Skänninge kloster rasade ett valv in under ovädret varvid två munkar dödades.(Vilhelm Mobergs Min svenska historia) I den medeltida Karlskrönikan står följande att läsa: Den blåste omkull så mången skog och mången skorsten nederslog och blåste bort att ingen visste var de flögo bland skog och kvistar. Där blåste då bort så mången ett tak att det vart mången stort omak. Alla som voro ute för det väder svuro att fanen (djävulen) var där visserligen med. |
2 |
|
|
|
1452 |
Helsingborg |
Bränning |
Svåra skador på Helsingbrog i samband med Karl Knutssons härjningståg. (Hälsingborgs brandförsvar genom tiderna, 1945) |
|
|
|
|
1452 |
Vä |
Bränning |
Staden Vä brändes av Karl Knutsson (STF 1908) |
|
|
|
|
1464 |
Arboga |
Stadsbrand |
Ture Turesson Bjelke brände Arboga på unionskung Kristian 1 uppdrag. |
|
|
24 |
|
1466 |
Skänninge |
Stadsbrand |
Förödande brand i Skänninge (webb). I konkurrens med Vadstena och på grund av svåra bränder förlorade staden sin betydelse under 1400-talet (Bra Böckers lexikon) |
|
|
|
|
1467 |
Bergkvara |
Brand, slott |
Ture Turesson (Bjelke) i Värend inföll med en dansk här och skövlade och brände Bergkvara borg. (3dag årg 8 s782). Samma sak hände ett par år senare då kung Kristian företog ett strövtåg in i södra Sverige. |
|
|
3 |
|
1468 |
Arboga |
Stadsbrand |
Svår brand i Arboga. |
|
|
24 |
|
1473 |
Uppsala |
Stadsbrand |
Ödelades nästan hela Uppsala i en brand som även brände domkyrkan. |
|
|
25 |
|
1480 |
Arboga |
Stadsbrand |
Svår brand i Arboga även detta år. Svår nöd rådde och staden var under sex år befriad från all skatt. |
|
|
24 |
|
1487-09-10 |
Vadstena |
Stadsbrand |
En stor brand härjade Vadstena. Sankt Peters kyrka och kloster med angränsande gårdar räddades (Vadstena skola) |
|
|
|
|
1488 |
Linköping |
Stadsbrand |
Brand i Linköping varvid även Domkyrkan berördes. |
|
|
13 |
|
1502 |
Stockholm |
Bränning |
Danskarna satte eld på Stockholm (Julstämning 2002) |
|
|
|
|
1509 |
Vä |
Bränning |
Staden Vä brändes av Svante Sture (STF 1908) |
|
|
|
|
1513 |
Arboga |
Stadsbrand |
Arbogas centrala norra stadskärna brann. (Arboga stadskärna. Bebyggelsehistoria och byggnadsordning) |
|
|
|
|
1516 |
Växjö |
Stadsbrand |
En fjärdedel av Växjö brann (Växjö brandkår - jubileumsskrift) |
|
|
25 |
|
1517 |
Västervik |
Stadsbrand |
Västervik stad och fästningen Stäkeholm (Stegeholm) brändes av danskarna som använde "fyrbollar" för att tända borgen. Förödelsen var så stor att de stadsbor som överlevt striderna flyttade till Gamleby där staden tidigare legat. (Slott och herresäten i Småland). Upp emot 200 personer uppgavs innebrända. Det skulle dröja ett par decennier innan Västervik började resa sig igen (Småländsk medeltid) |
|
|
|
|
1520 |
Ulricehamn |
Bränning |
Sten Sture den yngre hade sitt läger söder om Ulricehamn (som då hette Bogesund) under ett slag. Han blev skjuten i benet på Åsunden. Efter striden brände danskarna staden. (STF 1911) |
|
|
17 |
|
1520 |
Falköping |
Stadsbrand |
Allvarlig stadsbrand drabbar Falköping |
|
|
28 |
|
1521 |
Öregrund |
Bränning |
Danskarna brände och förstörde hela Öregrund |
|
|
28 |
|
1521-04-29 |
Västerås |
Bränning |
Västerås brändes av danskarna. Även domkyrkan brann |
|
|
17, 22 |
|
1522 |
Uppsala |
Bränning |
Under Gustav Vasas strider med danskarna brände dessa stora delar av Uppsala inklusive ärkebiskopshuset. |
|
|
25 |
|
1523 |
Skabersjö |
Brand, slott |
Gården brändes av Malmös borgare. |
|
|
23 |
|
1524 |
Visby |
Bränning |
Visby stormades och intogs av Lübeckarna som brände nordvästra stadsdelarna. |
|
|
17 |
|
1525 |
Stockholm |
Brand, slott |
Brand på Slottet Tre kronor. Det kungliga gemaket och silverkammaren blev lågornas rov. (Julstämning 2002). |
|
|
19, 22 |
|
1527-06? |
Norrköping |
Stadsbrand |
Stadsbrand i Norrköping. Mycket lite är känt men staden var svårt härjat eftersom man fick fyra års skattebefrielse. (Norrköping brinner) |
|
|
|
|
1529 |
Gudhem |
Klosterbrand |
Ödeläggande brand ödelade anläggningen. (Bra Böcker). En stor treskeppig kyrka av sandsten hörande till Gudhems kloster brann ner 1539 (Fernow II) |
|
|
|
|
1530 ? |
Husaby |
Brand, slott |
Biskopsborgen i Husaby brann. Mycket talar för att Gustav Vasa lät bränna borgen efter reformationen. Innan hade det mesta av värde förts bort. (Bygden kring berget) |
|
|
|
|
1535 |
Strängnäs |
Stadsbrand |
Strängnäs drabbades av en svår brand. Skattefrihet beviljades under sex år. |
|
|
26 |
|
1542 |
Bergkvara |
Brand, slott |
Borgen Bergkvara var en av Gustav Vasas befästa borgar under Dackefejden. Där ingicks en "vapenvila" med Nils Dacke. Men han bröt överenskommelsen, stormade, intog och brände borgen. Därefter var den en ruin. (3dag årg 8 s782) |
|
|
3 |
|
1543 |
Uppsala |
Brand, kvarter |
Uppsala härjades av en stor brand som bla ödelade klostret, S:t Pers och Mariakyrkorna, vilka därefter nedbröts. (Sv Uppslagsbok 1936) |
|
|
|
|
1546 |
Riseberga |
Klosterbrand |
Nunneklostret i Riseberga (Närke) som tillhörde cisternciensorden brann ner 1546. (Bra böcker) |
|
|
|
|
1546-04-05 |
Linköping |
Stadsbrand |
Halva Linköping brann av. Domkyrkan räddades. |
|
|
13 |
|
1546-05-18 |
Linköping |
Stadsbrand |
Det som inte brann i april (Linköping) brändes denna gång. Domkyrkan torn och tak brann. Kungen bekostade uppbyggnad av domen. |
|
|
13 |
|
1553 |
Lidköping |
Stadsbrand |
Lidköping härjades av en storbrand och kungen beviljade staden skattefrihet i tre år till hjälp för återuppbyggnaden. |
|
|
25, 26 |
|
1555 |
Stockholm |
Kvartersbrand |
Uppstod vådeld i Stockholm utanför nya muren vid Västerlånggatan och alla hus från Gråmunkegränd till Kornhamn brann. Det tog eld i tjära på den nybyggda skansen längs strandkanten. Det medförde att man fick springa till andra sidan holmen för att hämta vatten vilket försvårade släckningen. (Julstämning 2002). Som en följd av branden påbjöd kungen den 1557 att alla farliga trähus i Stockholm skulle rivas (Skorstensfejaryrket i Sverige) |
|
|
|
|
1563 |
Värmland |
Bränningar |
Under Nordiska sjuårskriget brändes över tusen gårdar i västra Värmland. Fred slöts i Stettin 1570 - Älvsborgs första lösen skulle betalas. |
|
|
|
|
1563-07 |
Älvsborg |
Bränning |
Unde sjuårsfejden intog och brände danskarna Älvsborgs stad i grunden (Fernow I) |
|
|
|
|
1564 |
Värnanäs |
Brand, slott |
Under nordiska sjuårskriget bodde Erik XIV på Värnanäs vilket ledde till att gården brändes av danskarna. Den byggdes upp igen av Johan III. (Slott och herresäten i Småland) |
|
|
|
|
1564 |
Ronneby |
Bränning |
Ronneby brändes (ödelades) av Erik XIV under nordiska sjuårskriget (Bra Böcker). |
|
|
17 |
|
1564 |
Åhus |
Bränning |
Klas Kristersson Horn brände Åhus. (STF 1908) |
|
|
|
|
1564 |
Dalsland |
Bränning |
55 hemman brändes i Dalsland under Nordiska sjuårskriget (STF 1981) |
|
|
|
|
1565 |
Lekeberga |
Brand, kloster |
Riseberga kloster brann ner (boken Närke) |
|
|
|
|
1565 |
Ängelholm |
Bränning |
Ängelholm brändes under nordiska sjuårskriget. |
|
|
17 |
|
1565 ? |
Vanås |
Brand, slott |
Borgen Vanås brändes under nordiska sjuårskriget. Bönder brände adelns gårdar i hela Skåne. |
|
|
23 |
|
1565-08-27 |
Varberg |
Bränning |
Varberg brändes under nordiska sjuårskriget av svenskarna. (STF 1911) |
|
|
17 |
|
1566 |
Varnhem |
Bränning |
Varnhem brändes av danskarna (Sv uppslagsbok 1934) |
|
|
|
|
1566-07-13 |
Ulricehamn |
Bränning |
Ulricehamn (då Bogesund) brändes av danskarnas här under befäl av Daniel Rantzau. (Falköpings brandförsvar 100 år) |
|
|
17 |
|
1566-07-15 |
Falköping |
Stadsbrand |
Falköping brändes av en dansk här (Falköpings brandförsvar 100 år) |
|
|
28 |
|
1566-07-23 |
Skara |
Bränning |
Danskarna brände bla domkyrkan i Skara (STF 1970) (Falköpings brandförsvar 100 år) |
|
|
|
|
1567 -10 |
Jönköping |
Stadsbrand |
Jönköping hade utrymts och till stor del nedbränts av svenskarna som retirerade för den danske befälhavaren. |
|
|
13, 28 |
|
1567-11 |
Östergötland |
Bränning |
Danske befälhavaren Rantzau brände Alvastra kloster och två dagar senare även Vadstena och S:a Birgitta kloster. Rantzau kom tillbaka i december för att bränna det som fanns kvar. De flesta kunde rädda sina liv inom slottets murar. (Vadstena Skola) |
|
|
13 |
|
1567-11-20 |
Linköping |
Bränning |
Linköping brändes av svenskar i kriget mot danskarna . Domkyrkan brann. |
|
|
13 |
|
1567-12 |
Söderköping |
Bränning |
Söderköpingsborna tände eld på sin stad varefter Rantzau plundrade den fullständigt. (Nord. Uppslagsb) |
|
|
|
|
1567-12-03 |
Norrköping |
Bränning |
Norrköping brändes. Där kan ha funnits högst 150 gårdar. En del stadsbor gömde sina värdeföremål i Strömmen. En del av detta återfanns först 1604 då vattnet var lågt. Kungen försökte få innevånarna att bygga i sten eller reveterat trävirke. 1572 skrev han brev om detta till de berörda städerna. (Norrköping brinner) |
|
|
28 |
|
1568 |
Eksjö |
Bränning |
Eksjö brändes av Rantzaus danska här i samband med Nordiska sjuårskriget. Efter den branden flyttades staden ca 500 meter åt nordost till nuvarande läge. (Brandskydd i trästäder - SRV och RAÄ) |
|
|
20 |
|
1568 |
Östergarn |
Bränning |
Kyrkan brändes och hela trakten kring Östergarn på Gotland plundrades av svenskarna (STF 1908) |
|
|
|
|
1568 |
Dalsland |
Bränning |
281 rövade och brända hemman och torp i 24 socknar i Dalsland inkl 6 prästgårdar (STF 1981) |
|
|
|
|
1569 |
Gävle |
Brand, kvarter |
En svår eldsvåda härjade Gävle. Elden nådde även fogdegårdarna och dess träbyggnader kunde endast delvis räddas. (STFs årsskrift 1932 - vårt nordligaste Vasaslott) |
|
|
|
|
1569 |
Ystad |
Bränning |
Ystad härjades och brändes av svenskarna. Även rådstugan brändes och där fanns alla gamla handlingar. Staden drabbades både under den sista danska tiden och den första svenska. Svårast var det 1644-45, 1659, 1676 och 1678. |
|
|
17 |
|
1569 |
Åhus |
Bränning |
Åhus befästes och då lät hertig Karl under ett härjningståg i Skåne bränna sävål Vä som Åhus. 1617 upphävde Kristian den IV Åhus stadsprivilegier. (STF 1908) |
|
|
|
|
1569 |
Örebro |
Stadsbrand |
Vid en våldsam brand i Örebro ödelades 24 gårdar i södra delen av staden. (Närke - ett bildverkm sid92) |
|
|
|
|
1569 |
Arboga |
Stadsbrand |
Södra delen av Arboga förstördes av brand. |
|
|
24 |
|
1569 |
Västerås |
Stadsbrand |
Vid en svår brand i Västerås förstördes förutom bebyggelsen även medeltida handlingar. |
|
|
28 |
|
1570-02-27 |
Växjö |
Bränning |
En dansk här brände Växjö. |
|
|
25 |
|
1571 |
Sala |
Gruvras |
Ras i Sala silvergruva. Taket till Herr Stures botten föll in |
|
|
21 |
|
1572 |
Uppsala |
Brand, slott |
Uppsala slott härjades av eld men Johan III fortsatte bygget. Även domkyrkan skadades. Det sägs att det var mordbrand. |
|
|
21, 23, 25 |
|
1572 |
Enköping |
Stadsbrand |
Hela Enköping förstördes av brand. |
|
|
28 |
|
1573 |
Öregrund |
Stadsbrand |
Öregrund drabbade av av en stadsbrand som förstörde hela staden. |
|
|
28 |
|
1585 |
Stockholm |
Kvartersbrand |
På Stadsholmens västra sida, Stockholm, härjade en omfattande brand. |
|
|
28 |
|
1598 |
Vadstena |
Brand, slott |
Efter en brand i Vadstens slott 1598 restaurerades och fullbordades slottet under Hans Flemmings ledning. Slottet grundades 1545. (Bonniers lexikon) |
|
|
|
|
1609 |
Enköping |
Stadsbrand |
Mycket omfattande brand i Enköping |
|
|
28 |
|
1611 |
Dalsland |
Bränning |
Under Kalmarkriget brändes 80 hemman i Dalsland (STF 1981) |
|
|
|
|
1611 |
Växjö |
Stadsbrand |
Hela staden nedbränd av danskarna i samband med Kalmarkriget. (Växjö brandkår - jubliéskrift) |
|
|
25 |
|
1611 |
Skara |
Bränning |
En dansk här brände Skara. |
|
|
25 |
|
1611-07-12 |
Göteborg |
Stadsbrand |
Göteborg, som var nyanlagt, brändes helt av en dansk eskader. Med detta inleddes Kalmarkriget 1611-13. |
|
|
17 |
|
1612 |
Jönköping |
Bränning |
Jönköping brändes helt och hållet av de egna borgarna vid danskarnas anfall. |
|
|
17, 25 |
|
1612 |
Kungälv |
Bränning |
Kungälv brändes och flyttades då från sitt gamla läge vid Fästningsholmen. Men sedan staden eldhärjats 1645 och 1676 flyttades den till sitt nuvarande läge på fastlandet. |
|
|
17 |
|
1612 |
Varberg |
Bränning |
Varberg brändes under Kalmarkriget |
|
|
17 |
|
1612 |
Växjö |
Bränning |
Växjö brändes och skövlades av en dansk här i samband med Kalmarkriget. Även Hov och Kronobergs slott brann. Gustav II Adpolf var 1616 i Växjö fyra dagar för att ordna med återuppbyggnaden. (Sällsamheter i Småland, Värend) |
|
|
17 |
|
1612 |
Skara |
Bränning |
En slottsanläggning i Skara brändes av vid ett danskt anfall. |
|
|
28 |
|
1612-01-12 |
Vä |
Bränning |
Staden Vä brändes av Gustav II Adolf. Pga av detta upphävde Kristian IV staden priviligier och uppmande Vä:s borgare att bege till sig Allö och bygga nytt. Det är nuvarande Kristianstad (STF 1908). De svenske härjade i hela nejden och försökte även bränna borgen Hovdala som också ligger i göingebygden. Fred slöts i Knäred 18 januari 1613. |
|
|
23 |
|
1613 |
Västervik |
Brand, slott |
Stegeholms slott låg i ruiner efter Kalmarkriget 1611-13. Det var svenskarna som råkade sätta slottet i brand sedan danskarna gett sig av. (Slott och herresäten i Småland) |
|
|
|
|
1614 |
Klarälvsdalen |
Översvämning |
Ungefär vart hundrade år förstörde vattnet byar nära Klarälven.1614 var det en stor översvämning som förstörde hus och gröda. Änkedrottning Kristina medgav den 28 december skattelindring. Sommaren 1650 var olyckan framme igen och en nådig resolution gav lindring i utlagorna (Ekshärads socken) |
|
|
|
|
1616 |
Karlstad |
Stadsbrand |
Karlstad totalförstördes av brand som även drabbade Kungsgården, rådhuset och kyrkan. Staden fick 2-3 års frist från alla utlagor utom Älvsborgs lösen |
|
|
vbk |
|
1617 |
Trelleborg |
Stadsbrand |
Stora delar av Trelleborg förstördes av brand. |
|
|
17 |
|
1619 |
Halmstad |
Stadsbrand |
Halmstad förstördes nästan helt. Armod och elände följde. Kung Christian IV såg dock olyckan som en utmaning och började modernisera staden. |
|
|
17, 20 |
|
1624 |
Laholm |
Stadsbrand |
Förödande brand i Laholm |
|
|
20 |
|
1624 |
Ottenby, Öland |
Markbrand |
Häftig eld i ljungen nordost om Otteby lund. Allmogen kunde endast med största möda förhindra att lunden antändes. 100 år senare hade ljungen ej kommit tillbaka. (Carl von Linnés Öländska resa 1741) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1311 |
Visby |
Stadsbrand |
Efter denna stora brand i Visby uppfördes några byggnader i tegel. Det ansågs vara stor lyx eftersom stenarbetare hämtades från de tyska städerna. (Visby 1361) Enligt de isländska annalerna finns en uppgift som vittnar om katastrofen. Där står att, “staden brann som ett enda stort bål”. |
|
|
|
|
1771 |
Karlskoga |
Drunkning |
När en tungt lastad pråm (15 m lång) roddes över sjön Alkvettern med kanonkulor från Karlsdals bruk kantrade den och de sex roddarna omkom. (Karlsdals bruk s409) |
6 |
|
|
|
1625 -09-01 |
Stockholm |
Kvartersbrand |
Brand startade i ett brygghus på Västerlånggatan. Detta samt alla hus och bodar i närheten var fulla med ved. Ved lagrades även på vindarna. Det var västanväder så elden flög uppåt staden. Stenar föll från korsvirkeshusen och dödade ett par människor. Samma område brann 1555 då började det i ett brygghus. Ståshållare Klas Horn ledde en undersökning om vad som brustit i brandförsvaret. Bland annat hade vattenkörarna flytt eller höjt priset på vattnet. (Julstämning 2002 och Stockholms historia under 750 år) |
|
|
28 |
|
1628-08-10 |
Stockholm |
Fartygsolycka |
Regalskeppet Vasa sjönk i Stockholms ström sedan det under jungfrufärden, redan efter 15 minuter, träffats av en häftig vindstöt. Det var Sveriges dittills troligen största och ståtligaste krigsfartyg. Mellan 30-50 av de 150 ombordvarande omkom. Vasa sjönk på 32 meters djup mellan Stadsgårdskajen och Beckholmen. 1961 kunde Vasa bärgas. (Vasamuseet) |
30-50 |
|
|
|
1637 |
Laholm |
Stadsbrand |
Förödande brand i Laholm |
|
|
20 |
|
1642 |
Stockholm |
Kvartersbrand |
Eldsvåda härjade området från Jacobs kyrka till Johannes kapell och ner över Regeringsgatan. På drottning Kristinas befallning anmodas därefter tomtägarna att bygga stenhus på de avbrunna tomterna. (Julstämning 2002). 247 gårdar lades i aska. |
|
|
19 |
|
1642-11-25 |
Stockholm |
Brand, slott |
Fyra av slottet Tre Kronors torn störtade samman vid hotande eldsvåda. Drottning Kristina måste fly ur sina rum. |
|
|
11 |
|
1644 |
Vänersborg |
Bränning |
Vänersborg ödelades under Hannibalsfejden. |
|
|
17 |
|
1644 |
Laholm |
Stadsbrand |
Förödande brand i Laholm |
|
|
20 |
|
1644 |
Lindesberg |
Stadsbrand |
Lindesberg (Linde) drabbades av en förödande brand varvid staden till större delen förstördes. För att skynda på uppbyggnaden erhöll staden under följande år åtskilliga skattelindringar. (Västra Västmanland, hembygdsbok). Arbogaborna klagade till Kungl Majt över Lindesbergs tillkomst. Arbogas järngrossister, hantverkare och köpmän hade fått konkurrens. (Lindesberg - sommarstad vid sekelskiftet samt del 3 Noraskogs arkiv Johansson) |
|
|
|
|
1644 |
Uddevalla |
Bränning |
Uddevalla brändes av svenskarna och bland annat kyrkan förstördes. |
|
|
28 |
|
1645 |
Åmål |
Bränning |
Åmål blev under Hannibalsfejden förstört av norskar. Det var två år efter stadens grundande. |
|
|
17 |
|
1645 |
Dalsland |
Bränning |
Under Hannibalsfejden brändes 230 hemman och tre prästgårdar i Dalsland (STF 1981) |
|
|
|
|
1645 |
Kungälv |
Stadsbrand |
Kungälv eldhärjades även 1676 och staden förlades sedan till sitt nuvarande läge på fastlandet. |
|
|
17 |
|
1647 |
Kalmar |
Stadsbrand |
Medeltidsstaden Kalmar brann. De gamla planerna på att anlägga en ny stad på Kvarnholmen kunde sättas i verket. Regeringen befallde att så skulle ske. |
|
|
20 |
|
1648 |
Sigtuna |
Kvartersbrand |
Ett tiotal gårdar förstördes vid en omfattande brand i Sigtuna |
|
|
28 |
|
1648-10-10 |
Göta Älv |
Ras |
Största kända skredet i Sverige skedde vid gården Intagan. Älven dämdes upp av utglidande lermassor som höjde nivån uppströms med 10 meter. När vattenmassorna bröt igen uppstod en flodvåg som orsakade stora skador nedströms. Skredområdets totala areal är ca 27 ha. (Statens Geotekn Institut) |
|
|
|
|
1649 |
Växjö |
Stadsbrand |
Växjö drabbades av eldsvådor även 1658, 1690, 1753, 1799, 1838 o 1843. |
|
|
17 |
|
1649-07 |
Östergötland |
Översvämning |
Översvämningar orsakades av synnerligen kraftiga regn som inleddes den 27 juli. Hela Östergötland drabbades av denna Olsmässeflod. Åren 1650-52 var det svår missväxt. Hungersnöd och sjukdomar ledde till tusentals dödsfall. Men allt kunde inte bero på Olsmässefloden även om ängar, sådd, utsäde, kvarnar och husdjur försvann med regnvattnet. Det drickbara vattnet förorenades också. |
|
|
SMHI |
|
1650 |
Arboga |
Stadsbrand |
Stadsbrand i Arbogas södra delar. (Arboga stadskärna. Bebyggelsehistoria och byggnadsordning) |
|
|
24 |
|
1650 |
Södertälje |
Stadsbrand |
En förödande brand drabbade Södertälje och vid återuppbyggnaden genomfördes en radikal ändring av stadsplanen. |
|
|
28 |
|
1652 |
Öregrund |
Stadsbrand |
Öregrund förstördes helt vid en stadsbrand. |
|
|
28 |
|
1652 -09-08 |
Karlstad |
Stadsbrand |
Nordvästra Karlstad brann. Ett 20-talet tomter mellan torget och älven förstördes. Därefter underlättas tomt och gaturegleringen. |
|
|
vbk |
|
1652-09-29 |
Stockholm |
Kvartersbrand |
Väldig eldsvåda brände ner stora delar av Norrmalm, hela delen öster om Brunkeberg. Elden uppkom hos en bagare. 3-400 hus brann däribland 5-6 stenhus. Det var förutom vad som blivit nedrivet i förtid för att komma före skadan. Soldater gjorde sitt bästa. Drottningen red om kring och var misslynt på borgmästarna. Med sin kommenderstav tvingade hon folk att arbeta. 5 eller 6 människor blev uppbrända. |
5 |
|
11, 21 |
|
1653 |
Luleå |
Stadsbrand |
Luleå härjades svårt även 1657. |
|
|
17, 25 |
|
1655 |
Gotland |
Skogsbrand |
Skogsbrand i Buttle socken på Gotland som omfattande cirka 5500 hektar |
|
|
|
|
1655-07-30 |
Norrköping |
Stadsbrand |
Stadsbrand i Norrköping. Båda de äldsta stadsdelarna drabbades. Branden uppståd vid Olofsmäss, den andra marknadsdagen. Man vet i vilket hus branden började men inte varför. Plundringar skedde. Ingen brandsläckning kunde organiseras. En ny stadsplan, godkänd av drottning Kristina, kunde genomföras. Stadsmuren revs och användes till nya husgrunder. (Norrköping brinner) |
|
|
14 |
|
1657 |
Luleå |
Stadsbrand |
Hela nybyggda staden Luleå med rådstugan och alla där förvarade handlingar förstördes, Elden säga ha orsakats av lappar som genom vårdslöshet antänt skogen. |
|
|
25 |
|
1658 |
Lillöhus |
Slottsbrand |
Lillöhus, vid Kristianstad, intogs och brändes av svenskarna, Karl XI. (STF 1908) |
|
|
|
|
1658-07-27 |
Växjö |
Brand, kvarter |
Hela området väster om nuvarande Kanalgatan i Växjö lades i aska. Fem kvarter förstördes helt, fem andra skadades. Ny stadsplan anlades. |
|
|
25, 28 |
|
1660 |
Falkenberg |
Stadsbrand |
Falkenberg har drabbats av bränder även 1706, 1708 och 1718 |
|
|
17 |
|
1660 |
Gotland |
Skogsbrand |
1660 Skogsbrand i Fleringe socken som omfattande cirka 7000 hektar |
|
|
|
|
1665 |
Nyköping |
Stadsbrand |
Denna brand i Nyköping började i ett uthus och utvecklade sig snabbt. Kyrkklockorna larmade befolkningen som under borgmästarens ledning försökte hejda branden. Ingenting hjälpte och även Nyköpingshus brann. Branden orsakades av oförsiktighet med ett ljus. Nyköping byggdes upp med en stadsplan med gator i rutnät. |
|
|
15,17, 28 |
|
1666 |
Dalsland |
Bränning |
Under Krabbefejdel ruinerades Valbo Ryrs socken i Dalsland (STF 1981) |
|
|
|
|
1666 |
Piteå |
Stadsbrand |
Denna brand i Piteå aktualiserade en flyttning av staden eftersom landhöjningen hindrade sjöfarten. |
|
|
20, 17, 28+H199 |
|
1666 |
Gotland |
Skogsbrand |
Skogsbrand i Gothem socken på Gotland som omfattande cirka 2500 hektar. |
|
|
|
|
1666-08 |
Varberg |
Stadsbrand |
Varberg flyttades till sin nuvarande plats efter denna brand. Man befallde nu att bygga hus i sten, vilket knappast efterföljdes. Stadens centrala delar uppvisar en regelbunden stadsplan som tillkommen efter branden. (STF 1911) |
|
|
17, 20, 28 |
|
1668-09-03 |
Västerås |
Stadsbrand |
En stor del av Västerås lades i aska varvid bla stadens förnämsta skrifter och handlingar förstördes. |
|
|
22 |
|
1669-01-02 |
Göteborg |
Kvartersbrand |
I Göteborg ödelades hela området som idag begränsas av Norr- och Östra Hamngatan, Nygatan och Drottningtorget. 60 hus förstörda. (Från tornväktartid till modern räddningstjänst) |
|
|
19 |
|
1669-05-10 |
Göteborg |
Kvartersbrand |
241 hus förstörda i Göteborg (Från tornväktartid till modern räddningstjänst) |
|
|
|
|
1670 |
Hudiksvall |
Stadsbrand |
Hudiksvall brann även 1792, 1878 och 1879. |
|
|
17, 28 |
|
1675 |
Söderhamn |
Stadsbrand |
Stora delar av Söderhamn lades i ruiner. Sammanlagt förstördes 60 smedstäder med tillhörande små verkstäder. Rådhuset skadades (Söderhamns historia) |
|
|
|
|
1675 |
Åmål |
Bränning |
Åmål brändes. |
|
|
28 |
|
1676 |
Kungälv |
Stadsbrand |
Kungälv härjat av brand. Se även om bränderna 1612 och 1645. |
|
|
25 |
|
1676-06 |
Vänersborg, Strömstad |
Bränning |
Vänersborg och Strömstad blev grundligt brända under Gyldenlövsfejden. |
|
|
17 |
|
1677 |
Mönsterås |
Bränning |
Jutarna härjade i ostkusten. Den fientlige amiralen Juel brände hela köpingen Mönsterås. Samtidigt brändes godset Kråkerum ägt av släkten Banér samt herresätet Strömserum. (STF 1911) |
|
|
|
|
1677 |
Västervik |
Bränningar |
Slottet Stegsholm och Västervik brändes av danskarna. (Slott och herresäten i Småland). En ny stadsplan gjordes. |
|
|
17, 28 |
|
1678 |
Trolleholm |
Brand, slott |
Trolleholm, den gamla borgen i Skåne, brändes av danskarna. |
|
|
23 |
|
1678 |
Kristianstad |
Brand, slott |
Svenskarna hade återtagit Kristianstad och den danske befälhavaren fattade beslutet av förhärja landet. Snapphanarna fick order att bränna all säd och foder på fält och i lador. Kvarnar, möllor båtar och fartyg skulle brännas. Lund och Laholm drabbades och en rad herrgårdar. Den 6 augusti var snapphanar och danskar utanför Hovdala borg. Husen plundrades och brändes men tornet höll stånd. |
|
|
23 |
|
1678 |
Ängelholm |
Bränning |
Ängelholm brändes av danskarna. Då klarade sig kyrkan, prästgården och tre små hus. (Ängelholm på nätet) |
|
|
|
|
1678 |
Lund |
Bränning |
Danska trupper satte eld på Lund och hälften av de drygt 300 gårdarna brann ned. |
|
|
20 |
|
1678 |
Laholm |
Bränning |
Laholm brändes av danskarna. |
|
|
23 |
|
1678 |
Malmö |
Kvartersbrand |
Omtalas en "olycklig ildebrand". (Från brandvakt till rökdykare) |
|
|
|
|
1679 |
Åmål |
Bränning |
Åmål brändes under Gyldenlövsfejden av norsk-dansk trupp. Samma sak hände 1675. Minst 150 hemman och tio prästgårdar brändes. (STF 1981). Åmål drabbades av gränsstrider även 1645 och 1679. |
|
|
17, 25 |
|
1679 |
Kalmar |
Stadsbrand |
Kalmar drabbades av stadsbrand. |
|
|
20 |
|
1679 |
Helsingborg |
Bränning |
Danska trupper brände Helsingborg |
|
|
28 |
|
1681 |
Sundsvall |
Stadsbrand |
På våren härjades Sundsvall av den första förödande stadsbranden. Branden orsakade av gnistor från en smedja. (Sundsvall på nätet) |
|
|
25 |
|
1681 |
Mamö |
Kvartersbrand |
Omtalas i Malmö en "olycelig vådeld lidet vid martini tid" i Malmö (Från brandvakt till rökdykare) |
|
|
|
|
1681-04-25 |
Sundsvall |
Brand, kvarter |
Gnistor från en smedja orsakade brand i Sundsvall. Kvarteren väster om tjärnen brann och 14 gårdar avbrändes. |
|
|
25 |
|
1681-12-12 |
Borås |
Stadsbrand |
Första stora stadsbranden i Borås inträffade denna lucianatt. Branden var så förödande att man diskuterade att överge staden. Landshövdingen utfärdade då ett reseförbud men flyttade residenset till Vänersborg. (Borås brandkår 100 år - 1999). Därefter gjordes en ny stadsplan. |
|
|
25, 28 |
|
1682 |
Mariefred |
Stadsbrand |
Största delen av Mariefred brann ner. Tidigare stora bränder på 1630-talet och 1675 |
|
|
28 |
|
1683 |
Vimmerby |
Stadsbrand |
Större delen av Vimmerby brann ner |
|
|
17 |
|
1685 |
Kristianstad |
Explosion |
I Torsebro, en mil norr om Kristianstad, fanns två krutkvarnar. Den ena sprang i luften detta år. Krutbruket anlades under kriget 1676-79. Bönderna uppmuntrades till salpetertillverkning vilket var grunden till kruttillverkningen. STF 1913 |
|
|
|
|
1686 |
Stockholm |
Kvartersbrand |
Storbrand i Stockholm som startade i ett hus vid Ladugårdslandet och gick uppför Regeringsgatan. Totalt förstördes ca 1800 byggnader i 43 kvarter. (Stockholms historia under 750 år) |
|
|
19, 26 |
|
1687 |
Ekerö |
Brand, slott |
Svartsjö slott, på Svartsjölandet, brann ner. |
|
|
21 |
|
1687 |
Lund |
Bränning |
Lund brändes av danskarna |
|
|
17 |
|
1687 |
Falun |
Gruvras |
En väldig dagöppning öppnades i Falu koppargruva genom ett stort ras midsommardagen 1687. Myndigheterna försökte genom förordningar hindra planlöshet i gruvbrytningen. Straffen blev också allt hårdare vid försummelser. |
|
|
21 |
|
1688 |
Lindesberg |
Stadsbrand |
Lindesberg (Linde) lades delvis i aska. 23 gårdar brann och Karl XI nekade staden bidrag till återuppbyggnaden. Motstånd mot stadens tillkomst hade nämligen rests redan på 1640-talet av borgarna i Örebro och Arboga, och det såg ut som att de denna gång skulle kunna hindra stadens fortsatta existens. Landshövdingen, som hade att verkställa statens beslut, förbjöd 1689 all uppbyggnad och borgarna beordrades att flytta till Arboga eller Örebro. Någon flyttning blev aldrig av, och gårdarna byggdes åter upp efter hand Arboga gjorde flera försök att få bort Lindesberg och yrkade 1719 att Lindesberg skulle ödeläggas. (Lindesberg - sommarstad vid sekelskiftet, De värmländska järnbruken mfl källor) |
|
|
|
|
1690 |
Växjö |
Stadsbrand |
Växjö brann. Borgarna fick sex års skattefrihet och anlade raka luftiga gator som skydd för elden. (Sällsamheter i Småland, Värend) |
|
|
|
|
1690 |
Uddevalla |
Stadsbrand |
Större delen av Uddevalla ödelades.Hela staden söder om ån och området väster om torget drabbades. Karl XI bestämde att hela staden skulle regleras. |
|
|
|
|
1690 |
Möcklehult |
Skogsbrand |
En mycket stor skogbrand startade vid sjön Gunnen. Hjälmesryd socken i Småland. All Möckleshults skog brann och även för ytterligare sex byar förstördes all skog. Inga hus brann ty kring dem fanns beteshagar (Den gamla byn - Peter Nilson) |
|
|
|
|
1691-02 |
Jönköping |
Stadsbrand |
Vid en stadsbrand i Jönköping brann båda rådhusen och 19 av torgkvarterets hus förstördes helt eller delvis. (hemsida från Jönköping) |
|
|
|
|
1693-08-18 |
Mariestad |
Stadsbrand |
Hela Mariestad utom den äldsta delen, Näset, brann. Klockan ett på eftermiddagen kom elden lös. Och efter fyra timmar var allt jämnat med marken utom bebyggelsen på Norr. Staden uppbyggdes efter en rutnätsplan. |
|
|
17, 20 |
|
1694-05-09 |
Filipstad |
Stadsbrand |
85 gårdar i Filipstad förstördes. Branden började när man olovandes bryggde öl. Stadsrättigheterna förlorades ty man var rädd att skogen inte skulle räcka till bergbruket om staden skulle uppbyggas. |
|
|
vbk, 28 |
|
1694-08 |
Nora |
Gruvras |
Ras i Dalkarlsgruvan. Myndigheterna försökte genom förordningar och råd hindra en planlöshet i brytningarna. Straffen i samband med ras blev allt strängare. |
|
|
21 |
|
1695 |
Nordmark |
Gruvras |
Vid Nordmarks takgruva i Värmland slogs fyra personer ihjäl av ras från taket. (De värmländska järnbruken) |
4 |
|
|
|
1697-05-07 |
Stockholm |
Brand, slott |
Det började brinna på vinden ovanför Rikssalen i Slottet Tre Kronor. Skräp som samlats runt en trasig skorsten fattade eld. Branden började kl 14 och kl 16 hade den nått bottenvåningen av de äldre delarna. När mörkret sänkte sig är slottet ödelagt. Karl XI stod lik i Slottskyrkan. Hans stoft bars till stallet på Helgeandsholmen. Brandmästarens egen skorsten var otät och han hade trots det eldat i densamma. Han hade även skickat iväg vakterna på andra uppdrag. Brandmästaren och en av vakterna dömdes till döden och fick löpa gatlopp. Den unge Karl XII benådade dem och mildrade straffet till sju gatlopp och straffarbete på Marstrand. Många hemlösa och utsvultna fanns på Skeppsholmen och blev innebrända när byggnader antändes där. Det blåste kraftigt. (DN mfl) |
|
|
11, 12, 19,26 |
|
1697-06-02 |
Stockholm |
Byggnadsras |
Efter slottsbranden hjälpte soldater till med rivningen. Ett stycke av den gamla muren föll ned och slog ihjäl 29 gardessoldater. |
29 |
|
11 |
|
1700-01-29 |
Linköping |
Stadsbrand |
En dräng skulle sko en häst och lämnade en stallykta för en kort stund. Den blev omkullsparkad av hästen varvid den stora branden började. Det var natt och hård västlig vind. Praktiskt taget hela staden blev förstörd. 136 gårdar, 19 ladugårdar blev lågornas rov. Enstaka stenhus, domkyrkan och slottet klarade sig. |
|
|
13, 28 |
|
1702-05-15 |
Uppsala |
Stadsbrand |
Denna brand i Uppsala började nära Gamla Torget och spreds snabbt i den hårda vinden via träbroarna över Fyrisån och antände bla Domkyrkan vars västra torn rasade. Inte ens stenhusen kring Stora Torget var en effektiv brandgräns. Uppsala slott förstördes. Det var en ihållande torka före branden. Under denna brand räddade Olof Rudbeck d ä Gustavianum med universitets värdefulla bibliotek. (Från Dragarbrunn till Fyrislund) |
|
|
24, 25, 28 |
|
1703-08 |
Lidköping |
Brand, kvarter |
I Lidköpings nya stadsdel nedbrann 22 hus under svår storm. Brandmaterial från 1500-talet användes. Med brandkrokar rev man ner ett dussin hus. |
|
|
25 |
|
1708 |
Gränna |
Brand, slott |
Brahehus ödelades vid eldsvåda under hösten. En våldsam brand från den brinnande byn Uppgräna, alldeles nedanför klippborgen, spred sig till Brahehus. Åtta av byns elva gårdar förstördes. Slottet började uppföras 1637 av Per Brahe dy som änkesäte åt hans gemål. Bara en ruin återstod efter branden. (Slott och herresäten i Småland. Lusthuset Brahehus.) |
|
|
|
|
1710 |
Härnösand |
Stadsbrand |
Under korsmässomarknaden i Härnösand hyrde en borgare ut en sjöbod till några bönder. De åt och drack och ställde ett ljus i en flaska invid en säng. På natten hade golvet tagit eld men bönderna varken släckte eller larmade utan smet iväg. Nästan hela staden brann ner och många grova stölder begicks av marknadsbesökare. Rådhusrätten dömde sedan tre bönder til döden. (Stadens hemsida). |
|
|
17, 28 |
|
1711 |
Lund |
Kvartersbrand |
Lund härjades av en större eldsvåda. (STF1919) |
|
|
|
|
1711-10-18 |
Norrköping |
Brand, palats |
I Norrköping hade Louis de Geer under 1630-40-talen uppfört ett palats i nederländsk renässansstil. Detta stenhus var i 40 år centrum för ett industriimperium med Holmens mässingsbruk som den viktigaste delen. En brand började i ett grannhus och spreds till palatset. (Norrköping brinner) |
|
|
|
|
1712 |
Fellingsbro |
Brand, slott |
De La Gardies slott Kägleholm eldhärjades och blev inte återuppbyggt. (Närke - ett bildverk s95) |
|
|
|
|
1712-05-17 |
Norrköping |
Stadsbrand |
En stor del av det bästa borgerskapet ruinerades vid en storbrand i Norrköping. Det var värsta branden sedan 1655. Antalet gårdar som brann var troligen omkring 150. Arbete med en ny brandordning påbörjades. Extra noggrann brandsyn genomfördes efter branden. (Norrköping brinner) |
|
|
|
|
1713-04-10 |
Norrköping |
Kvartersbrand |
Tolv gårdar lades i aska vid en omfattande brand i Norrköping. Branden började hos en färgare och i hans kohus. Arbetet med brandordningen påskyndades. En något större brand (50 gårdar och 18 lador) inträffade den 23 april samma år. (Norrköping brinner) |
|
|
|
|
1714 |
Umeå |
Bränning |
Större delen av Umeå brändes av ryssarna |
|
|
17 |
|
1714 |
Härnösand |
Stadsbrand |
Tre vanartiga pojkar vid trivialskolan i Härnösand tände eld på det nya skolhuset för att slippa skolgång. Branden spred sig och rasade i två dygn. Minst 35 personer miste sina byggnader. (Stadens hemsida) |
|
|
|
|
1714-04-13 |
Västerås |
Stadsbrand |
Stadsbrand i Västerås som började i ett boktryckeri. Stark nordostlig blåst rådde. Hela östra stadsdelen nedbrändes och nästa hela den västra. Staden byggdes upp och på de gamla tomterna byggdes på nytt trähus. |
|
|
22, 28 |
|
1716 |
Karlstad |
Stadsbrand |
36 gårdar i Karlstad lades i aska. Därefter blev det mer brandsyn, undervisning och brandskyddsregler. |
|
|
vbk |
|
1718 |
Torneå |
Bränning |
Torneå brändes av ryssarna. |
|
|
28 |
|
1718-12-23 |
Visingsö |
Brand, slott |
Visingsborgs slott på Visingsö eldhärjades och det sägs att ryska krigsfångar satte eld på slottet vid underrättelsen om att Karl XII var död. Andra uppgifter menar att en underofficer slarvade vid rökning orsakade branden. Krigsfångarna kan ha bidragit till att branden spreds genom att hänga ut halm i fönstren. (Slott o herresäten i Småland. Gränna tidning 18.5.05 - H Jorikson) |
|
|
20 |
|
1719 |
Östhammar |
Bränning |
Östhammar brändes av ryssarna. Rådhuset och 78 gårdar förstördes. |
|
|
17, 28 |
|
1719 |
Kuststäder |
Bränningar |
Under åren1719-1721 drabbades de flesta kuststäder längs Östersjön av ryska kustflottans härjningar (Södertälje, Trosa, Nyköping, Norrköping, Gävle, Norrtälje, Öregrund, Östhammar, Umeå, Söderhamn, Hudiksvall, Härnösand, Piteå samt slott, herresäten, bruk och lantgårdar. (STF 1934) |
|
|
15 |
|
1719-07 |
Norrköping |
Stadsbrand |
Norrköping brändes i samband med ryssarnas härjningar. Endast tre gårdar, ett lusthus och fyra sädeslador var kvar efter den stora branden. Förlusterna beräknades till 1 002 363 daler silvermynt. Härtill kom förlusten av offentliga byggnader, mässingsbruket, kvarnar mm. Allt vad Bråviken ägde av gårdar och hus brändes. (Östergötland - ett bildverk, Norrköping brinner. STF 1915) |
|
|
14 |
|
1719-07-22 |
Trosa |
Bränning |
Trosa brändes av ryssarna |
|
|
17 |